På dagordningen
- 1Fastställande av dagordningen
- 2Ordförandens meddelanden
- 3Presentation av det gemensamma meddelandet om Europas norra grannländer: En ny strategi för Arktis
- 4Övriga frågor
- 5Datum för nästa möten
Talare 1en
God morgon allihopa. God morgon, kära kollegor. Välkommen till detta korta möte i vår utrikesutskottskommitté, där vi har ungefär 45 till 60 minuter på oss, så att vi alla kan delta i omröstningarna klockan 1 2. Om ni har några synpunkter kan vi gå vidare till punkt a på dagordningen. Punkt nummer 1 är fastställande av dagordningen. Jag ser inga invändningar från er sida, så jag föreslår att vi fastställer dagordningen som den ser ut. Huvudpunkten på dagordningen idag är presentationen av det gemensamma meddelandet om Europas och Snovas grannskap, en ny strategi för Arktis. Det är mig en glädje att välkomna två ledamöter i vår kommitté: fru Claude Viron-Reville, särskild sändebud för arktiska frågor och chef för enheten för Västeuropa inom Europeiska utrikestjänsten. Jag vill också hälsa välkommen herr Mark Gray, chef för enheten för politisk strategi och kommunikation vid Kommissionens GD INTPA. Arktis – och vi har diskuterat detta flera gånger i vår utskott – är inte längre en avlägsen perifer region. Klimatförändringarna, ökande geopolitisk konkurrens och Rysslands militära närvaro i den höga norden har gjort det till en strategisk prioritet för Europeiska unionen. Hittills har EU:s tillvägagångssätt härrör från meddelandet från oktober 2021, och det är verkligen en underdrift att säga att världen har förändrats avsevärt sedan dess. I början av denna vecka antog kommissionen en ny strategi för Arktis, som möter denna förändring och som nu presenteras här idag. Det verkar som om större tonvikt kommer att läggas vid säkerhet, försvar, sammankoppling och ekonomisk säkerhet, samtidigt som våra långvariga åtaganden när det gäller klimatåtgärder, vetenskapligt samarbete och urfolk bevaras. Det jag vill säga till våra två gästtalare är att denna utskott, som har visat ett stort intresse för arktiska frågor under de senaste åren, I november 2025 antog vi vårt betänkande om EU:s diplomatiska strategi och geopolitiska samarbete i Arktis, där vi uppmanar till en robust strategi som bygger på värderingar och är inriktad på säkerhet.
Jag vill också välkomna det faktum att vi som en följd av detta har beställt en studie med titeln "Fokus på det höga norr: Stärkande av EU:s arktiska politik och skydd för EU:s intressen i en snabbt föränderlig region". Och slutligen, för bara några veckor sedan, skickade vi en liten delegation till Island, där EU:s arktiska politik naturligtvis också stod i fokus för diskussionerna i Reykjavik. Med tanke på allt detta ser vi nu fram emot att höra från EAS och kommissionen: hur det gemensamma meddelandet omsätts i ambitiösa åtgärder. Därför att Europeiska unionen är världsmästare på att trycka dokument, har vi många strategier — det är dags för en strategi som samordnar alla våra strategier —, men vi är mer intresserade av vad det betyder i praktiken. Jag ger nu först er ordet i 7 minuter och sedan er, herr Gray. Därefter kommer vi att ha tid för en utväxling av synpunkter och jag kommer att avsluta mötet kvart i tolv så att vi alla kan rösta. Ni har ordet, fru.
Talare 2en
Tack så mycket, herr ordförande, och det är mycket trevligt att vara här. Ärade ledamot av AFET-utskottet och vänner av Arktis, så jag är mycket glad att ha blivit inbjuden att presentera denna strategi. Redan några dagar efter dess antagande, och det här är den strategi som EU stärker sin det arktiska engagemanget, så som ni kan utläsa av strategins titel, är partnerskap avgörande för att framgångsrikt genomföra vår ambition. Det norra grannskapet är ramen för samarbete med våra partnerländer. Det norra grannskapet ser vi som en inkluderande ram för intressen, värderingar och geografi, och termen "grannskap" ska här understryka Europeiska unionens närhet till det vidare arktiska området och vår ambition att göra samarbetet mellan EU och dess arktiska partnerskap mer operativt, men också mer strategiskt. Vårt budskap är därför att vi vill samarbeta med likasinnade partners i vår norra omgivning, säkerhet i vårt svar på klimatkrisen och framför allt vill vi göra det tillsammans med människorna i Arktis och särskilt med ursprungsfolk och lokala samhällen. Så vill jag än en gång betona att grannskap inte är en politik; det är en ram för samarbete. Vi hade en mycket framgångsrik Arctic Summit i Rovaniemi i september, där den höga representanten och kommissionens vice ordförande, Kaja Kallas, deltog. deltog, och toppmötet i Rovaniemi, det första i sitt slag, sände ett kraftfullt budskap om vår nya ambitionsnivå, och det skulle kunna tjäna som en modell för regelbundna högnivåmöten med våra medlemsländer och partners för att diskutera gemensamma utmaningar och hur de ska hanteras. Nu visar strukturen på den strategi ni har sett att vårt tillvägagångssätt fortfarande är balanserat. Det är människocentrerat, klimatmedvetet, säkerhetsinriktat och grundat i långsiktigt samarbete. Vi har därför organiserat strategin kring fyra kapitel: det första handlar om att stärka säkerhet och motståndskraft, det andra om att skydda miljön och ta itu med klimatförändringarna, det tredje handlar om att stödja
den arktiska ekonomin och ekonomisk säkerhet, och den fjärde bidrar till välståndet för människorna som lever i Arktis. När det gäller säkerhet kommer grunden i vår uppdaterade strategi inte att förvåna er. Ni, som ordförande, McAllister har betonat att ni har ett starkt intresse för ärendet, och det gjorde ni genom initiativrapporten som publicerades förra året, samt studien om Arktis som kom förra månaden och som vi har läst noga. I dessa rapporter har ni konsekvent lyft fram behovet av att EU ska ta itu med det föränderliga geopolitiska landskapet. Riktigt. Vår uppdaterade arktiska strategi speglar också denna nya verklighet genom att sätta säkerheten i dess kärna. Eftersom de arktiska regionerna inte längre är isolerade från den föränderliga geopolitiska dynamiken har Rysslands aggressionskrig mot Ukraina, Rysslands fullständiga nonchalans inför den regelbaserade ordningen, okränkbarheten av gränser och territoriell integritet gjort det omöjligt att samarbeta med Ryssland. Ryssland bygger upp sin militära kapacitet i Arktis, återupplivar Kolahalvön som en strategisk fästning och utökar kapaciteten i hamnen i Murmansk. Parallellt ser vi en gradvis normalisering av mer konfrontativt beteende i regionen, hybrida hot, i Östersjöområdet och allt oftare också i Arktis, samt en allvarlig oro för återkommande incidenter som påverkar kritisk infrastruktur och regional stabilitet. Rysslands marina doktrin knyter samman Nordatlanten, Arktis och Östersjö-områdena. Och vi måste anpassa oss till denna verklighet och betrakta Arktis och Östersjöregionerna som ett kontinuerligt sammankopplat strategiskt område. Och slutligen bör vi inte lämna något tvivel om att suveränitet inte är förhandlingsbart. Men för att ha en trygg och stabil Arktis behöver vi en motståndskraftig, förberedd och befolkad Arktis, och i hjärtat av detta ligger förbättrad infrastruktur som skulle stärka öst-väst-förbindelserna, från Östersjön till Arktis. Vi behöver infrastruktur som är lämplig för Arktis och både för den civila
för offensiva och defensiva ändamål. Detta kräver att genomförandet av 20 projekt, såsom Rail Nordica-projektet och färdigställandet av Rail Baltica, påskyndas. Vi måste också stärka vår vaksamhet för att skydda vår infrastruktur mot hårda klimatförhållanden och hybridaktiviteter. Det är därför vi kommer att arbeta för att stärka vår situationsmedvetenhet och medvetenhet om det maritima området genom satellitdata, observationer från in-situ- och fjärrsensorer samt information delning av information. För att uppnå detta avser vi att inrätta en sjösäkerhetshubb. Vi vill samarbeta med medlemsstaterna för att förbättra säkerheten för undervattenskablar i regionen genom en arktisk kabelhubb. På sikt hoppas vi att denna satsning kan utvidgas till en heltäckande hubb för sjösäkerhet, där medlemsstaterna tar ledningen. Vi vill också utöka vår isbrytarflotta; EU har cirka 10 isbrytare. Ryssland har nästan 50. EU kommer först att behöva kartlägga det specifika behov av isbrytare tillsammans med medlemsstaterna genom EU:s nya allians för den industriella maritima värdekedjan. Vi kommer också att undersöka möjligheter att mobilisera finansiering och tekniska resurser inom ramen för grannländernas samarbetsgrupp, det vill säga deras grannskapssamarbete. Det innebär att vi också är redo att nå ut till våra partners. När det gäller rymden, jordobservation och navigation vill vi stärka täckningen av Copernicus och Galileo i Arktis. För att förbättra vår förmåga att övervaka förändringar av land- och havsis, permafrostrelaterade förändringar, oljeutsläpp och sjösäkerheten i Arktis. För att komplettera Copernicus kapacitet kommer en ny statlig jordobservationstjänst att stödja beslutsfattandet. säkerhet och försvar, och för att komplettera Galileos avgiftsfria navigeringstjänster kommer EU att inleda säkra navigeringstjänster för statligt bruk med Galileos offentliga reglerade tjänst. Dessa initiativ visar på att säkerheten i Arktis är en viktig prioritet för EU. Arktisk säkerhet är europeisk säkerhet. Som den höge representanten vice ordföranden sade i Strasbourg på tisdagen har Europa intressen att försvara.
Den har partners att arbeta med och ansvar att leva upp till. Europa kommer inte att vara en passiv åskådare i Arktis. Det är ett gemensamt arbete som kräver samordning med Nato och med partner. Jag kommer att sluta här och ge min kollega Mark Gray från I NTPAM möjlighet att komplettera den andra punkten. Tack så mycket och jag ser fram emot era kommentarer och frågor.
Talare 1en
Tack så mycket för ert inledande uttalande. Innan jag ger ordet till herr Gray, jag är glad att välkomna en grupp nationella parlamentarikerna från Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz till vår 66:e möte i EES gemensamma parlamentariska utskott i Strasbourg. Välkommen, kära kollegor, till Europaparlamentet.
Talare 3en
Herr Gray.
Talare 4en
Tack så mycket, herr ordförande. Ärade ledamöter, tack för inbjudan och jag vill också hälsa medlemmarna från de nationella parlamenten välkomna – vi har nyligen träffat ett ganska stort antal av dem i Reykjavik. Jag vill börja med att hylla detta parlament och de rekommendationer och den studie som har också i mycket hög grad varit grunden för utformningen av denna gemensamma kommuniké. Det har varit en omfattande konsultationsprocess. Vi har försökt lyssna så mycket vi kan, och jag tror att många av de viktigaste element som har framförts av detta parlament är med i den gemensamma kommunikationen. Jag vill lyfta fram tre punkter och jag kommer att försöka att inte upprepa det som just sades. För det första, mycket kortfattat, varför gör vi det här? För det andra, den här förskjutningen i det politiska ramverket anser jag vara viktig, men om jag också kan svara ordföranden: Strategier är bra, men vad... Kommer ni verkligen att göra något åt det? Därför kommer jag att försöka ägna större delen av tiden åt det. När det gäller varför vi gör det här, anser jag att den särskilda sändebudens domstol har redogjort mycket tydligt för den föränderliga situationen. Jag tror att verkligheten är att det här inte är en uppdatering av en strategi. Det är en ny strategi för att anpassa sig till en ny verklighet. Och den här verkligheten förändras snabbare än vad de flesta av oss förmodligen hade kunnat förvänta sig. Vi ser nu att Arktis är en geopolitisk scen. Vi ser att det riskerar att bli en säkerhetsteater. Vi har sett anspråk på Arktis och delar av det, och jag menar att med Europeiska unionens erfarenheter – vare sig det gäller Ukraina eller vårt agerande när det kommer till Grönland – upprätthåller vi principerna om territoriell integritet och suveränitet. Det för mig till min andra punkt, ramverket. Vi hanterar detta genom ett nytt perspektiv. Det är ett partnerskapsperspektiv, och vi gör det återigen tillsammans med ett antal kollegor. I slutet av denna sal, som vi har diskuterat i Norge, på Island och i Kanada, USA, Grönland, Färöarna – det handlar om att bygga en strategi som mycket starkt samlar likasinnade partners för att ta itu med frågan
bekymrande frågor. För oss är ramverket viktigt eftersom det norra grannskapet just förmedlar känslan av kritikalitet. Närheten, sammankopplingen som denna fråga för med sig. Det vi försöker göra är att visa vad Europeiska unionen betyder för Arktis, men också vad Arktis betyder för Europeiska unionen. Och att vi står upp och stöder våra grannar. Jag tror att det är uppenbart sant för de tre EU-medlemsstaterna i Arktis, Sverige, Finland och Danmark, men det här är en strategi för hela Europeiska unionen. Men nu vill jag i viss mening vända mig till ordförandens utmaning: vad gäller det här? Hur ska vi förverkliga det här? Och jag tror att det ni har sett i den här strategin är en fullständig mobilisering av hela kommissionen. Det här är inte bara en strategi från GD INTPA och EES, och jag skulle särskilt vilja hylla GD MA RI, som under många år har spelat en avgörande roll. Det här är en strategi som, om man går igenom den, har verkligen kött på benen; här finns en hel uppsättning deliverables som täcker ett brett spektrum av områden, oavsett om det gäller – som redan har nämnts – digitalisering, rymden, transporter, kritiska råvaror, forskning, innovation, turism och så vidare, och så vidare. Det finns många, det finns en hel uppsättning förslag som ser på Arktis utifrån det här dubbla användningsperspektivet, alltså inte enbart ur ett militärt perspektiv eller enbart ur ett civilt perspektiv. Vi försöker bygga upp förmågor som sträcker sig bortom de här två olika områdena, vare sig det gäller rymden eller transporter. Naturligtvis är vi mycket medvetna om att det råder en särskild sårbarhet kring Arktis. Och det är därför som vi, när vi ser på frågor som kritiska råvaror, helt klart understryker vikten av miljön. miljö-, sociala och styrningsstandarder. Det är när vi tittar på förnybar energi som vi är mycket tydliga och starka i vårt engagemang för vad åtminstone Europeiska unionen kan göra. när det gäller moratoriet för olja, gas och kol i Arktis. När vi ser på ekonomin gör vi det utifrån perspektivet av vad vi konkret kan göra
? Det gynnar människorna i Arktis. Och återigen kommer jag tillbaka till frågan om hur mycket vi har betonat att arbeta tillsammans med folken i Arktis: urfolk, lokala samhällen, för att ta fram en rad mycket konkreta åtgärder som kommer att gynna dem direkt. Det kan handla om, som jag säger, fiske, blå ekonomi, små och medelstora företag, turism och så vidare. Så det finns ett helt avslutande avsnitt i kommunikationen som behandlar människodimensionen. Men jag vill avsluta med, i viss mening, frågan om vad som händer härnäst. Det första jag måste säga är att ja, detta är en strategi, så det är inget lagförslag, det har ingen detaljerad tidsplan, ingen detaljerad handlingsplan och inga kostnadsberäkningar för varje initiativ. Men detta är inte business as usual. Redan nästa vecka, herr Kommissionären Sicklova har ombetts att fortsätta följa upp genomförandet av strategin. Redan nästa vecka kommer DG INTPA att sammankalla ett möte med alla DGs för att samla alla. samla alla olika trådar inom kommissionen för att nu, en i taget, tråd för tråd, se över hur vi tar itu med vart och ett av dessa genomförbara punkter och för dem vidare. Så ur vårt perspektiv handlar det inte om att vi skriver en strategi och kommer tillbaka om några månader för att se över vad vi har gjort. Vi börjar redan nästa vecka med att konkret titta på hur vi tar detta vidare. Tack för er uppmärksamhet.
Talare 1en
Ja, tack till båda gästtalarna och nu har vi tid för en utväxling av synpunkter. Som vanligt ger jag först ordet till koordinatorerna i två minuter vardera, och Łukasz Kuhut talar för VEPP.
Łukasz KohutPPEen
Tack så mycket. Ärade ordförande, ingenting förenar människor så som en gemensam fiende, vår fiende kommer från öster. Det är ett hot mot oss alla, särskilt för dem i Centraleuropa och Östeuropa och i norr. Som strategin rätt anför, blir Arktis, Nordatlanten och Östersjön ett sammankopplat strategiskt område. Det som händer på ett ställe påverkar säkerheten för hela Europa. Hybridattacker drabbar oss överallt. GPS-störningar, sabotage av kablar, drönare över vår infrastruktur och den skuggaflotta som rör sig i våra vatten. Den höga norden är en del av samma front. Vi kan inte skydda Europa om vi låter den höga norden vara oskyddad. Arktis är en andra ingång till Europa och måste skyddas fullt ut. Som ständig rapportör för Norge och på uppdrag av Mika Aaltola, rapportör för Arktis, anser vi att strategin är på rätt väg genom att tillhandahålla konkreta verktyg för att stärka säkerheten. För det första kommer det marina säkerhetscentret att göra det möjligt för oss att dela information från olika nationella och EU-källor, från havsbotten till rymden. Att spåra fartyg i den ryska skuggflottan måste vara en prioritet. Europa har konkreta verktyg som flygspaningsdata, Copernicus och navigeringstjänsterna Galileo. För det andra är Arctic Cable Hub ett annat initiativ som skulle kunna övervaka och skydda undervattenskablar i Nordatlanten och Arktis. Kritisk infrastruktur är avgörande för säkerheten. Numera, för det tredje, måste vi utöka den europeiska kapaciteten för isbrytare, som ni nämnde, bland annat genom den nya EU-alliansen för industriella maritima värdekedjor. Europeiska polarfartyg måste återställa maktbalansen i regionen. Vaksamhet och beredskap är avgörande. EU måste agera på flera områden, såsom försvar, inklusive militär rörlighet och civilt försvar. Vi vet redan hur vi ska göra detta i Östersjön och i hela det europeiska Arktis. Nu behöver dessa verktyg verklig finansiering i EU:s nya budget, naturligtvis. Jag tror att likasinnade partners i regionen, som Norge, Kanada och Island, kommer att väva in strategin som en röd tråd.
möjlighet att också utveckla deras förmågor. Tack så mycket.
Talare 1en
Tack, Łukasz, för S&D, Andreas Schieder, varsågod.
Andreas SchiederS&Den
Ja, god morgon, och tack för presentationen. Och jag har äran att även tala för vår S&D-skuggberättare, Robert Piet ron, som beklagar att han inte kan vara här. Men jag är också särskilt glad över att vi i dag har med oss kollegor från det norska och isländska parlamentet, som – låt oss säga – också tillhör Arktis. Och som tidigare har påpekats speglar inte strategin från 2021 längre den verklighet som vi har. Vi ser att det blir alltmer oförutsägbart och även geopolitiskt känsligt, och därför behöver vi denna uppdatering. Och höge representanten har med rätta redan sagt att säkerheten i Arktis är europeisk säkerhet, och det handlar också om denna regelbaserade ordning. Och vi måste säga att Arktis under det förflutna, till och med under de kallaste dagarna av Kalla kriget, var en regelbaserad ordning som respekterades av alla. Och detta kompromiss är nu skakigt. Vi har Ryssland, vi har Kina. Där måste vi skydda vår kritiska infrastruktur, den redan nämnda kabelhubben, och även ... Även i det framtida partnerskap måste samarbetet fortsätta att vara en av de viktigaste pelarna, som även du har påpekat, i strategin. Och särskilt viktigt är det att stärka EU:s partnerskap med Grönland, samtidigt som vi alltid betonar att vi respekterar Grönlands rätt att i nära samarbete med Konungariket Danmark självt bestämma om sin framtid. Vi bör också fortsätta att fördjupa våra relationer med Norge, Island och Kanada, eftersom de är partner som delar våra värderingar och är stabila. Jag måste säga, inte som andra. Och sedan har vi klimatförändringen. Arktis värms nästan fyra gånger snabbare än det globala genomsnittet, och det globala genomsnittet är redan tillräckligt. Så fyra gånger mer är till och med en stor katastrof, därför måste vi se till det. Och så är frågan om kritiska råvaror. Och här måste vi också se till att utvinningen är hållbar och uppfyller de högsta miljömässiga och sociala standarderna, men också att ursprungsfolkens rättigheter respekteras. Och det här är min sista punkt. Jag tycker att vi måste förstå att Arktis är ett område där människor lever, och levnadsförhållandena är viktiga, men –
Att engagera de människor som bor där är också svaret på de strategiska utmaningarna i Arktis. Tack så mycket.
Talare 1en
Tack, Andreas, vem vill ta till orda för Patriots-gruppen? Ingen från ECR-gruppen? Då ger jag ordet till Renew-gruppen, till Marie-Agnès Stark-Simmermann.
Marie-Agnes Strack-ZimmermannRenewde
Tack så mycket, David. Jag vill inte upprepa mig om det. Jag vill inte upprepa vad mina kollegor har sagt. Men Arktis är inte bara ett land av äventyr, ett underbart sådant, utan också en stor fråga inom säkerhetsområdet. Och jag är mycket glad över att Europa äntligen tar upp den här frågan, det här ämnet. Det är inte utan anledning som vi också i framtiden kommer att arbeta nära med Kanada i den här frågan, särskilt när vi konstaterar att gränsen mellan Kanada och Danmark är mer än 3 000 Det är ingen tillfällighet att vi även i framtiden kommer att arbeta nära tillsammans med Kanada i denna fråga, eftersom vi konstaterar att gränsen mellan Kanada och Danmark är en havsgräns på över 3 000 kilometer. Vi är redan sammankopplade i det avseendet. Med tanke på denna värld som alltmer faller isär är det av yttersta vikt att se på vad vi kan göra, vad vi måste göra. När det gäller säkerhetspolitik – och för att sammanfatta – tack så mycket för detta dokument. Vi bör fortsätta arbeta med detta, men det handlar inte bara om att prata om det, utan också om att vara tydliga med vad vi kan göra. Rapporten säger faktiskt mycket. Ämnet Grönland har just tagits upp. Förresten, det vi upplevde i fjol, befann sig Europa i en verkligen mycket stark position, vid sidan av Danmark respektive Grönland. Det visar att när vi står tillsammans är det till hjälp. Det räcker inte med att bara se på. Vi måste ha vår strategi och vi måste också genomdriva den kraftfullt, även verbalt kraftfullt, för att inte öppna ytterligare en front där. Tack.
Talare 1de
Tack, kollega. Nästa talare för Gröna är herr Niinistö.
Ville NiinistöVerts/ALEen
Tack, herr ordförande. Och tack till kommissionen för att ni har presenterat strategin. Det finns uppenbarligen många förbättringar jämfört med den tidigare strategin, men det finns också vissa farhågor som vår grupp har. Så jag kommer att fokusera främst på det här. Vi tycker att förbättringarna när det gäller geopolitisk förståelse och betydelsen av den här situationen är, tror jag, många. Jag tycker att det är viktigt att vi förbereder oss för de hybrida hoten från Ryssland. Vi agerar mot den ryska skugganflottan. Vi skulle kunna göra ännu mer på det området. Men nu, som tidigare miljöminister i Finland, kommer jag att fokusera mer på EU:s miljömässiga och klimatmässiga ansvar i Arktis. Arktis är ett mycket känsligt område. Jag menar, om arterna måste flytta norrut, har de ingenstans kvar att ta vägen om den globala uppvärmningen fortsätter. Det finns många områden rika på biologisk mångfald. Undervattensområden till exempel, som ännu inte är skyddade. Det är därför ett av de minst skyddade områdena i världen. Och både EU och mitt eget land, när jag var minister, arbetade vi mycket för att utöka de skyddade områdena i regionen och även för ett moratorium mot utvinning av fossila bränslen. Jag ser att det i dessa frågor, i denna strategi, sker en viss tillbakagång jämfört med 2021. Det är i alla fall min känsla. Så om ni kan lindra mina bekymmer och också besvara min fråga, eftersom jag känner att de geopolitiska utmaningarna och miljöutmaningarna är sammankopplade. Delvis har vi geopolitiska hot i Arktis om vi inte skapar bättre regler för att stoppa överutnyttjandet. Så ju bättre reglerna är för områden där man inte kan utnyttja resurserna ekonomiskt i de mest känsliga norra områdena, om vi kan införa ett moratorium där, kommer det också att minska trycket från olika länder som konkurrerar om dessa resurser, inklusive Ryssland. Jag måste också säga att historiskt sett, när det har funnits skyddade områden, har Ryssland respekterat dem. Så om vi ingår internationella avtal i dessa frågor är det ett framsteg där vi också kan minska
risken för geopolitiska spänningar. Och detsamma gäller också IMO och sjötrafiken. Vi måste se till att det finns en högre standard för vilka kriterier fartygen som seglar in i Arktis vatten ska uppfylla, eftersom risken för oljeutsläpp är mycket hög och även europeiska vatten och europeiska kuster berörs. Drabbade av det. Därför skulle jag vilja att ni besvarade mina farhågor lite mer – att det fortfarande läggs vikt vid miljömässiga regler och standarder globalt och att ni inte glömmer att det går hand i hand med geopolitiken. Tack.
Talare 1en
Tack. Vem vill ta ordet för vänstern? Varsågod, fru talman. Två minuter.
Talare 2en
Tack. Herr talman, den nya arktiska strategin är ett viktigt steg framåt, men låt mig vara tydlig. En strategi är bara så stark som genomförandet av den. Ur ett nordiskt perspektiv är Arktis ingen periferi för Europa. Det utgör en integrerad del av vår säkerhet, konkurrenskraft och framtid. Jag vill lyfta fram tre prioriteringar. För det första måste säkerheten stödjas av konkreta åtgärder. Rysslands krig mot Ukraina har fundamentalt förändrat Europas säkerhetsläge. Vi måste stärka vår beredskap, skydda officiell infrastruktur och förbättra vår förmåga att agera. uppdykande hot. Detta kräver ett närmare samarbete mellan EU, Nato och de nordiska partnerländerna, liksom konkreta investeringar i arktisk infrastruktur och säkerhet, särskilt inom transportområdet. Vi kan inte behandla hotet mot säkerheten i Arktis som en sekundär fråga. För det andra måste vi förverkliga de europeiska ambitionerna för Arktis också i form av smarta investeringar, innovationer och jobb. Vi har världsledande expertis och erfarenhet inom många områden som rör Arktis. forskning, digitala lösningar, expertkunskaper om strategiska tillgångar för hela Europeiska unionen. I norra delen av Europa måste EU se till att ambitionerna omsätts i konkreta projekt: en starkare industriell kapacitet och långsiktiga ekonomiska möjligheter för de arktiska regionerna. Jag upprepar inte vad min käre kollega Ville Niinistö sade om klimat- och miljöfrågor. Jag missbrukar inte er tid, men jag står helt bakom honom. Och jag tror att han kommer att stödja mig som före detta infrastrukturminister när det gäller transportvägarna i Arktis. Område. Jag tycker att ord inte räcker. Vi behöver också finansiering, investeringar och mätbara resultat. Och för det tredje måste säkerhet och ekonomisk utveckling gå hand i hand med miljöansvar och respekt för de lokala samhällena. Så vissa människor och andra uppfinningsrika samhällen måste respekteras och lokalbefolkningen måste ha en meningsfull roll i detta system som påverkar deras framtid. Tack.
Talare 1en
Tack. Och slutligen, för ESN-gruppen, vill någon ta till orda? Så är inte fallet. Nu ger jag ordet till vår tilltänkte rapportör för Arktis, Urmas Paet.
Urmas PaetRenewen
Tack så mycket. Tack, kära kollegor från kommissionen och Europeiska utrikestjänsten och naturligtvis från detta parlament. Jag har under de senaste 10 åren följt och hanterat frågor om Arktis i Europaparlamentet, så det gör jag redan har jag sett många förändringar i attityden, som jag skulle säga, tyvärr under givna omständigheter är positiva, nämligen att vi ägnar mycket mer uppmärksamhet åt utvecklingen i Arktis. Om jag minns rätt, vad attityden och kommentarerna var för cirka 10 år sedan, varför vi över huvud taget skulle syssla med Arktis, och om vi ser idag är huvudfokus på säkerhetsfrågor. ja, vi har märkt stora och omfattande förändringar på det här området. Jag är naturligtvis mycket glad över att det äntligen finns en ny strategi från Europeiska unionen för Arktis. Naturligtvis håller jag helt med om att genomförandet är det viktigaste elementet här. Och jag vill bara nämna några punkter där jag tycker att, även i jämförelse med Europaparlamentets rekommendation från i fjol, så stöddes faktiskt denna rekommendation av 510 ledamöter i denna kammare. Det här är egentligen en ganska stor majoritet. Den uttrycker också en stor och enad förståelse för utvecklingen i Arktis i Europaparlamentet. Nåväl, några saker som jag fortfarande vill nämna. Naturligtvis förstår jag varför vissa av dem kanske inte ingår i EU:s nya strategi för Arktis, men jag tycker ändå att vi bör ha dem i åtanke. Europaparlamentets framtid, jag menar utvidgning. Ja, vi fick ett meddelande från Island i augusti, men ändå tycker jag att EU själv borde ha sina egna planer. öppna och mycket välkomnande och positiva till sådana här utvecklingar, eftersom det alltid är bättre att till exempel ha två säkerhetsnät än ett. Idag har vi Nato, men om vi ser på utvecklingen i världen skulle jag säga att EU i det här avseendet är en mycket viktig ny bidragsgivare till europeisk säkerhet. Det andra elementet: energi och energisäkerhet. Jag delar naturligtvis mina kollegors oro från Gruppen De gröna/EFA och vänstern, men det här är naturligtvis den fråga där vi måste hitta en lämplig balanspunkt.
Men samtidigt säger vi också att Europas energisäkerhet är mycket viktig, men den säkraste energin vi kan ha är den som kommer från Europa. Och i det avseendet är Norge naturligtvis en mycket viktig bidragsgivare till Europas energisäkerhet. Och dessvärre, vad EU än säger, vare sig det är ett moratorium eller något annat, tvivlar jag starkt på att Ryssland eller Kina kommer att bry sig om det. Så att vi också bör undvika situationen där vi med våra regleringar och vårt förhållningssätt i slutändan bara ålder för att påverka den säkraste och mest miljövänliga energiproduktionen i norr. Jag menar Norge. Och de andra som inte har så höga standarder får göra vad de vill. Så på det sättet tror jag att balanspunkten här är mycket viktig. För det tredje är jag glad att också, skulle jag säga, äntligen, Europeiska kommissionen och Europeiska utrikestjänsten engagerar sig i Arktis. frågorna behandlas mycket allvarligare än tidigare. Och i det avseendet anser jag att även ändamålsenliga strukturer och stärkandet av detta område är viktigt. För det fjärde, Kina. Vi talar mycket om Ryssland och när vi talar om säkerheten i Arktis, men naturligtvis bör vi också i mycket högre grad ha ett öga på Kinas aktiviteter i det avseendet. Och för att avsluta skulle jag också vilja se att vi i detta hus, innan denna mandatperiod löper ut, återkommer till Arktisfrågor även i våra plenarsalar. Tack.
Talare 1en
Tack, Urmas. Som viceordförande i vår utskott vet du att du ibland kan vara generös med talartid.
Talare 4en
Ja, tack, men jag kände inte att det fanns så mycket press. Förlåt, förlåt.
Talare 1en
Tack så mycket, Urmas. Även för ditt goda arbete. Vem vill ytterligare ta till orda? Först Hannah Jalul. Var så god och räck upp handen, Ville.
Hana Jalloul MuroS&Den
Tack så mycket. Jag ser utifrån alla våra inlägg att den främsta oro som vi alla har här, tror jag, är miljöfrågan som vi alla oroar oss för i samband med dessa nya strategier, lokalsamhällena, vad är garantin för att vi respekterar de lokala samhällena. Och något viktigt för oss, som redan har nämnts tidigare, är att en del av allt som rör miljön är kritiska råvaror. Hur hanteras det här? Vad är den tydliga strategin för råvaror? Jag tänker på samhällen, miljön, allt, men hur har vår politik om råvaror också nämnts. När vi talar om internationella aktörer, vet ni, jag vet att den främsta oron också för oss här är Kina, Ryssland Ryssland, hur dessa aktörer är inblandade, hur Europeiska unionen kan utöva egen påverkan i frågan. Det är nämligen mycket viktigt. Och något som jag läste häromdagen är att sjöfartslederna nu kommer från andra delar av världen, bland annat på grund av avsmältningen och sådana saker, vilket kommer att vara mycket intressant att höra från er. Tack så mycket och dessutom eftersom detta möte är mycket viktigt. Det här kommer att bli ett mycket viktigt ämne för Europeiska unionen under de kommande åren. Tack.
Talare 1en
Tack, Ville, tack.
Talare 4en
Då jag är dansk ledamot i Europaparlamentet är jag mycket intresserad av den grönländska delen av det här. Jag besökte Grönland för en månad sedan. Det var samma månad som överenskommelsen mellan USA, Grönland och Danmark ratificerades i New York. Det handlade alltså främst om en känsla av lättnad. Och jag tror att alla som har besökt Grönland har en känsla av hur hotad Grönlands befolkning kände sig i det här fallet, inte av Ryssland och Kina, utan av USA. Och. Därför anser jag att resultatet av överenskommelsen var ett avtal där Nato sho borde spela en mycket mer central roll i försvaret av norra Grönland, vilket jag tycker är bra. Det är ett gott utbyte mot ett bilateralt avtal mellan Danmark och USA. Att det nu är ett multilateralt avtal. Det är så. När det gäller säkerhet. En annan oroande faktor i denna mycket svårare geopolitiska situation är att Grönland endast är anslutet till resten av världen via två kablar. Om dessa kablar kapas förändras kommunikationsmöjligheterna för stora delar av Grönland. Jag undrar om ni har några idéer om vilka åtgärder som skulle kunna vidtas där. Och sedan menar jag att ni blir tilltalad med uppfattningen att det för de människor som bor där, som en central del, är mycket, mycket viktigt. För jag tror att det också har varit en del av striden med USA, det danska förhållningssättet att ingenting ska göras utan de människor som bor där. Och jag tycker att det förhållningssättet är viktigt. Jag tror att klubban läggs ner, så tack så mycket.
Talare 1en
Tack. Vem vill ta till orda? Innan jag ger ordet till våra inbjudna talare för deras slutanföranden, som var och en är fem minuter långa, vill jag bara tillägga att jag verkligen välkomnar att strategin har uppdaterats och att den är ett gemensamt ägande av Europeiska kommissionen och Europeiska utrikestjänsten. Så jag tycker att vi har en riktigt bra strategi på plats, men handlingar, inte ord, är det som räknas. Och ett av de första avgörande testerna kommer att vara i vilken utsträckning detta kommer att synas i fleråriga budgetramen för nästa period, eftersom det givetvis kommer att kosta mycket pengar. Eftersom vi håller på att ta slut på tiden kommer jag inte att gå in på detaljer – många av dem har redan tagits upp av kollegorna. Jag avslutar detta möte klockan 22, så vi har fem minuter per person. Vem vill börja? Fru.
Talare 2en
Tack så mycket, herr Ordförande. Och stort tack. Ärade ledamöter, jag är mycket glad att jag utifrån era kommentarer kan konstatera att vi är överens om läget i Arktis och att dagens strategiska och säkerhetspolitiska landskap kräver att vi på allvar omprövar vårt tillvägagångssätt i Arktis. Som herr Urma Pat har understrukit är vi inte nya i Arktis. Vi inledde vår första arktiska policy 2008 och vi är redan inne på den femte versionen. Men gradvis ökar vi vårt engagemang i arktiska frågor och vi har också ökat den vikt vi lägger vid säkerhet, utan att backa från de centrala elementen som är miljö, klimatförändringar och människorna. Någon har nämnt vikten av standarder, och i synnerhet IMO. Jag vill säga något om det. vill jag betona att Arktis varken är en plats utan människor eller en plats utan regler. Det finns regler som gäller för Arktis. Och definitivt är IMO en av de viktigaste regelutformarna för Arktis. Och sjöfarten. Och vi kommer fortsatt att vara mycket engagerade i dessa ramverk eftersom den förorening som kan komma från sjöfarten är ett område som vi måste hålla i fokus. En tredje punkt handlar om partnerskap. Partnerskapen, som ni har sett, är centrala för det sätt på vilket vi utformar vår politik för Arktis. Och partnerskapet kommer snart att ta ett mycket konkret steg, eftersom vi förbereder oss för toppmötet med Kanada i slutet av denna månad och Arktisfrågorna kommer att diskuteras med Kanada. Det finns också en potential att stärka vårt samarbete med Storbritannien, som inte är en arktisk stat men en nyckelstat i EU:s lucka, luckan Grönland–Island–Storbritannien. Och medan vi förbereder oss inför EU–UK-toppmötet den 20 november och partnerskapet i säkerhet och försvar med Storbritannien väsentligen inkluderar omnämnandet av arktiska frågor. Och mina motsvarigheter i Storbritannien har redan kontaktat mig för att diskutera hur vi kan hantera den här frågan och hur vi kan samarbeta i den här frågan. Självklart har Norge och Island ett partnerskap inom säkerhet och försvar med dessa länder. Och vi har redan en arktisk dialog med Norge och vi önskar fortsätta denna dialog.
och med Island kommer det ett helt stycke om arktiska frågor i vårt säkerhets- och försvarssamarbete med Island och det kommer att bli ytterligare en möjlighet att diskutera vad vi kan göra tillsammans. När det gäller Grönland lämnar jag ordet till min kollega från kommissionen att tala om ramverket för samarbete, men vi européer har varit entydiga i att uttrycka vårt stöd till Konungariket Danmark, Grönland och Danmark. Och vi har alla välkomnat det trilaterala avtal som stärker säkerheten i Arktis och vi kommer fortsätta att stå bakom Konungariket Danmark. Konungariket Danmark har vår rygg. Och för att avsluta om genomförandet har vi arbetat mycket nära med alla kommissionstjänstemän för att ta fram den här strategin och vi kommer att fortsätta arbeta med dess genomförande. Ni har rätt i att genomförandet kommer att vara avgörande och ni har rätt i att nämna att den fleråriga budgetramen (MFF) kommer att vara avgörande. Vissa åtgärder kan redan genomföras inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen. Till exempel att lägga till några satelliter för att öka observationen av Arktis territorium. Men vissa kommer att behöva stödjas av EU:s framtida finansiering. Jag vill också framhålla att utrikesrådet nu kommer att följa upp genomförandet av denna strategi. och när utrikesrådet nu följer upp denna strategi hoppas jag och ser fram emot att fortsätta kontakten med AFET och Europaparlamentet för att förbereda dessa slutsatser. Tack så mycket.
Talare 1en
Ja, det ska vi. Vi kommer säkert att fortsätta att vara i kontakt. Den här frågan står alltid högt på vår agenda. Herr Gray, varsågod.
Talare 3en
Tack och jag skulle vilja tacka de hedrade ledamöterna för deras ytterst relevanta synpunkter om många avgörande frågor. Jag kommer att börja med ordföranden, först och främst när det gäller fleråriga budgetramen. Jag tror att vi gärna skulle vilja lägga fram ett ändringsförslag till texten. och det är härifrån allt kommer att härröra. Jag tror att vi kan säga att detta helt enkelt understryker Kommissionens förslags klokhet när det gäller den fleråriga budgetramen. I den meningen kan man här se åtgärder som kommer att kräva finansiering från rubrik ett, rubrik två och rubrik tre; det kommer att kräva mobilisering av medlemsstaternas finansiering. och naturligtvis har vi redan det mycket tydliga åtagandet från kommissionen gentemot Grönland att fördubbla finansieringen i nästa fleråriga budgetram. Så jag tror att det från vår sida finns en mycket tydlig vilja, och jag hoppas verkligen att den här logiken när det gäller en fråga som Arktis kommer att understrykas när de slutgiltiga besluten om budgeten fattas. Min andra punkt som jag vill ta upp är Grönland och människorna, eftersom jag fullständigt håller med om bedömningen att i princip allt vi försöker göra i den här strategin måste vi göra tillsammans med människorna i Arktis. För endast de förstår, tror jag, de utmaningar som vi står inför när det gäller en hel rad specifika frågor och därför är det så viktigt att vi samarbetar arbeta så nära. Därför läggs stor vikt vid dialog och engagemang i kommunikationen och i det sista kapitlet. Särskilt fokus ligger på engagemang av unga människor. Jag tycker att både den höge representanten och kommissionären har tillbringat mycket tid i sina engagemang med att tala med unga människor i hela Arktis för att framför allt lyssna på dem och förstå deras oro. Jag vill nu gå vidare till klimatet. Jag skulle redan nu vilja konstatera att vi från vår horisont inte ser något tillbakadragande. Jag tycker att det var mycket viktigt med det uttalande som gjordes att man måste se på geopolitik och klimat tillsammans. Det finns ett helt kapitel i klimatkommunikationen och denna öppenhet har gjorts mycket avsiktligt. Vi ville sända ett mycket tydligt budskap om det o
den aldrig tidigare skådade omfattningen av utmaningen vi ser och Om ni tittar på AMOC och de diskussioner som förs om det kommer ni mycket snabbt att se den verkliga klimatnödläge som vi står inför. Samma debatt om permafrost, samma debatt om föroreningar, och det är därför ni kommer att se i denna text en uppsättning nyckelresultat när det gäller klimatet självt, men när ni tittar på var och en av sektorerna är klimatdimensionen mycket tydligt reflekterad där. Som den särskilde sändebudet har nämnt anser jag att IMO:s bestämmelser, när vi ser på föroreningar, när vi ser på utsläppen av svartkol från Arktis, är mycket tydligt fastställda även i kommunikationen. Det hade naturligtvis varit försumligt av mig att inte nämna frågan om kolväten i Arktis; det har varit mycket mediabevakning kring detta, och jag tror att det alltid har varit så, oavsett språk. Det fanns, tror jag, ja, herr talman, den höge representanten, kommissionären har varit mycket tydliga i denna fråga: om du tar texten i meddelandet och jämför den med den från 2021 är det samma språk om EU:s åtagande. Exakt samma språk om EU, ja, EU:s politik, där skillnaden ligger i att vi inte har lyckats uppnå det multilaterala rättsliga åtagandet, och därför finns det annan text, och det speglar också energisäkerhetsaspekten, som är viktig, varför man ser det här språket. Men när det gäller EU:s åtagande är det kristallklart. Tack.
Talare 1en
Tack till båda talarna. Det finns inga ytterligare kommentarer från er sida. Är det något att ta upp under övriga frågor? Det är det inte, så jag tillkännager datumet för vårt nästa möte. Det äger rum den 3 november 2026, klockan 9.00–12.30 och 15.00–17.00. Mötet hålls i Bryssel. Mötet är stängt, så låt oss nu alla skynda till plenarsammanträdet.
Talare 4en
Tack.