Talare 1pl
Fru Advokat, ni är ackompanjerad av ceremonimästaren. Vi kan börja, herr talman.
Talare 2pl
God morgon allihop.
Talare 3en
God morgon till alla, damer och herrar. Jag återupptar denna session, Adama Gomoło.
Talare 3pl
Jacek Niedźwiecki och Weronika Smarduch, Adrian Wicza-Kulbis, sekreterare för denna session,
Talare 3en
och i den första omgången Weronika Smarduch, Adrian Wicza-Kulbis som sekreterare. En lista över talare och protokollet kommer att föras av fru Smarduch och herr. Niedźwiecki. Utskotten har tagit fram rapporter om den reviderade lagen om högre utbildning och vetenskap, och ytterligare tre andra. 33, och den reviderade lagen om utbildning och vetenskap, 3000.
Talare 2pl
Vid en annan seniorers sammankomst beslöt jag att komplettera dagordningen med punkter som rör behandlingen av dessa rapporter. I enlighet med artikel 51.2 i Sejmens arbetsordning har behöriga enheter inlämnat motioner om att gå vidare till andra behandlingen utan att iaktta den frist som anges i artikel 44.3 i Sejmens arbetsordning. Motionärerna motiverar motionerna med angelägenheten av de frågor som behandlas i dessa lagförslag. Jag kommer att lägga dessa motioner till omröstning i tur och ordning. Vi går vidare till omröstningen. Om utskottets betänkande om förslaget till lag om ändring i lagen om högre utbildning och forskning och vissa andra lagar. Vilka av ledamöterna är för att anta motionen om att gå vidare till andra behandlingen utan att iaktta den frist som anges i artikel 44.3 i Sejmens arbetsordning? De som är för lagförslaget i rapporten med trycknummer 3303, var god och räck upp handen och tryck på knappen. Vem är emot? Vem avstod? Tack. 416 ledamöter röstade, 263 för, 152 emot och 1 avstod. Sejmen antog motionen. Vi fortsätter nu till omröstningen om utskottets betänkande om regeringens förslag till ändring av lagen om högre utbildning och vetenskap. Vilka av ledamöterna är för att anta motionen om att gå vidare till andra behandlingen utan att iaktta den tid som anges i artikel 44.3 i arbetsordningen? Jag ber ledamöterna att räcka upp handen och trycka på röstningsknappen för lagförslaget i betänkandet från tryck nr 3304. Vem är emot? Vem avstod? Tack. 417 ledamöter röstade, 264 för, 152 emot, 1 avhållsamhet. Sejmen har antagit motionen. Fru talman, jag hälsar välkommen till Polen Europaparlamentets ordförande, fru Roberta Metsola, som befinner sig här på officiellt besök med en delegation.
Jag hälsar talmannen för Polens senat, fru Małgorzata Kidawa-Błońska, Jag hälsar de ledamöter av Europaparlamentet som är närvarande i publiken och kommer att lyssna på talet av talmannen Roberta Metsola. Den polska Sejmen och Senaten deltar aktivt i arbetet inom EU-forumet. I Sejmen värdesätter vi mycket aktiviteterna i utskottet för i Europeiska unionen, som leds av fru Agnieszka Pomacka. Polska riksdagsledamöter deltar i många former av parlamentarisk samverkan de nationella parlamenten i Europeiska unionens medlemsstater, liksom i debatter som anordnas av Europaparlamentet. Här får de ofta tillfälle att samarbeta med kvinnliga och manliga ledamöter av Europaparlamentet. Vi är desto mer glada över att se ledamöterna i Europaparlamentet här idag. Jag ger nu ordet till Europaparlamentets ordförande, fru Roberta Metsola.
Talare 4en
Okej. Herr Marshall, statsminister, ärade ledamöter, samma senatorer, ledamöter, i Europaparlamentet, excellenser.
Talare 4pl
Ordförande Biżoga, tack.
Talare 4en
För att ni har inbjudit mig att tala till denna kammare, tackar jag mycket.
Talare 4pl
Wislawa Szymborskas 'Once Road' publicerades.
Talare 4en
att vi endast lär känna oss själva i den utsträckning vi har blivit prövade. Om det gäller människor, gäller det också nationer. Och mycket få nationer har blivit prövade som Polen. Men Polen har alltid visat vad det innebär att komma ut starkare. Mer rättvist. Och mer stolt. Det hårdaste stålet smids i hetaste elden. Och polskt stål, liksom den polska anden, är obrytbart. Kära vänner, kära vänner, jag är talman i Europaparlamentet, jag är en mor till fyra pojkar, jag är en stolt dotter till Medelhavet, från en ö mitt i vårt södra hav. Jag är en patriot och jag är en europé. Vi som tillhör generationen Karol Wojtyła vet att det inte finns någon motsättning i de här två begreppen. Som barn såg vi murens fall. Slutet på kommunismen och kände den optimism som Solidaritet stod för, inte bara för polacker, utan för alla européer. Vi leddes av kardinalen från Kraków, som blev vår påve och uppmanade oss: "Var inte rädda!" "Var inte rädda!" Som tonåringar formades vi av hans budskap om frihet, fred och värdighet. När demokratin återkom lyssnade vi som studenter till hans budskap om hopp för Europa trots hans offentliga lidande. Och som vuxna firade vi det när han blev helgonförklarad som påve Johannes Paulus II. Min generation vet hur Europa ser ut med och utan Europeiska unionen. Vi är långt ifrån perfekta. Vi måste vara öppna för reformer, för förändring, för att rätta till det som behövs. Men i slutändan är en värld med Europeiska unionen i den en bättre plats för oss alla. Och ibland är det nödvändigt att påminna oss själva och de människor som vi företräder om vad det är är det som står på spel: hur långt vi har kommit tillsammans, vad vi kan förlora, därför är det en stor ära att stå här idag som representant för Europaparlamentet i denna historiska nationssal i detta stora land och tala. Polen har alltid känts som mitt hem. Vi gick med i EU samma dag. Vi delar så mycket. Min syster studerade här, och som student reste jag runt i det här landet, och varje gång jag kommer tillbaka känns det som att jag kommer tillbaka till gamla vänner.
Vår – Nu är vår utmaning i EU att göra mer, att återupptäcka den entusiasm och det hopp som svepte över våra länder 2004. För att återgå till de stora, djärva och modiga idéer som verkligen gör skillnad i människors liv. Ideer som vi snabbt kan förverkliga och som gör vår union till den globala aktör som vi vet att den är. För att vi verkligen ska bli en tillväxtmotor. För att vi ska få slut på onödig byråkrati och krånglig administration. Verka som en broms på europeisk innovation. Enas när vi står inför gemensamma hot mot vår säkerhet och våra medborgares trygghet. Jag är inte här för att predika eller hålla predikningar. Jag är här för att vi alla ska rulla upp ärmarna och arbeta tillsammans. Polen är en stolt nation. Döpt för över tusen år sedan, som gav Europa sin första moderna skrivna författning. Som höll stånd vid Warszawas portar 1920 och höll stånd för oss alla. Som i många avseenden fortfarande håller stånd. Under 123 år av delningar upphörde Polen aldrig att vara Polen. Ers nationalsång föddes under dessa år med ett löfte:
Talare 4pl
Polen är ännu inte förlorat, så länge vi lever.
Talare 4en
Och du har hållit det löftet i ditt språk, i din kultur och i dina familjer. Därefter kom ockupationen. Krig. Och ett halvsekel bakom järnridån, där polackerna fick veta vad de skulle tänka, vad de fick säga och vart de fick resa. Där rädslan härskade. Ondskan med totalitarismen och kommunismen kändes av varje familj i det här landet. Men det är inte mörkret och lidandet under de åren som utmärker Polen. Det är hur ni svarade som världen ser på. Polen testades, och det var polacker som gick fram. Från varvet i Gdańsk, med solidaritet vid rundabordssamtalen och i valen I juni 1989 visade Polen världen att systemet kunde besegras, och sedan gjorde Polen något anmärkningsvärt, nästan över en natt. Ni valde frihet, demokrati, demokrati. Och en öppen ekonomi. Och ni har aldrig tittat tillbaka. Ni vet, det finns ett talesätt om de som skapar mest oväsen. Nu har ni ordet. Det krävde mod. Och det ställde stora krav på en hel generation. Ni byggde upp igen och lovade att aldrig mer. Ni hade de där stora modiga idéerna och ni genomförde dem. Och det här är på många sätt också historien om Europa. Och jag ser Europeiska unionen som garant för det löfte som gavs 1989. Av frihet, av värdighet, av säkerhet. Av hopp. Det är vad Europa måste betyda för så många. Under en enda generation har inkomsten per person i Polen ökat mer än åttafalt. Sedan ni gick med i EU har er ekonomi vuxit dubbelt så snabbt som det europeiska genomsnittet. Ni räknas nu bland de 20 största ekonomierna i världen och ni kommer snart, hoppas jag permanent, att inta er plats vid G20-bordet. Nu kallas det för det polska undret. Men det handlade om hårt arbete. Det byggdes av miljontals polacker som gick upp tidigt, startade företag och reste för att arbeta någon annanstans. EU:s medlemsstater för att lära sig, och kom tillbaka hem för att bygga och vägrade acceptera att deras barn skulle ha mindre än någon annan i Europa. Och Europa var stolt över att få vara en del av den resan. Medlemskap öppnade dörrar till nya marknader och nya investeringar, till universitet och till en hel
kontinent av möjligheter för unga polacker. Och det har aldrig varit en enkelriktad gata. Polen har bidragit med sin energi, sin talang och sin ambition till vår union. Och idag är det i hjärtat av Europa. Driver Europa framåt. Det är Polen som varnade för hotet från Öst. Det är Polen som varnar oss när vi går för långt, för snabbt eller inte tillräckligt långt. Det är den anda vi för med oss till Bryssel och Strasbourg. För ibland, just ibland, skriver Europa regler med de bästa avsikter. Som till sist drabbar just de människor som de var avsedda att hjälpa. Så har Europaparlamentet antagit ett förenklingspaket efter det andra, vilket innebär att omkring 9 av 10 företag har undsluppit kravet på hållbarhetsrapportering och vi har säkrat vår energiförsörjning i takt med att vi kopplar loss oss från Ryssland. Vi reparerar också våra försvarssystem och säkerhetssystem. Och det rensar pappersexercisen från våra bönders skrivbord. Det för miljarder euro tillbaka till de människor som skapar jobb, med tillgänglighet och rättvisa i centrum för vad vi gör. Men förenkling är bara början. I slutändan måste Europa vara en plats där det lönar sig att investera, tillverka och växa. Och vår inre marknad är central i det. Det är anledningen till att ett företag i Poznań eller Bydgoszcz kan sälja till kunder i Lissabon eller Helsingfors utan att fylla i ett enda tullformulär. Det är anledningen till att så många investerare har valt Polen och till stor del också anledningen till att den polska tillväxten har varit så stark i två decennier. Nu måste vi ta det vidare. En inre marknad som fungerar som en enhet när det gäller energi, kapital och tjänster. Med energipriser som inte hämmar vår industri. Och regler som är tydliga och förutsägbara. Och vi kan göra det på vårt unikt europeiska sätt, med öppna marknader och sociala trygghetssystem, så att människor har friheten att ta risker och säkerheten att de inte blir lämnade bakom. I juni i Łódź, där Tekniska universitet gjorde mig den stora äran att välkomna mig
sin gemenskap, mötte jag en stad som var tvungen att bygga upp sig igen. Och är stolt över att ha gjort det. Samma historia utspelar sig i Gdańsk och Kraków, i Lublin, Rzeszów och Białystok. Och i tusentals städer och byar: en ny väg, ett restaurerat torg. Nya idrottsanläggningar. Det är också Europa i arbete. Verkliga, konkreta och gripbara investeringar för att förbättra liv. Jag vet att det finns oro. Från bönder om deras inkomster och rättvis konkurrens. Från mindre städer om unga som flyttar från regioner som fruktar att beslut om dem fattas allt längre bort. Detta är berättigade farhågor och vi hör dem. Och det är därför som Europaparlamentet i sitt ställningstagande inför nästa långtidsbudget för Europa har förstått uppdraget som getts oss och varför vi står vid vår sida med våra bönder, samtidigt som vi driver på för verkliga investeringar i unga människor, i Erasmus, Horizon och liknande. Och varför vi vill att regionerna ska få en verklig röst, särskilt de östra regionerna längs gränserna till Ukraina, Belarus och Ryssland. Regioner som bär en börda för oss alla som Europa måste erkänna. Herr talman. Polen såg faran komma långt tidigare än resten av oss. I åratal har ni varnat oss för Ryssland. Om energiberoende. Om vad Kreml var kapabel till. Och alltför många i Europa lyssnade inte. Nu har ni rätt. Europa borde ha lyssnat på er tidigare. Idag, nej. Kompisen måste övertygas. Ers ordförandeskap i Europeiska unionens råd har satt säkerheten högst upp på Europas agenda du har rätt. Europa borde ha lyssnat på er tidigare. Idag dock inte. Herr Borrell måste övertygas. Er ordförandeskap i Europeiska unionens råd har satt säkerheten högst upp på Europas agenda. Ni bygger Östskölden och ni är den förste som använder Europas nya försvarsfinansiering, med nästan 44 miljarder euro som kommer hit – det mesta av det spenderas hos polska företag. Och Polen— Och Polen har nu valts ut som värd för det enda centret utanför USA för underhåll av de laddade robotar som beväpnar luftvärnssystemen Patriot. Det ni bygger skyddar alltså också oss alla. Via Baltica är en livlina för de baltiska staterna. Och Suwalkipasset är en av de mest känsliga platserna på vår kontinent. Det som händer där påverkar Bryssel lika mycket som Vilnius.
Vid denna tid förra året besökte jag en NATO-baserad verksamhet i Lettland. Där polska soldater tjänstgör tillsammans med trupper från hela alliansen. Unga män och kvinnor som vaktar den frihet som resten av oss alltför ofta tar för given. Vi är dem – alla dem som bär uniform – skyldiga betydligt mer än ord. Betydligt mer. Det är därför Europa har satsat pengar där munnen är och investerat i försvar och säkerhet. Polen vet vad det innebär att stå längst fram i Europa. Vare sig om det är det olagliga ryska angreppskriget mot Ukraina, eller instrumentaliserandet av migration vid er gräns mot Belarus, drönare över ert territorium, eller sabotage på järnvägslinjer. Ni har bemött allt detta med beslutsamhet och tydlighet i syfte. Dessa hot är utformade för att pröva vår beslutsamhet: att splittra våra samhällen och underminera våra demokratier. Och i hela vår union står vi alla inför dem nu. När Polens säkerhet sätts på prov, sätts Europas säkerhet på prov. Och vi måste, och vi kommer, stå enade för att möta hotet, axel mot axel. Vi kommer aldrig att glömma att när Rysslands krig nådde Ukrainas dörr, öppnade Polen sin egen. Under de första dagarna möttes de människor som passerade gränsen vid Medica och Dorohusk av polska familjer med varm soppa och varma filtar. På stationen i Przemyśl stod rader av tomma barnvagnar och väntade på perrongen på mödrar som steg av tågen med barn i famnen. Jag var i Otwock på skolor under de tidiga dagarna och såg hur polska lärare tröstade barn som de aldrig hade träffat tidigare. Mödrar som lagade måltider åt unga flickor som inte förstod vad som hade hänt med deras land. Det var europeisk solidaritet i sin renaste form. Det var ett test. Det var ett prov av den polska karaktären under de svåraste omständigheter och ni visade det allra bästa av detta land. Så, kollegor, ingen stor idé, inget svar på något test sker av en slump. Varje beslut har diskuterats och genomförts av folkvalda representanter i salar som denna. För jag tror obetingat att den parlamentariska demokratin är den bästa modell vi har.
Men det är upp till oss alla att bevisa att det fungerar. FUNO— FUNO vad det kostar, bättre än i Polen, där det dröjde ända till 1991 innan varje plats i denna sal för första gången valdes fritt av folket. Och den rätten medför en skyldighet. För att visa människorna att argumenten som förs här leder någonstans. Och Polen har visat resten av Europa något annat. Att demokratiska institutioner kan byggas upp och återuppbyggas inom en enda generation. Men de är aldrig färdiga. Vi måste fortsätta att bygga upp – fortsätta att skydda – våra värderingar. Påminn ständigt människor om vad som är möjligt. Vad som har hänt i vår historia. Och varför varje generation måste skydda våra demokratier. Och det är också varför ett direktvalt Europaparlament är så viktigt. Dess ledamöter står i direkt kontakt med väljarna hemma, i polska städer och regioner. Och jag måste säga att Polens företrädare – era företrädare – från olika politiska familjer, många av dem ser jag här idag, utför det här arbetet med verklig engagemang. De låter Polens röst höras i varje debatt. Nu vill människorna – våra väljare – se resultat. De vill ha bevis för att dialog och kompromisser fortfarande kan ge resultat för deras familjer. Det betyder att tränga igenom bruset. Överskrida politiska gränser. Och aldrig ta väljarna för givna. Det betyder samarbete istället för konfrontation. Det innebär att vi kan få fram vårt budskap bättre i ett hav av desinformation, halvsanningar och felaktig information. Förstärkt online och ibland använt som vapen av illvilliga aktörer för vilka vårt Europa är ett hot. Nu vill människor i alla länder inte ha moralpredikningar. De vill ha handling. De vill inte att Europa ska vara långt borta. De vill inte att företrädare ska tala i förkortningar som de inte förstår. De vill – precis som många av oss – vara européer och samtidigt patriotiska. De avvisar begränsningarna i en snäv, inåtvänd nationalism. Men de uppskattar i lika hög grad sina lokala identiteter. Och de förväntar sig att Europa ska förstå det. Att bevara våra gemensamma värderingar. Men aldrig vara rädda för att förändras. Med tiden. Att anta lagar som gör deras liv enklare.
Mera välmående. Mer rättvis. Friare. Och säkrare. Det är inte för mycket att begära. Och det får inte vara för mycket. För att leverera. Låt mig därför vara tydlig: Europa handlar inte om att göra alla lika. Det handlar tvärtom. Det handlar om att hitta styrka i våra olikheter och respektera våra traditioner, våra historier och våra språk. Vårt projekt handlar inte om påbud från Bryssel. Det handlar om att dela utmaningar och förstå att när vi agerar tillsammans, med ett gemensamt syfte, är varje medlemsstat en supermakt. Det handlar också om insikten att de bästa besluten fattas så nära de människor som berörs mest som möjligt. Därför måste vi visa att Europa också kan leverera för en yngre generation. som inte minns striderna från det förflutna, vare sig det handlar om att överleva krig, besegra kommunismen eller ansluta sig till Europeiska unionen. Varje gång jag besöker en medlemsstat ser jag till att jag håller ett möte med unga människor. Och det gjorde jag i går på Handelshögskolan i Warszawa. Och några minuter med Polens ungdom räcker för att övertyga vem som helst om att framtiden kommer att vara i mycket goda händer. Unga polacker är självsäkra. Många talar tre eller fyra språk. Genom att se på resten av världen som likar, öppna mot världen, men ändå rotade hemma med den tysta övertygelsen att det alltid går att hitta en väg.
Talare 4pl
En polack kan göra det, som du säger.
Talare 4en
— Vår uppgift, din och min, är att ge dem all anledning att bygga sin framtid här. I Polen. Och i Europa. Det är människorna på denna jord som bäst berättar dess historia. Det land som gav världen kung Johan Sobieski, Nicolaus Copernicus och Maria Skłodowska-Curie. Witold Pilecki och Jan Karski. Frédéric Chopin. Maximilian Colbert och Karol Wojtyła. Lech Wałęsa och Jerzy Buzek. Och så många fler. Det finns mycket mer att lägga till på den här listan, ska vi fortsätta lägga till fler namn? Så många fler. Så många fler. Vem var vittne när du stod emot varje prövning längs vägen? Från kommunismen till friheten. Från friheten till demokratin. Från demokrati till tillväxt. Och från tillväxt till säkerheten för hela vår östra flank. Nu kommer en annan sorts prövning. Prövningen av ledarskap. Och jag vet att Polen kommer att klara av den här utmaningen. Ni formar redan Europas val när det gäller försvar och utvidgning, konkurrenskraft och hur vi står bakom Ukraina. Och under de kommande åren kommer Europa att behöva Polens röst. Polens erfarenhet. Och Polens självförtroende. Mer än någonsin. Och ledarskapet i Europa handlar också om de tysta sakerna. Hålla vad vi lovat. Göra det arbete som vi valdes och tillsattes för. Och att respektera de regler som vi har antagit tillsammans. Så mitt budskap till er idag är enkelt. Gripa denna stund. Fortsätt att tro. Led. Om det finns saker att förändra, låt oss göra det tillsammans. Europa är ni, ingen annan. Ingen annan. I maj 2003, bara några veckor innan polackerna röstade för att ansluta sig till vår union, sa påve Johannes Paulus II det mycket enkelt:
Talare 4pl
Europa behöver Polen, Polen behöver Europa.
Talare 4en
Europa behöver Polen. Och Polen behöver Europa. Det var sant då. Och det är sant idag. Leve våra parlament. Leve Polen. Leve Europa. Dziękuję bardzo.
Talare 4pl
Tack. Tack så mycket. Jag ansvarar för 10.