På dagordningen
- 1Fastställande av dagordningen
- 2Ordförandens meddelanden
- 3Rapport om pågående mellaninstitutionella förhandlingar
- Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/1814 om ändring avseende upphörande av ogiltigförklaring av tillstånd i marknadsstabilitetsreserven***I 2026/0085(COD)
- Förordning (EU) 2023/956 om ändring avseende utvidgning av dess tillämpningsområde till downstreamvaror och åtgärder mot kringgående***I 2025/0419(COD)
- 4Invändning enligt artikel 115.2 och 3 i arbetsordningen mot kommissionens förslag till genomförandebeslut om ändring av genomförandebeslut (EU) 2016/2323 beträffande uppdateringar av den europeiska listan över fartygsrecyclinganläggningar (D117805) 2026/2922(RSP)
- Gemensam debatt
- 5Sjöfart: övervakning, rapportering och verifiering samt anpassning till revideringar av EU:s utsläppshandelssystem***I 2026/0210(COD) COM(2026)0620 - C10-0190/2026
- 6EU:s utsläppshandelssystem och marknadsstabilitetsreserven: konkurrenskraft och kostnadseffektiv avkarbonisering***I 2026/0212(COD) COM(2026)0616 - C10-0188/2026
- ------
- 7Gemensamt möte
- Gemensamt möte
- * * *
- 8Gemensam kommittéförfarande (artikel 59)
- Gemensam kommittéförfarande (artikel 59)
- ------
- 9Gemensam kommittéförfarande (artikel 59)
- Gemensam kommittéförfarande (artikel 59)
- ------
- *** Elektronisk omröstning ***
- 10Förordning (EU) 2019/631 om ändring avseende CO2-utsläppsprestandakrav för nya lätta fordon och märkning av fordon samt om upphävande av direktiv 1999/94/EG***I 2025/0420(COD) COM(2025)0995 - C10-0355/2025
- 11Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/1814 om ändring avseende upphörande av ogiltigförklaring av tillstånd i marknadsstabilitetsreserven***I 2026/0085(COD)
- 12Effektivisering av miljöbedömningar***I 2025/0391(COD) COM(2025)0984 - C10-0337/2025
- 13Invändning enligt artikel 115.2 och 3 i arbetsordningen mot kommissionens förslag till genomförandebeslut om ändring av genomförandebeslut (EU) 2016/2323 beträffande uppdateringar av den europeiska listan över fartygsrecyclinganläggningar (D117805) 2026/2922(RSP)
- *** Slut på elektronisk omröstning ***
- ------
- 14Utbyte av synpunkter med dr Sharon McGuinness, verkställande direktör för Europeiska kemikaliemyndigheten
- 15Handlingsplan för att gradvis fasa ut djurförsök för kemikaliesäkerhetsbedömningar
- 16Utbyte av synpunkter med Europeiska kommissionen om resultaten från den 17:e sessionen av FN:s konvention mot ökenspridning (UNCCD)
- 17Övriga frågor
- 18Datum för nästa möte
Talare 1en
Vi bör uppmuntra innovation, inte underminera konkurrensfördelarna för företag som investerar i renare teknologier. För det tredje, när det gäller förenkling av regelverket, föreslår kommissionen ett ytterligare rapporteringskrav avseende syftet med mellanlandning på en flygplats. Men denna formation är redan relevant för att avgöra om ett fartygs uppehåll kvalificerar sig som en anlöpshamn inom det befintliga MRV-ramverket. Vid den här punkten föreslår jag att ta bort denna ytterligare rapporteringsplikt för att undvika onödig dubblering. Bättre reglering bör innebära effektivare övervakning, inte bara mer rapportering. Och för det fjärde, om konkurrenskraft och koldioxidläckage: den europeiska sjöfarten verkar på en mycket konkurrensutsatt global marknad; vi vi behöver effektiva åtgärder för att förhindra koldioxidläckage, avledning av sjötrafik från europeiska hamnar och därför måste vi bevara en verkligt rättvis spelplan och undvika att europeiska hamnar och rederier hamnar i en konkurrensnackdel. Tack.
Talare 2en
Tack. För SND, Andrew Katis.
Talare 1en
Tack. Tack så mycket, verkligen. Jag skulle vilja tala på litauiska.
Talare 1lt
Jag skulle vilja uppmärksamma de kollegor som argumenterar för det grundläggande behovet av att avskaffa ETL-systemet. Men jag skulle vilja påminna dem om att både Draghis rapport och LETA-rapporten också Jag skulle vilja uppmärksamma de kollegor som argumenterar för behovet av att principiellt avskaffa ETL-systemet. Men jag vill påminna dem om att både Draghirapporten, LETA-rapporten och Ninisto-rapporten – tre rapporter som presenterar omfattande ekonomiska beräkningar – ingen av dem rekommenderar att överge ETL-systemet. Tvärtom, de räknar med att det här är en stor konkurrensfördel för Europeiska unionen. Därefter vill jag tacka Peter Liese för hans arbete, men jag vill också påminna alla om att föroreningar kräver livet av hundratusentals människor, och när vi talar om klimatförändringar måste vi ta hänsyn till hur många överdödlighet på grund av klimatförändringar det finns i Europeiska unionen i år. Räkna ut de mänskliga förlusterna. Om ni förstår att klimatförändringarna i grunden påverkar vår befolknings livskvalitet, arbetsproduktiviteten, jobben och försvagar vår demografiska ställning, då kanske ni förstår hur viktigt det är att upprätthålla ETL som ett heltäckande mått, inte bara för att bekämpa klimatförändringarna, inte bara för konkurrenskraften, utan också för att skydda mänskligt liv. Vi måste återigen rikta vår uppmärksamhet mot detta mänskliga kapital som måste bevaras. Utan det kommer Europeiska unionen inte att kunna upprätthålla någon konkurrenskraft alls. Vi måste se till att så många som möjligt skyddas mot föroreningar och skadliga ämnen. Det handlar också om studier. Det är en fråga om hälsoekonomi. ETL är också aktivt här, så till alla som motsätter sig detta vill jag föreslå att läsa statistik och verkliga siffror.
Talare 2en
Tack. Vår siste talare är Ference från Patchets.
Talare 3en
Tack, ordförande. Jag kommer att tala på ungerska.
Talare 3hu
Kära kollegor! När det gäller reformen av EU:s utsläppshandelssystem räcker det inte med att bara diskutera några tekniska justeringar. Vi har redan haft flera debatter om detta ämne, men situationen har i grunden inte förändrats. Ärade kollegor! När det gäller reformen av EU:s utsläppshandelssystem räcker det inte med att diskutera några tekniska justeringar. Vi har redan haft flera debatter om detta, men situationen har inte förändrats i grunden. När jag läser förslaget påverkas flera delar av systemet. Men ett problem undviks påtagligt: som EPP-representanten sa tidigare, elefanten i rummet. Och det är ETS2, det vill säga koldioxidskatten. Enligt vår mening bör ETS2 helt avskaffas eftersom dess kostnader kommer att bäras av europeiska hushåll. Den här koldioxidskatten skulle lägga en oproportionerligt stor börda på hushållen, särskilt när det gäller uppvärmning och transporter. Med tanke på de nuvarande energioch bränslepriserna kan vi helt enkelt inte tillåta att detta system träder i kraft. Jag skulle också vilja ställa en fråga till EPP: vi har hört här att flera av deras ledamöter också kräver att ETS2 ska avskaffas. Det här är välkommet. Men varför representerar då inte varje EPP-delegation, särskilt de från Central- och Östeuropa, denna ståndpunkt? Det är också ert ansvar att skydda människorna i våra länder från ytterligare bördor.
Talare 2hu
Tack.
Talare 1en
Ja, då ger jag ordet till Mette Quinn, chef för enheten DigiClima B1. Ni har ordet i fem minuter.
Talare 4en
Tack så mycket. Att leverera ett fem minuters svar på mer än 3 000 ändringsförslag är en utmaning. För att uttrycka det milt. Men efter denna debatt skulle jag vilja lyfta fram tre saker. För det första behovet av en stabil, trovärdig och förutsägbar ram för EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Detta är avgörande för företagens investeringsplanering och för omställningen till en fossilfri ekonomi. Det innebär en avkarboniseringsbana som är helt i linje med klimatlagen och når dess mål för 2040. Dessutom undviker det kostsamma och komplexa insatser utanför EU ETS. Det är precis vad Kommissionens förslag levererar, baserat på de mål och flexibiliteter som fastställs i det. klimatlagen. Taket för 2040 bygger på ekonomisk modellering för en kostnadseffektiv fördelning mellan EU ETS-sektorerna och de icke-ETS-sektorerna. Det innebär också att skydda EU:s utsläppshandel som ett tydligt, transparent och robust marknadsbaserat system, vilket är avgörande för dess framgång, för marknadsaktörerna, för investeringsförutsägbarheten och för kostnadskontrollen. effektivitet. Och det innebär stabilitet och tydlighet från början. Inga ständiga förändringar av villkoren. Så att det framtida EU ETS fortsätter att vara en långsiktig ram för industriella beslut. För det andra välkomnar vi parlamentets mycket tydliga stöd till det starka investerings- och innovationsdrivet i förslaget. En stark bank för industriell avkolning är avgörande för att stödja industrin att accelerera lågutsläppsinvesteringar och stärka konkurrenskraften. Vi vill därför betona behovet av att bevara det föreslagna budgeten så att den förblir proportionell mot den utmaning vi står inför och för att hitta en balans mellan finansiering av de bästa projekten, undvikande av fragmentering, administrativ enkelhet och snabbhet, liksom solidaritet. Vi tackar också för det starka stödet för mer riktad användning av nationella intäkter från EU:s utsläppshandel för utsläppshandelns decarbonisering. Och vi påminner om vikten av att balansera fortsatt solidaritet med ömsesidighet i användningen av medlen. Det tredje elementet, om effektiv ömsesidighet, uppmanar vi er att följa en strategisk riktning för utvecklingen.
Europa behöver ett kontrakt med industrin. För att öka stödet och fortsätta skyddet mot koldioxidläckage, som vi har föreslagit, att belöna de som har investerat och skydda de som investerar i Europa. Men också att förvänta ett åtagande gentemot Europa tillbaka. I slutändan är detta den bästa garantin för konkurrenskraft och skydd mot koldioxidläckage. Reciprocitet handlar också om en jämn spelplan. För företag som gör långsiktiga investeringar är fragmentering fienden. En av ETS bestående styrkor är att det stöder en jämn spelplan inom den inre marknaden och undviker en lappkastnad av olika koldioxidprissättningsmetoder. Därför är det viktigt att effektivt utvidga detta till luftfart, sjöfart och cirkulär ekonomi. Avslutningsvis vill jag tacka parlamentets ledamöter för de många mycket goda förslag som har lagts fram. Låt mig understryka nödvändigheten av att göra framsteg med detta nyckeldokument i linje med färdplanen 'One Europe, One Market' för att ge vår industri säkerhet. Vi uppmanar parlamentet att ta sitt ansvar för att nå ett snabbt och robust resultat, fokusera på det som verkligen spelar roll och arbeta för en reform som förbereder Europa för en ren, konkurrenskraftig framtid. Vi har redan en stark ETS-arkitektur på plats; det finns ingen anledning att uppfinna hjulet på nytt. Och vi står redo att underlätta ert arbete och vi önskar rapportören och skuggkommittéerna lycka till. Tack.
Talare 1en
Tack. Och till sist återlämnar vi ordet till utskottsberättaren, Peter Lise.
Peter LiesePPEen
Ja. Tack till alla kollegor som gjorde många av dessa förslag ganska konstruktiva. Jag börjar med Emma Ytterell, ett nytt namn, också från denna plats: grattis till ert bröllop. Och jag stöder det fullt ut, och det är också en prioritet för EPP att vi ska se till framgångsrika exempel. De företag som har investerat ska inte straffas, och de här projekt som redan har påbörjats. Det finns fortfarande spannmål i Sverige, Michael Bloss nämnde Zarstal, i Tyskland finns det många, mycket många andra. De bör verkligen stödjas i granskningen. Men ni vet, precis som Michael Bloss, har jag träffat Zarstals vd och han förstod att det här stödet inte kan innebära att LRF antas oförändrad. Det har varit deras ståndpunkt under en tid, men de förstår också att företag inom den kemiska industrin, till exempel, inte kommer att klara av en LRF på 4. 4. Därför är det många, många kollegor, bland annat från Sverige, till exempel Helen, Fritzon, och även Timo Völken från S&D, Manuela Ripa och jag från EPP har lämnat in ett förslag specifika lösningar för ledarna. Och imorgon diskuterar vi det här under mötet i skuggrupp: hur kan vi stödja dessa investeringar även om LRF är lägre? Och jag är övertygad om att det är möjligt, och ni vet, att åtminstone vd:n för det här mycket stora stålverket i Tyskland har sagt att det är ett bra sätt framåt. Och jag tycker också att det är mycket viktigt att se storleken på dessa investeringar. Vilken är den största industriinvesteringen i Europa? Det är STEGRA i Sverige. Den största investeringen i Tyskland? Det är Zarstal. Så när vi talar om jobb och industri, låt oss också tala om dessa föregångare. Andra punkten om ambitionsnivån: Michael Bloss nämnde vissa analyser som visar att Kommissionens förslag och mitt förslag inte ligger i linje med 2040-målet. Kommissionen har modellerat att vi till och med överträffar 2040-målet. Så vi strävar inte bara efter en 85-procentig minskning på hemmaplan, som förutses i klimatlagen, utan till 87. Ni vet, anledningen till att människor tycker att det inte räcker är att de tänker på andra
inom sektorer som vägtransport och byggnader kommer vi inte att kunna uppnå samma ambition. Men om man verkligen tittar på fakta inom kemibranschen är kostnaderna för utsläppsminskning för åtminstone den sista procenten 450 euro. Vid vägtransport och uppvärmning har vi ibland, vid priser som under en kris som denna, negativa kostnader. I slutändan sparar du pengar om du investerar i avkarbonisering i dessa sektorer. Frågan är alltså inte om vi ska överbelasta industrin, utan hur vi kan hjälpa människor att avkarbonisera även i sina egna hem och i sina bilar. I deras vägtransport? Det är mycket svårt att argumentera mot Anja Arndt, men jag försöker ändå komma med några argument. Ni vet, hon nämnde RWE, en stor elproducent i Tyskland. Jag känner dem mycket väl. Och vet du vad? När det för första gången diskuterades att försvaga EU:s utsläppshandelssystem ringde chefen för RWE mig och sa: "Peter, snälla, förstör inte ETS-systemet." Vi måste se till att det överlever. Våra investeringar i förnybar energi är beroende av ett stabilt ETS, så det är precis motsatsen till vad fru Arndt sade. Och när det gäller Europas påverkan, vet ni, studera gärna den internationella situationen. Se på professor Catherine Wolframs studier från MIT i Massachusetts. Hon säger att tack vare CBAM omfattas redan 80 % av den globala produktionen av stål, gödselmedel och andra CBAM-produkter av EU:s utsläppshandelssystem. Ni bör därför inte bara titta på den europeiska effekten, utan också på vår inverkan på den globala situationen. Vi måste göra bättre. Det är säkert. Men dessa beräkningar är bara nonsens. En mycket viktig poäng som Radan Karnev har lyft fram. Vet ni, elefanten i rummet är inte ETS. Det är inte ETS2. Det handlar om energipriserna. Varför har vi höga energipriser? Det beror på Putin. På grund av att Putin har strypt gasleveranserna till Europa genom invasionen av Ukraina. Och det beror på Trump och kriget som han inledde och konsekvenserna av Hormuzsundet. Och patrioterna är vänner till Putin och vänner till Trump. Och det måste sägas högt och tydligt varje dag.
De är ansvariga för de höga energipriserna. Och när vi tittar på energipriserna i Europa, nej, Kadri nämnde det. Finland har en mycket låg elräkning. De har samma utsläppshandelssystem som Tyskland, Italien och Polen, men i Tyskland är priset mer än dubbelt så högt. Varför? För att ni har avvecklat fossila bränslen. Ni har kärnkraft och jag medger att det var ett misstag av Tyskland att motsätta sig vår kärnkraft, men det är bra att investera i förnybar energi, som Finland har gjort. Portugal detsamma, liksom många andra delar av Europa. Det är alltså inte EU:s utsläppshandelssystem, ETS, som orsakar de höga energipriserna, utan beroendet av fossila bränslen. När det gäller Christoph Clairvaux har ni lyft en mycket viktig fråga om den marina sektorn och jag delar helt och hålte er ståndpunkt. Vi måste se till att alla de pengar som den marina sektorn betalar kommer tillbaka till innovation inom den marina sektorn. Vi var överens om den här positionen för år sedan i ett initiativbetänkande. Vi hade den här positionen i den förra parlamentet. Men ursäkta, prata med era folk i S&D. När jag lade fram detta förslag under skuggmötena stödde inte din personal och Mohamed Shahib det. Så prata med dem. Det är rätt ståndpunkt. Vi är eniga, men vi måste övertyga er grupp. Den maritima sektorn är miljövänlig och det är meningslöst att spendera pengar på något annat än att göra denna sektor fossilfri. Beträffande Dimitris Siodras: att undvika omlastning genom att undvika omlastning är mycket viktigt. Och jag är mycket imponerad av den maritima sektorn. För 50 procent av deras resor till och från Europa är redan täckta. Och de klagar inte. De vill bara skyddas mot omlastning. Och de vill ha tillbaka pengarna. Och det är två rimliga förslag, och vi bör se till att de fungerar. Inom flyget har vi en mycket liten utökning av tillämpningsområdet jämfört med sjöfarten, och de är mycket upprörda över det. Det är lite underligt. Sist men inte minst kommer jag till slutet. Jag måste upprepa vad Emma sade på ECR:s vägnar. Ni vet, jag vill samarbeta med ECR. Ni borde vara med vid bordet. Men med tal som det här från Ana Zalewska, hur kan vi hitta gemensam grund? Titta därför på era kollegor i ITRE. De arbetar konstruktivt.
De gör kompromisser och upprepar sig inte alltid. Och vet du, mitt svåraste ögonblick i den här debatten om ECS var senast och några av de personer som är här nu kan intyga det. Emma och andra var närvarande. Vi gjorde en överenskommelse med rådet, med det tjeckiska ordförandeskapet. ECR:s skuggrapportör sade att det är ett bra avtal. Det kom från samma parti som det tjeckiska ordförandeskapet. Och sedan röstade er polska delegation och andra i ECR nej. Så det fanns ett avtal. Skuggberättaren sade att det är en bra uppgörelse. Jag stöder den. Ni har levererat allt. Hur kan jag då lita på ECR? Om ni beter er så här? Det här måste förändras. Och jag har viss optimism när jag ser till ITRA-förhandlingarna. Men ändra ert tal och var mer konstruktiva. Till sist, nu lämnar den siste patrioten salen. De har alla nämnt majoriteten av extremhögern. Ni vet, ibland var det oundvikligt att lägga EPP:s ståndpunkt på bordet utan att se vem som röstar för. I det här fallet, just nu, är det omöjligt. Men ni vet att det första stycket i EPP:s ståndpunkt är att vi är för ETS. Och om man tittar på patrioteras ändringsförslag, så säger deras första ändringsförslag att vi ska avskaffa ETS. Detta kommer inte att möjliggöra någon högerextrem majoritet. Vi vill bevara ETS. Vi vill förändra det. Vi vill göra det bättre. Och det allra viktigaste är att vi måste arbeta tillsammans. Alla kommer att behöva ge vika. Om vi inte löser det här kommer det att råda osäkerhet för de som ligger i täten och osäkerhet för alla andra. Vi måste göra det och alla statschefer, Roberta Metsola och Ursula von der Leyen, har sagt att ni ska vara klara till mars nästa år. Därför måste vi skynda på. Det är komplicerat, men att fördröja är inget alternativ. Tack.
Talare 1en
Tack. Omröstningen kommer att äga rum den 1 december och även i plenarsalen kommer det att vara i december. Vi har nu en kort paus och är tillbaka klockan 11. Med det gemensamma avundsjuka iscensättningen.