Brussels Live
SökBevakningarKonto
Alla sändningar

EuropaparlamentetUtskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

Utskottssammanträde IMCO

måndag 9 november 2026

Automatiskt transkriberat och översatt från originalljudet. Fel kan förekomma.

Namnen kommer från ordförandens presentationer och är markerade som sådana; utskotten publicerar ingen officiell lista. Talare som inte presenterades är numrerade.

Få ett mejl när dina ord dyker upp här

På dagordningen

  1. 1Godkännande av dagordningen
  2. 2Ordföranden meddelanden
  3. Redogörelse från utskotten
  4. 3Godkännande av protokol
  5. 4Arbetsgrupp för genomförandet av förordningen om digitala marknader (DMA)
  6. 5SMF och EU:s SMF-test i praktiken: effektivitet och brister • Presentation av en studie
  7. Workshop
  8. 6Digital Fairness Act: Hur kan man effektivt skydda konsumenter online samtidigt som man säkerställer en konsekvent samverkan med befintlig lagstiftning?
  9. 7Kvinnor som konsumenter: hantera könsrelaterade fördomar och orättvisa kommersiella metoder
  10. 8IMCO 2026: Allmänhetens åsikter i korthet • Utbyte av synpunkter
  11. *** Elektronisk omröstning ***
  12. 9Ändringar i förordningarna (EU) 2016/679, (EU) 2018/1724, (EU) 2018/1725, (EU) 2023/2854 och direktiven 2002/58/EG, (EU) 2022/2555 och (EU) 2022/2557 vad gäller förenkling av det digitala regelverket och upphävande av förordningarna (EU) 2018/1807, (EU) 2019/1150, (EU) 2022/868 och direktivet (EU) 2019/1024 (Digital omnibus)***I 2025/0360(COD) COM(2025)0837 - C10-0303/2025
  13. 10Ändringar i förordningarna (EU) 2017/745 och (EU) 2017/746 vad gäller förenkling och minskad börda av reglerna om medicintekniska produkter och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, och ändring av förordning (EU) 2022/123 vad gäller stöd från Europeiska läkemedelsmyndigheten till de expertgrupper för medicintekniska produkter och förordning (EU) 2024/1689 vad gäller förteckningen över EU:s harmoniseringslagstiftning i dess bilaga I***I 2025/0404(COD) COM(2025)1023 - C10-0360/2025
  14. 11Ändring av direktiv (EU) 2022/2555 vad gäller åtgärder för förenkling och anpassning till [förslaget till lag om cybersäkerhet 2]***I 2026/0012(COD) COM(2026)0013 - C10-0016/2026
  15. 12Europeiska unionens byrå för cybersäkerhet (ENISA), det europeiska ramverket för cybersäkerhetscertifiering och säkerhet i IKT-försörjningskedjan samt upphävande av förordning (EU) 2019/881 (Cybersäkerhetslagen 2)***I 2026/0011(COD) COM(2026)0011 - C10-0015/2026
  16. 13EU KIDS Act***I 2026/0286(COD) COM(2026)0681 - C10-0225/2026
  17. 14Olagliga och farliga produkter som kommer in på den inre marknaden • Utbyte av synpunkter med belgiska och polska tullmyndigheter
  18. *** Slutet sammanträde ***
  19. 15Koordinatorsmöte
  20. ------
  21. 16Standardiseringsförordningen***I 2026/0307(COD) COM(2026)0780 - C10-0255/2026
  22. 17EU:s strategi för öar och yttersta randområden: inverkan på den inre marknaden • Utbyte av synpunkter
  23. 18Digitalisering av förfaranden för erkännande av yrkeskvalifikationer***I 2026/0273(COD) COM(2026)0995 - C10-0223/2026
  24. 19Transparens och riktad politisk reklam • Granskningssession
  25. 20UPPSKJUTET: Avancerade AI-system: möjligheter och utmaningar för den digitala inre marknaden och konsumentskydd • Utbyte av synpunkter
  26. 21Övriga frågor
  27. 22Datum för nästa möten
  1. Talare 2en

    Hej, hej allihopa. God eftermiddag. Vi börjar eftersom klockan är fem över. Men för mig, eftersom jag är väldigt trött, talar jag på rumänska. Var god och lyssna en stund.

  2. Talare 2ro

    Har du fått dagordningen? Jag kommer inte läsa upp det igen. Om ni godtar det, kan vi gå direkt till dagordningen. Ledamöterna har också informerats om den tolkningstjänst som vi använder oss av och jag tackar tolkarna. Vi har tolkning på många språk. Jag skulle vilja att du lyssnar. Om det är lätt för dig på ditt modersmål. Jag påminner om att vårt sammanträde sänds live på internet. Det finns också tillgängligt på surfplatta och bärbar dator. Röstningssystemet kommer att vara tillgängligt i morgon. Idag kommer vi inte att rösta, men röstning kommer endast att vara möjlig i sammanträdesrummet. Därför kommer ni att behöva era röstkort. Jag kan meddela att vi redan från början har några deadlines för ändringsförslag, nämligen den 11 november är deadline för ändringsförslagen till CIPSACT-rapporten. Skulle herr Paulius Sodagar vara så vänlig och ge sin åsikt?

  3. Talare 2en

    Jag vet inte om det är korrekt

  4. Talare 2ro

    om den 12 november är en deadline för rapporten om multimodal bokning och passagerarskydd för järnvägstransport för ett enkelbiljett kommer att hållas eller inte; sakkunnige för yttrandet är herr Cosma, herr Cosma Zlotovski från ECR. Vi har första punkten på dagordningen. Vi har ordföranden för arbetsgruppen för genomförandet av Digital Markets Act, herr Andreas Schwab, som är med oss. Och naturligtvis har vi idag, för den första punkten på dagordningen, bett gruppens ordförande att presentera en rapport om mötet som hölls den 4 november i år, inom fem minuter.

  5. Talare 1en

    Andreas, jag ber dig.

  6. Barry AndrewsRenewde

    Ja, tack så mycket, fru ordförande. Jag är också trött, därför talar jag på tyska. Men i det här ärendet är jag gärna också vill sammanfatta punkterna på engelska. Om jag har uppfattat er rätt, fru ordförande, har jag fem minuter, och eftersom jag för närvarande är den enda ledamot som är närvarande, tillåter jag mig att uppmärksamma detta. Naturligtvis är jag mycket glad över att just ni, fru ordförande, leder detta möte. Men också vid det senaste mötet i arbetsgruppen för Digitala Marknadslagen, arbetsgruppen DMA, var antalet deltagare ganska lågt trots en mycket intressant diskussion. Därför måste vi tillsammans, säkert också med ordföranden och koordinatorerna, fundera på hur vi kan fortsätta vårt arbete i arbetsgrupperna.

  7. Barry AndrewsRenewen

    Trots det är jag ändå mycket glad att rapportera tillbaka från mötet som vi hade förra veckan. Den senaste arbetsgruppen för DMA ägde rum i onsdags. Fokus låg på en jämförelse av hur EU och USA hanterar konkurrensen på digitala marknader. I en liknande riktning, men med olika medel och verktyg, med särskilt fokus på tillämpning och åtgärder. De två parterna, det vill säga USA och EU, eftersom företrädare för Europeiska kommissionen och delstatliga åklagare från USA var närvarande, delar ett gemensamt mål: att marknaden måste förbli öppen för konkurrens och att användarna måste ha ett verkligt val. Vi vet att verktygen är olika. Europa kombinerar ex-ante-reglering genom DMA med det traditionella konkurrensrättsliga tillämpningssättet. USA förlitar sig främst på fall för fall-litigering enligt konkurrensrätten, som i allt högre grad drivs av domstolar och delstatliga myndigheter. Statliga myndigheter, eftersom även de har många möjligheter att inleda förfaranden som tidigare också genomfördes på federal nivå, men eftersom det för närvarande råder en sorts Trump-flaskhals på federal nivå, verkar det som om aktiviteten där är lägre. Låt mig därför gå in lite mer på detaljer. Resultaten ser också annorlunda ut. I Europa har DMA gett resultat och kommissionen har börjat använda dem. I juli fann Kommissionen att Google inte hade följt reglerna i två fall. Googles sökfunktion gynnade sina egna tjänster framför konkurrenternas. Vilket kostade företaget 460 miljoner euro. Utvecklare av Google Playbook som avledade användare från bättre erbjudanden, vilket kostade företaget ytterligare 400,30 miljoner euro. Det innebär totalt 809 miljoner euro på en gång och den tredje DMA-böterna efter Apple och Meta. Och budskap som framgick av det verkade tydlig, och kommissionen har också försvarat det i arbetsgruppen. DMA:s regler för öppna marknader även inom den digitala sektorn är inga rena eller enbart dekorativa åtgärder. I USA däremot byts pengar i stället ut genom förlikningar. Förhandlad av en delstatsåklagare, 700 miljoner dollar om prissättning och integritet i Google Play och om

  8. integritet, 1,3 miljard dollar i ett fall och 391 miljoner i ett annat. Så ser ni att beloppet på andra sidan Atlanten är ännu högre och USA:s president säger ingenting om det. Kanske kan Europeiska kommissionen också bli lite mer modig. Under tiden pågår i USA de stora federala rättsprocesserna om sökmotorer och edtech fortfarande i domstolarna. Återstår gör rättsmedel och överklaganden. Det slutliga avgörandet återstår alltså att komma. I det här avseendet hade vi nöjet att träffa två företrädare för delstaternas justitiekanslersämbeten från DG COMP och DG CONNECT, liksom från Google, för att också ha en lite mer öppen diskussion om ett företag som togs upp i presentationerna från både Europeiska kommissionen och generalåklagarna från Tennessee och Colorado. Och det jag kan säga er, fru ordförande, är att tillämpningen inte sker isolerat. De lärdomar som dras från förfarandena i USA och från våra egna bör vägleda hur vi tillämpar DMA och, där så behövs, förbättra det. Och jag vill bara dela med er den uppfattningen att även våra amerikanska justitiekanslerer var mycket tydliga med att de delar den grundläggande logiken i DMA, att de delar de böter som kommissionen har utfärdat och att de inte delar uppfattningen att det är någon sorts handelsinstrument. Men de bryr sig, precis som vi, om öppna marknader och rättvis konkurrens, och därför kommer arbetsgruppen att fortsätta följa dessa utvecklingar vidare. Och vi tror att vi har ett mycket starkt samarbete i det här fallet också med USA, mer med delstatsåklagarna än med den federala nivån. Men som det alltid är i politiken kan saker snabbt förändras. Snart. Snart eller senare. Och därför är jag bara tacksam över att sekretariatet, fru Ordförande, alltid förbereder dessa möten perfekt med hänsyn till de förslag som de deltagande kollegorna har. Det finns många som klagar. Det finns många företag som gärna skulle vilja visa att kommissionen ibland går för långt. Vi är här för att hålla kommissionen ansvarig och för att säkerställa att tillämpningen av DMA följs.

  9. vidare. Och på så sätt tycker jag att vi bör fortsätta. Tack så mycket. Till alla som har hjälpt till, till alla som har varit närvarande och också till er, fru ordförande, för att ni har gett mig tid att rapportera om det.

  10. Talare 2ro

    Tack, Andreas. Ja, jag tror också att denna arbetsgrupp är viktig och att fler personer behöver delta och bidra. De nödvändiga slutsatserna. Och att säkert dela dem med Europeiska kommissionen, för att se hur vi kan förbättra saker. Det var också syftet med att inrätta arbetsgruppen.

  11. Talare 2en

    Tack. Thank you, Sean.

  12. Talare 2ro

    Nästa punkt på vår dagordning idag anser jag vara ytterst viktig och jag hoppas att det också kommer att följas online. Små och medelstora företag och EU:s test för små och medelstora företag i praktiken – effektivitet och brister. Vi har en studie och jag skulle vilja tacka för utbytet av synpunkter och presentationen av studien. Till dem som har tagit på sig ansvaret och har kommit hit idag och talar här inför herr Timotei Iong, forskningsassistent, är en forskare knuten till Centrum för empirisk rättsvetenskap vid Leuven. Närvarande är också utskottet via Digi Grow. Jag skulle vilja inleda med en 10-minuterspresentation av studien. Därefter kommer utskottet att ha fem minuter på sig att framföra sin synpunkt och sedan, naturligtvis, kollegorna, om de vill dela med sig av sina egna synpunkter. Därför skulle jag vilja tacka forskaren och ge honom ordet i tio minuter.

  13. Talare 1en

    Tack, ordförande.

  14. Talare 3en

    Ärade ledamöter, mitt namn är Timothy Iong, doktor i nationalekonomi, forskare vid SEPS. Idag företräder jag mina kollegor och presenterar denna studie om små och medelstora företag och EU:s SME-test.

  15. Talare 1en

    I praktiken, effektivitet och brister. Nästa.

  16. Talare 3en

    Några bakgrundsfakta. Små och medelstora företag står för mer än 99 procent av företagen i antalet i EU. Det är därför rimligt att tro eller anta att majoriteten av lagstiftningen kommer att påverka små och medelstora företag. I själva verket har små och medelstora företag haft en framträdande roll inom EU:s lagstiftningsram. För att nämna några exempel: kommissionens meddelande från 2008 "Think Small First" är ett av de ledande dokumenten. Inom ramen för bättre reglering finns SME-filter, SME-test och SME-kontroll. SME-filtret är ett tidigt steg för att avgöra om ett lagförslag är relevant. för småföretag. SME-testet är en bedömning av förslagets inverkan på småföretag. Och SME-kontrollen är en mall för presentationen av SME-testet. Dessutom finns det ett nätverk av SME-ombud som inkluderar nationella företrädare och vissa näringslivsorganisationer som kommer att höras vid behov, särskilt när det gäller om ett förslag är relevant för små och medelstora företag. Men ändå finns det röster som säger att små och medelstora företag bär på betydande bördor som härrör från EU-lagstiftning. Huvudfrågeställningen i denna studie är således om ramverket för bättre reglering har lyckats balansera god politik och regleringsbördorna för små och medelstora företag. Nästa bild, tack. Syftet med studien. Vi har samlat de konsekvensbedömningar som publicerats mellan 2020 och 2025 och vi har sett hur de har beaktat effekterna för små och medelstora företag, särskilt när det fanns en separat session eller bilaga med ett SME-test. I synnerhet skulle vi vilja se om den bättre regleringsverktygslådan som publicerades i november 2021 har gjort någon skillnad. Vi har också sex fallstudier. De låter oss fördjupa oss i detaljerna. Lär er av de goda och mindre goda erfarenheterna och rådfråga sex intervjuade personer om deras perspektiv och idéer. Avslutningsvis sammanfattar vi resultaten i tio rekommendationsidéer. Nästa. Nästa bild, tack. Metod. Vi har granskat 224 konsekvensbedömningar och identifierat 172 konsekvensbedömningar som rör företag eller små och medelstora företag. Därefter utformade vi en datainsamlingmall och ett forskarlag läste de 172 konsekvensbedömningarna. Dessutom använde vi maskiner för att läsa dessa dokument.

  17. har presenterat några statistik. Vi har valt sex fall som täcker olika politikområden, från artificiell intelligens till regelverket för sena betalningar. Dessutom har vi en mall för fallstudier som säkerställer att alla fall är jämförbara. Dessutom har vi genomfört sex intervjuer. Dessa omfattade näringslivsorganisationer och nationella företrädare som är knutna till SME-ombuden. Nästa bild, tack. Så låt mig först visa er fördelningen av de 224 konsekvensbedömningarna. Som tidigare nämnt finns det 172 affärsrelaterade konsekvensbedömningar. Av dessa 172 konsekvensbedömningar har 55 publicerats före 2022. Vilket vi kallar för för-2021-undergruppen. Därför att 2021 års upplaga av Better Regulation-verktygslådan publicerades i november 2021. Så vi är ganska säkra på att dessa 55 konsekvensbedömningar inte påverkades av 2021 års verktygslåda för bättre reglering. Därefter skiljer vi ut 95 konsekvensbedömningar som publicerats mellan september 2022 och december 2025. Vi kallar detta för urvalet efter 2021. Eftersom vi är ganska säkra på att dessa utformades med det bättre regleringsverktyget från 2021 på plats. Däremellan har vi 22 konsekvensbedömningar som vi kallar det blandade eller övergångsurvalet. Nästa bild, tack. En första statistik över hur ofta små och medelstora företag nämns i dessa konsekvensbedömningar. Från denna tabell kan vi se att trenden är ökande, vilket innebär att SMEs i genomsnitt nämns oftare i konsekvensbedömningarna: från 46 gånger före 2021 till 106 gånger efter 2021 per konsekvensbedömning. Nästa bild, tack. Var nämns SMEs i konsekvensbedömningarna? Vi delar upp en konsekvensbedömning i 10 lika stora delar. Och vi undersöker i genomsnitt hur ofta små och medelstora företag nämns i olika delar av en konsekvensbedömning. Den blå linjen representerar resultaten före 2021 och den gröna linjen representerar resultaten efter 2021. Vi kan se att genomsnittet efter 2021 är högre än genomsnittet före 2021 överallt. Dessutom kommer den första toppen för resultaten efter 2021, som ligger på 20 till 30 procent, tidigare än resultaten före 2021. Det innebär att i genomsnitt tenderar små och medelstora företag att dyka upp tidigare i en konsekvensbedömning.

  18. Det slutliga hoppet i resultatet efter 2021 är uppenbarligen en följd av att SME-testet presenterades som bilaga. Vi kan alltså dra slutsatsen att verktygslådan för bättre reglering från 2021 verkligen har påverkat hur kommissionen utformar sina konsekvensbedömningar. Och SME:er och kommissionen har blivit mer medvetna om SME-aspekter. Nu ska jag visa er några andra resultat som kanske inte är lika positiva som det här. Nästa bild. Nästa bild, tack. Vi har alltså konstaterat att små och medelstora företag nämns mer sällan i avsnittet om varför man bör agera. Det antyder att kommissionen kan misslyckas med att koppla behovet av ert agerande till små och medelstora företag. Dessutom nämns små och medelstora företag sällan i avsnittet om uppföljning och utvärdering. Samtidigt ser vi att kvantifieringen är på uppåtgående. Men mycket ofta skiljer sig kostnadsuppskattningar inte mellan små och medelstora företag och större företag. SMF:s bidrag till offentliga konsultationer var begränsade, men affärsorganisationer svarade vanligtvis. Men det vi inte kunde se var om dessa svar var inflytelserika. Så några andra användbara slutsatser. Ämnet SMF och innovation diskuteras ofta. 95 gånger av 172. Något mer än konkurrenskraften för små och medelstora företag. Men åtgärder för marknadsinträde och uppföljning av små och medelstora företag diskuteras mindre. Nästa bild, tack. Vi har alltså sex fallstudier, men jag kommer inte att gå in på detaljerna. Jag har valt ut bara några av dem, det vill säga vissa av slutsatserna i presentationen. Kostnaderna, kvantifieringen stämmer ofta inte överens med diskussionen om nyttan. Det innebär att bedömningen inte kan avgöra om lagstiftningen rättfärdigar kostnaderna. I vissa förslag, som förslaget till allmänna produktförordningen, går andra principer före ekonomiska överväganden. Därför är utrymmet för att beakta små och medelstora företag ganska begränsat. Ett mer allmänt konstaterande är att bedömningen inte differentierar företagens ekonomiska roller och därför är de effekter på små och medelstora företag som diskuteras i konsekvensbedömningarna alltför generella för att kunna tillämpas på verkliga företag. I andra fall förblir effekterna på små och medelstora företag kvalitativa och har inte påverkat utformningen av policyalternativen i någon större utsträckning. Slutligen, när det gäller direktivet om sen betalning, trots att effekten

  19. i huvudsak positiv återkoppling i utvärderingsrapporten, men intressenter, inklusive arbetsgivarorganisationer, begär i praktiken att förslaget dras tillbaka. Jag uppmanar er därför att läsa fallen om ni är intresserade av något av fallen på listan. Nästa bild, tack. Så nu kommer jag att sammanfatta några resultat innan jag presenterar några rekommendationer för er. För det första fick vi intrycket att testet för små och medelstora företag är en ruta-för-ruta-övning. Med liten inverkan på valet av den föredragna åtgärden. För det andra fann vi ibland att SME-testet och konkurrenskraftschecken överlappar varandra och att det kanske finns ett bättre sätt att integrera eller separera dem. För det tredje är situationen för småföretagen inte tillräckligt väl förstådd och deras roller på marknaderna är inte tillräckligt differentierade. För det fjärde är det analytiska stödet för analysen av små och medelstora företag ofta svagt och saknar bevis. Det ger intrycket att analysen av små och medelstora företag används för att rättfärdiga kommissionens val. Fem gäller intressentkonsultationerna. Antalet konsulterade små och medelstora företag är vanligtvis litet. Nästa bild, tack. Ursäkta att jag missade nummer sex här. Intresseorganisationernas konsultationer är ibland ganska avskilda från resten av bedömningarna. Och orosmolnen kopplas inte till policyalternativen. Sju: det saknas ett ramverk för uppföljning och utvärdering av effekterna på små och medelstora företag. Åtta: RSB arbetar, men saknar ett starkare mandat för att förbättra kvaliteten på konsekvensbedömningarna. Nio har vi konstaterat att överväganden om små och medelstora företag ofta går förlorade under förhandlingarna mellan medlagstiftarna. Tio har vi inte funnit några exempel där konsekvensbedömningen tar hänsyn till de kumulativa effekterna av EU-lagstiftning på små och medelstora företag. Nästa bild, tack. Så presenterar jag nu några rekommendationer för er. För det första ska principen »tänk först på de små« tillämpas fullt ut. Det innebär att lagstiftningen ska utformas för små enheter. Kostnadsuppskattningen baseras på småföretagens förmågor. För det andra bör verktygslådan för bättre reglering utformas med verktyg för små och medelstora företag, men utan att kväva analysen med ytterligare verktyg. Företag bör inte bara särskiljas utifrån sin storlek, utan också utifrån sin ekonomiska roll.

  20. så att analysen bättre kan studera de indirekta eller efterföljande effekterna längs en värdekedja För en konsekvensbedömning bör underlaget och de analytiska stegen vara transparenta och tillgängliga för granskning och vidare studier. För det femte bör varje offentlig konsultation sträva efter en adekvat representation av små och medelstora företag, utöver svaren från organisationer. För det sjätte bör en konsekvensbedömning visa hur konsultationen med småföretagen eller småföretagstestet påverkar policyalternativ och val. För det sjunde bör ett förslag införa specifika uppföljnings- och utvärderingsåtgärder för småföretagen. För det åttonde ska det institutionella tillsynet av hänsyn till småföretag och dess inverkan stärkas. RSB bör spela en större roll och vara mer oberoende. För det nionde ska hänsyn till småföretag upprätthållas under hela lagstiftningsprocessen. SMB-testet bör inte upphöra att vara relevant i förslagsstadiet. Det bör också vara relevant under förhandlingsfasen. För det andra bör kommissionen regelbundet granska de kumulativa bördorna för SMB och ge mer stöd. Detta är hela min presentation. Tack så mycket. Tack, herr ordförande. Och jag välkomnar alla kommentarer och frågor.

  21. Talare 2ro

    Tack så mycket. Även om det tog mer än 10 minuter anser jag att studien är mycket viktig. Och jag hoppas att vi kan ha den för hela utskottet. Jag är glad att Europeiska kommissionen kommer att tala efter presentationen av studien, eftersom jag personligen uppskattar resultatet och de rekommendationer som ni har gjort mycket, och jag är mycket nyfiken på att höra vad kommissionen har att säga om resultaten av denna studie. Tack. Kommissionens representant kommer därför att ha fem minuter. Kommission, från Digi Grău, låt mig genast se namnet. Det är herr, fru, herr, fru, Marie-Hélène Pradin. Pradin. Ursäkta.

  22. Talare 1fr

    Tack, fru talman. Tack och ärade ledamöter i parlamentet. Först och främst vill jag tacka för uppdraget att genomföra denna studie. Jag anser att vi bara kan gratulera oss själva för det fokus som läggs på små och medelstora företag och det sätt på vilket de beaktas i konsekvensbedömningen. Jag kommer att hålla mina kommentarer ganska allmänna och skulle vilja ta upp några punkter och uppmärksamma er på följande. För det första anser jag att det är viktigt att poängtera att i vilket fall som helst vår SME-enhet och teamet som ansvarar för SME-testmetodiken har inte alls varit inblandad eller konsulterad för denna studie. Vi har inte tillfrågats, vi har inte haft möjlighet att uttrycka våra åsikter om dokumentet, och det är lite beklagligt eftersom vi från början också hade kunnat bidra med vår expertis. För det andra anser jag att vi, med tanke på den presentation som har gjorts, endast kan konstatera den framgång som har uppnåtts sedan 2021, sedan verktygslådan för bättre reglering från 2021 infördes. Små och medelstora företag nämns oftare i konsekvensbedömningarna, kvantifieringen av kostnaderna har förbättrats, även om den ännu inte är optimal, och SME-filtret har tillämpats på alla förslag sedan 2022. Jag menar att siffrorna talar för sig själva: av 224 publicerade konsekvensbedömningar har andelen av dem som inkluderar ett test för små och medelstora företag (SME) ökat från 23 % till 93 % för initiativ som valts ut av filtret, och omnämnandet av SME i konsekvensbedömningsrapporter har också mer än fördubblats. Så här visar det på verkliga framsteg när det gäller att systematiskt ta hänsyn till förslagens inverkan på små och medelstora företag i samband med lagstiftningsarbetet. Det finns naturligtvis fortfarande vissa svårigheter som består. Dessa har framhållits i studien. För att i synnerhet förbättra kvaliteten på dessa konsekvensbedömningar måste bristen på tillförlitliga uppgifter åtgärdas, bland annat genom att undersöka en

  23. målinriktade små och medelstora företag, användning av proxyvariabler för kvalitativa element där direkt kvantifiering inte är möjlig, och slutligen mer transparent kommunikation om dataluckor som förklarar varför kvantifiering inte var möjlig. För det tredje handlar det också om att i presentationen – mer än i studien – betona att SME bara är ett verktyg bland andra. De behandlar en dimension, SME-dimensionen, i ett mycket specifikt skede av den lagstiftande processen. Vi får inte glömma att detta redan börjar tidigare, redan vid själva ursprunget till förslaget, eftersom en offentlig konsultation inleds så snart ett initiativ har tillkännagivits, en konsekvensbedömning görs, ett rättsligt dokument utarbetas, förhandlingar mellan Europaparlamentet och rådet genomförs och sedan kommer genomförandet. Därför försöker vi ingripa i alla skeden av denna process. Och det är därför det finns en hel rad verktyg som har införts och som redan har nämnts i presentationen: filtret, testet och SME-kontrollen, som också är relativt ny. Och idag är jag glad att kunna meddela att vi vill gå vidare och att det i januari 2027 bör finnas ett nytt verktyg tillgängligt. Det har presenterats i strategin för den inre marknaden för att förbättra den inre marknaden. I januari 2027 bör vi publicera en samling av det vi kallar SME-vänliga bestämmelser, det vill säga goda exempel och standardklausuler som först kommer att göras tillgängliga för våra tjänster men också för lagstiftare för att utforma lagstiftning. kommer att bli mer gynnsamt redan från början för små och medelstora företag. Det här är bestämmelser som kommer att täcka nyckelelement i förordningen om förnyat stöd till små och medelstora företag i varje skede, så att säga. Jag ser att det har kommit in synpunkter, så jag kommer att avsluta ganska snabbt. Vi har tagit goda noteringar av de tio rekommendationerna. Många av dem har redan beaktats sedan 2025 och sedan studien. Om det finns några frågor kan jag gå in på mer detaljer.

  24. Slutligen skulle jag vilja påminna om att förenklingen som också eftersträvas av kommissionen, och som är en av dess prioriteringar, är lite av den andra sidan av myntet. Jag kommer att nämna de 12 omnibuspaket som kommissionen redan har lagt fram, vilka kommer att medföra en rad förbättringar för små och medelstora företag och underlätta deras administrativa börda. Detta beräknas ge en besparing på 22,3 miljarder euro per år. Av vilket 7,7 miljarder euro enbart går till små och medelstora företag. Och ni vet alla att det finns det här målet att minska den administrativa bördan för små och medelstora företag med 35 % till slutet av denna mandatperiod. Sammanfattningsvis är vi nöjda med studien. Den visar de ansträngningar, ursäkta, som redan har gjorts. Kanske ett snabbt påminnelse om att för att denna förändring ska bli verkligt verklig måste alla institutioner röra sig i samma riktning. Kanske är det bästa exemplet förordningen om förpackningar och förpackningsavfall. Nyligen hade det kunnat bli mer gynnsamt för små och medelstora företag om det hade utformats så här från början. Här avslutar jag. Vi räknar därför med medlagstiftaren att ta upp den här frågan och förbättra de lagstiftande bestämmelserna för små och medelstora företag. Tack.

  25. Talare 1ro

    Tack så mycket, och nu, efter presentationen av studien och utskottets ståndpunkt, om kollegan från Renew har en synpunkt, skulle jag också vilja få ordet. Jag inbjuder dem att ställa frågor eller begära förtydliganden. Tack.

  26. Talare 1nl

    Ehm jag kommer att tala på nederländska. Nå, i alla fall tack, och ja, jag vill verkligen säga något i fråga om små och medelstora företag, eftersom det vid början av mitt mandat, när jag kom in i parlamentet här, stod små och medelstora företag och att förenkla för dem högt upp på min agenda. Och även inom Renew har vi fullt ut omfamnat devisen »Tänk först på de små«. Därför är det mycket viktigt att denna presentation genomförs. Tack också för den studie som har genomförts. Och tack också för kommissionens svar. Eh, studien, eh, visar ju förstås att det återstår mycket att göra. Eh, men jag ser också kommissionen, som faktiskt anger att sedan 2021, och siffrorna från studien visar också att vi har sett förbättringar. Men enligt min mening räcker det inte. Principen "Tänk småföretag först" tillämpas fortfarande inte tillräckligt, vilket också speglas i studien. Och jag tror att betydelsen av detta ligger särskilt i det faktum att företagare, framför allt små och medelstora företag, här ställs inför en uppbyggnad av regler. Så den kumulativa effekten av de olika regler som vi antar här i denna kammare innebär att den lilla entreprenören i slutändan definitivt inte har kapacitet att granska alla dessa regler, se dem och förstå dem. Vad kan vi annars göra åt denna ansamling av regler? Jag ser att utskottet redan arbetar med samlingslagstiftningar, ni vet. Alltså det som vi kallar förenklingsdebatten. Det är av stor vikt. Men jag tror att vi också kan ta ytterligare steg i den här frågan. I övrigt är det naturligtvis viktigt, som också har rekommenderats, att involvera små och medelstora företag i ett tidigare skede. Och det är synd att studien konstaterar att detta ännu inte sker tillräckligt ofta. När det gäller effekterna, eh, kostnaderna för små och medelstora företag och, naturligtvis, också det sätt på vilket små och medelstora företag beaktas i förordningarna. Och i det avseendet, eh, är det också viktigt att vi involverar små och medelstora företag tidigare, eh, så att vi – som exemplet med förpackningsförordningen visar – inte senare behöver backa.

  27. till ledet. Eh, eftersom det här innebär dubbelt arbete. Alltså utan att slösa allas tid och först driva in små och medelstora företag i en kris och stress över det som nu kokas ihop i Bryssel. Och det är onödigt. Eh, eftersom jag tycker att det är viktigt att vi tar hänsyn till det redan från början. Jag skulle därför vilja höra hur vi kan involvera små och medelstora företag bättre redan från början. Tack, herr ordförande. Tack, kommissionär.

  28. Talare 1ro

    och den framstående forskaren kan svara på frågan eftersom jag, såvitt jag förstår min kollega, uppfattar det som att små och medelstora företag inte är nöjda med det vi gör tillsammans här för att underlätta deras liv. Vem vill öppna debatten eller? Jag tror att forskning, studier, om ni kan säga något om det som har lyfts fram som en fråga. Hur kan vi påskynda och i slutändan åstadkomma en bättre effekt när det gäller förenkling och reglering som påverkar små och medelstora företag?

  29. Talare 1en

    Så enligt min mening eller utifrån studiens resultat bör principen "Tänk först på de små" tillämpas fullt ut på så sätt att när kommissionen utarbetar lagstiftning bör de först fundera på effekterna för dessa små aktörer. Till exempel, som vi ser i vissa fall eller i vissa konsekvensbedömningar, är kostnadsuppskattningen ganska allmän och tillämpas på alla företag i ekonomin. Men i verkligheten visar det sig att de mesta av bördan hamnar på små och medelstora företag, som vanligtvis saknar de finansiella resurser som krävs för att hantera dessa kostnader. Jag tycker därför att det bör ske en förändring i hur kommissionen beaktar effekterna på små och medelstora företag, det vill säga att principen "Tänk först på de små" tillämpas fullt ut. Ibland verkar de små och medelstora företagen vara mer som en sorts tilläggsanalys, ett tillägg till huvudanalysen, vilket för mig är motsatsen till principen "Tänk först på de små". Tack.

  30. Talare 1ro

    Tack. Kommissionär, ett svar?

  31. Talare 1fr

    Tack, fru talman. Eh, kanske en liten påminnelse och en kommentar om två huvudpunkter. Eh, när det gäller principen Think Small First, det vill säga idén att göra lagstiftningen tillämplig för små och medelstora företag, eh, jag tror att jag förklarade det i mitt tidigare anförande. Vi försöker verkligen ta hänsyn till det i alla faser, eh. Först finns det filtret. Så snart idén till förslaget dyker upp görs testet, eh, sedan SME-kontrollen, som nu är ett obligatoriskt bilaga till konsekvensbedömningen som skickas inte bara till kommissionen utan också till rådet och parlamentet. Och snart, hoppas vi, kommer utvecklingen, med andra ord tillhandahållandet av våra tjänster och den standardiserade uppsättningen bestämmelser för Regeringen, som kommer att ta hänsyn till små och medelstora företag som i själva verket går utöver konsekvensbedömningen och SMI-testet som vi har i konsekvensanalysen. Vi försöker alltså ha denna heltäckande paketlösning från början till slut för små och medelstora företag. Men kanske skulle jag vilja ta upp en andra punkt. Jag nämnde detta i slutet av mitt tidigare tal: förslaget förbereds verkligen av kommissionstjänstemännen, antas av kommissionens kollegium, men skickas sedan vidare till rådet och parlamentet. Och där, om jag får säga det, införs ofta ändringar, och till och med väsentliga ändringar. Jag säger inte om de är berättigade eller inte, men mycket ofta bedöms de inte tillräckligt med avseende på effekterna för små och medelstora företag. Vi vet att detta nyligen har erkänts, och jag tror att idén om att arbeta fram en metod för att utvärdera dessa effekter inom alla tre institutionerna vore bra att genomföra på ett fullt operativt sätt. Naturligtvis är det institutionernas kollegiala arbete att diskutera kommissionens förslag, göra ändringar och anta dem, men vi skulle också vara beredda att bedöma den inverkan som dessa ändringar kan ha på små och medelstora företag, och inte bara innan förslaget antas.

  32. Tack.

  33. Talare 1ro

    Tack så mycket. Jag kommer också att ha två frågor. En till... De som genomförde forskningen, som utförde studien. Ni sade i er presentation att det framför allt är för lite konsultation med små och medelstora företag när en ny lagstiftningsakt utarbetas. Och ni talade om försenade betalningar. Min fråga nu är, och kanske kommer kommissionen att svara på det, att små och medelstora företag är mycket missnöjda i samtliga 27 medlemsstater när det gäller funktionen direktivet om sena betalningar, som har varit i kraft sedan 2013 och inte fungerar som det ska, och vi har begärt – åtminstone har jag personligen begärt – en förordning i stället för en direktiv för att säkerställa en enhetlig tillämpning i alla 27 medlemsstater. För om betalningen försenas för ett stort företag är påverkan mindre. Om betalningen försenas för ett mindre företag är påverkan definitivt större. Vad är er syn på detta, och skulle ni kunna förklara vad ni menade med att företag bör differentieras inte bara utifrån omsättning och antal anställda, utan också utifrån den inverkan de har på ekonomin och den sektor de verkar i? För jag försökte också i mitt land, i Rumänien, när jag var minister, införa beskattning baserad på CAEN-koder, eftersom vinstmarginalen och förmågan att kapitalisera skiljer sig åt beroende på den sektor jag verkar inom, som bygg, textil, möbler och så vidare. Jag vet inte vad du menade, men kanske kan du förklara. Och till Kommissionen kommer jag att säga rent ut att jag inte har upplevt funktionen av Small Business Act. Jag känner inte att principen ’tänk litet först’ fungerar och sedan tillämpar vi det. Själv, som företrädare för en småföretagare, vet jag inte hur ni har tänkt, oh, jag vet inte hur ni anser att det fungerar, jag vet inte vem ni rådfrågar för att se om de är nöjda eller inte. Det är sant att ni sade att vi kan lägga till ändringar själva, men jag vet att jag har varit med vid förhandlingarna som föredragande. Kommissionen är där personligen och motsätter sig ofta när vi vill göra ändringar.

  34. förändring, och ni vet hur svårt det är att få med rådet, som också motsätter sig när vi, parlamentet, kommer med ett förslag. Men min fråga är: när ni utformade förpackningsförordningen och avfallsförordningen, frågar jag er direkt, konsulterade ni små och medelstora företag? Jag har träffat dem många gånger angående dessa två dokument, dessa två förordningar, och det är extremt betungande för ett småföretag att tillämpa förpackningsförordningen och avfallsförordningen eftersom jag inte ser att det finns någon skillnad mellan ett stort företag och ett litet företag. De måste tillämpa samma regler. Tack.

  35. Jag ber därför om ett svar.

  36. Talare 2en

    Ja. Så jag kan ge ett kort svar på ordförandens fråga. Alltså, när... När vi studerar direktivet eller förordningen om sena betalningar är det ett mycket intressant ärende, eftersom kommissionen i konsekvensanalyserna har uppgett att återkopplingen från intressenter i allmänhet är positiv. Och det de vill är framför allt en enhetlig regel för alla sektorer i ekonomin. De kommer då att följa samma regel och små och medelstora företag kommer endast att särskiljas utifrån sin storlek. Men när vi granskar olika kommentarer och, vet du, åsikter från intressenter och organisationer, så visar det sig att i själva verket De sa i själva verket att, vet ni, att situationen med sena betalningar skiljer sig avsevärt mellan olika sektorer. Så det finns ingen möjlighet att ha en enda regel som hjälper alla små och medelstora företag i alla sektorer. Det är därför vi har den här finansieringen: ni vet, vi finansierar ofta konsekvensbedömningar, men små och medelstora företag differentieras inte efter sin ekonomiska roll, vilket är viktigt när vi försöker förstå den faktiska påverkan på små och medelstora företag. Det här är mitt korta svar. Tack.

  37. Talare 1ro

    Tack. Och nu utskottet?

  38. Talare 3fr

    Tack, fru talman. Kanske har ni ställt flera frågor. Jag ska försöka besvara de olika punkterna. När det gäller Small Business Act infördes den faktiskt 2009 och alltså före inrättandet av alla de verktyg som vi har skapat. Sedan dess, när det gäller bättre reglering, före SME-filtret, SME-testet och SME-kontrollen, kan detta förklara varför små och medelstora företag inte har beaktats tillräckligt. Ni troligen någon hemlighet att vi nyligen i april antog en kommunikation för att ytterligare förbättra situationen, som redan från början av förslagen betonar enkelhet genom utformning. Jag skulle också vilja påminna er, när det gäller förenkling, att som jag nämnde i min inledning har kommissionen uppmanat till antagande av 12 omnibusförslag hittills, men endast tre har antagits. Vi behöver alltså tid för att den lagstiftande processen ska kunna nå sitt slut och för att förslagen ska kunna genomföras innan de kan ge konkreta resultat. Vi kan beklaga den tid det tar, men det här är den normala tidsramen för lagstiftning. När det gäller förseningar av betalningar förstår jag fullt ut er frustration. Dessutom delas den på kommitténs nivå och särskilt inom min enhet. För tre år sedan föreslog vi en förordning för att förbättra saker. Parlamentet var mycket stödjande, men rådet blockerade den. Det har förts många diskussioner; vi försökte lösa situationen. Med tanke på detta blockerande och denna passivitet vet ni att kommissionen valde att dra tillbaka förslaget från arbetsprogrammet som antogs förra veckan. Det betyder dock inte att vi inte vill göra något för att förbättra saker och ting. Vi funderar just nu på vad vi kan göra för att bättre genomföra direktivet. Tja, vi får se hur saker och ting och diskussionerna kan utvecklas vidare. När det gäller att beakta heterogeniteten bland små och medelstora företag, eftersom det är sant att vi talar om små och medelstora företag, men de

  39. är i sin natur mycket olika när det gäller storlek, verksamhetsområde och skillnaden mellan mikroföretag och små och medelstora företag (SMF). I själva verket, i vårt SMF-test, när ett lagförslag har bedömts vara mycket relevant, tar vi hänsyn till differentiering både utifrån storlek och verksamhetsområde. Därför försöker vi spegla detta i så stor utsträckning som möjligt. Slutligen, när det gäller förordningen om förpackningar och förpackningsavfall, som vi vet kritiseras för att skapa ytterligare administrativa bördor för företag och i synnerhet för små och medelstora företag. Faktum kvarstår dock att vi inte får glömma förordningens syfte, vilket är att förbättra funktionen på den inre marknaden för förpackningar och skapa stordriftsfördelar, vilket i slutändan innebär en enda uppsättning regler. Idén är fortfarande att stödja en cirkulär ekonomi som minskar beroendet av råvaror och förbättrar försörjningssäkerheten. Förordningen innehåller verkligen en anpassningsperiod och undantag med förenklade krav, bland annat för småföretag och mikroföretag, som undantas från vissa återanvändningsmål. Vi har noterat svårigheterna med genomförandet, varför kommissionen i december föreslog en miljöpaket (environmental omnibus) som syftade till att upphäva skyldigheten för unionsproducenter att utse en auktoriserad representant när de säljer direkt till användare i andra medlemsstater. Syftet var att minska den betydande börda som är förknippad med att utse en sådan representant, eftersom utseendet av en representant medför stora kostnader för ett enskilt företag. Jag tror att förslaget ligger på bordet och att vi alla i kommissionen ivrigt vill att det ska antas så snart som möjligt. Det har förts många diskussioner och det har uppstått ett dödläge i rådet, tror jag, men diskussionerna har återupptagits, så vi kan hoppas på en förbättring.

  40. saker kommer att gå snabbare, och ni vet säkert att kommissionen förbereder, som en del av cirkulärekonomilagen, en bredare och mer betydande reform av de obligatoriska representativa systemen. Den här reformen kommer att fokusera på förenkling, harmonisering och digitalisering. Vi kommer därför att försöka tillhandahålla en mer systematisk lösning på den här svårigheten. Tack.

  41. Talare 1ro

    Ja. Tack så mycket. Självklart kan man alltid göra saker bättre, och jag hoppas att vi är på väg i den riktningen, eftersom det, som jag sade, är en börda – och ja, förväntningen – på SME att reglera och förenkla saker. Absolut utan avreglering, eftersom det är bra att ha en reglerad marknad. Jag skulle vilja tacka herr forskaren Timothy Young och representanten för utskottet Digi Grău och jag hoppas att vi – som ni, fru talman, sade – kan uppnå bättre resultat. Jag beklagar att utskottets förslag har dragits tillbaka på grund av det dödläge som rådet har orsakat, men jag hoppas att vi ändå kan hitta en lösning och gå vidare. Jag skulle vilja påminna om att vi nu har en viktig debatt, jag skulle till och med säga en mycket viktig workshop, om det lagstiftningsärende som rör digital rättvisa, om hur onlinekonsumenter effektivt kan skyddas samtidigt som det säkerställs ett samstämmigt samspel med den befintliga lagstiftningen. Vi har också här, och jag skulle vilja hälsa experterna välkomna, inklusive de som deltar online, tack för att ni deltar i denna workshop. Syftet med workshopen är att utbyta synpunkter på hur det framtida lagstiftningsärendet om digital rättvisa kan stärka skyddet för onlinekonsumenter samtidigt som det säkerställs enhetlighet och koherens med EU:s befintliga rättsordning. Och jag vill också att ni ska veta att workshopen organiseras av den tematiska avdelningen för IMCO-utskottet; workshopen är uppdelad i två diskussionsgrupper. Det första rundabordet, den första debatten, handlar om att ompröva konsumentskyddet i den digitala tidsåldern, och här har vi professor, doktor Emilia Miscenic, professor vid juridiska fakulteten i Rijeka – hon är online, om hon är uppkopplad, efter 10 minuter.

  42. Talare 2ro

    16.

  43. Talare 1ro

    Nästa talare är professor doktor Peter Roth, professor i kommersiell civilrätt och informationsrätt vid Oldenburgs universitet, med högst 10 minuter, varefter jag antar att ledamöterna kan ingripa. Jag förstår att även professor Emilia Miscenic, professor vid juridiska fakulteten i Rijeka, är ansluten. Jag inbjuder er, professor.

  44. Talare 3en

    Tack så mycket, jag hör er bra. Ärade fru ordförande, ärade ledamöter i utskottet, representanter för Europaparlamentet, Europeiska kommissionen, damer och herrar, det är en ära att få presentera denna genomgång som begärts av IMCO-utskottet om de horisontella frågor som rör den kommande Digital Fairness Act. Titeln 'Från den genomsnittlige till den sårbara konsumenten i digitala miljöer' fångar den centrala fråga som jag avser att diskutera: om de nuvarande riktmärkena och definitionerna inom EU:s konsumenträtt, såsom 'genomsnittlig konsument' och 'sårbar konsument', fortfarande är ändamålsenliga i digitala miljöer. Nästa bild, tack. Låt mig först kortfattat redogöra för strukturen på denna presentation. Jag börjar med en mycket kort genomgång av den politiska utvecklingen som ledde fram till Digital Fairness Act. Därefter går jag över till presentationens kärna, där jag undersöker benchmarks, särskilt i ljuset av EU-domstolens rättspraxis. I ett andra steg analyserar vi dessa benchmarks i digitala miljöer, där vi kommer att diskutera nya framväxande begrepp som digital sårbarhet och digital asymmetri. Slutligen kommer jag att försöka presentera några policy-rekommendationer och -alternativ gällande möjliga uppdateringar av benchmarks. Så som alla vet uppstod inte förslaget till DFA i ett vakuum. År 2020 frågade kommissionen i den nya konsumentagendan om ytterligare lagstiftning behövdes för att säkerställa en likvärdig nivå av konsumentskydd vid online- och offline-transaktioner. Senare lanserade kommissionen den digitala rättvisekontrollen följt av en allmän konsultation. Resultatet publicerades i oktober 2024 och följdes av den allmänna konsultationen om den framtida Digital Fairness Act 2025. Som vi kan se på bilden var de flesta deltagarna i konsultationen konsumenter och var överens och stödde de nya reglerna om dark patterns, beroendeframkallande design, personalisering, skadlig influencer-marknadsföring och liknande. De flesta respondenterna

  45. har inte yttrat sig om de horisontella frågorna om benchmarks som vi diskuterar idag, så nästa bild, tack. Kort om fitnessprövningen eftersom vi alla mer eller mindre känner till dessa resultat, så baserat på de fem undersökta kriterierna som ni kan se på bilden, har direktivet om otillbörliga affärsmetoder, direktivet om konsumenträttigheter och direktivet om otillbörliga avtalsvillkor granskats och det allmänna resultatet var att eh den nuvarande EU-lagstiftningen på konsumenträttens område är överlag effektiv, men dess effektivitet begränsas av en hög grad av rättslig fragmentering. Samstämmigheten mellan direktiven i sig är god, men den externa samstämmigheten – i synnerhet med de centrala digitala lagarna som DSA, DMA, AI Act och liknande – innebär problem. Effektiviteten lider av stora skillnader i efterlevnadskostnader för företag och den skada som drabbar konsumenter online, vilken då uppskattades till 7,9 miljarder euro per år. Den allmänna diagnosen är därför mycket tydlig: direktivets mål förblir mycket relevanta, men rättslig fragmentering, konsumenters digitala sårbarhet och svag tillämpning underminerar dessa mål. Nästa bild, tack. Tack. Uh vi går nu vidare till kärnan i genomgången, där vi först måste skilja på definitionen av konsument och referensramen. Konsumentdefinitionen används för att avgöra det personliga tillämpningsområdet för den relevanta akten, medan referensramen fungerar som ett tolkningsverktyg för att hjälpa oss att fastställa den skyddsnivå som ges konsumenten. Å ena sidan har vi denna rättsliga definition av konsumenten, som bestäms av två kumulativa kriterier: personliga och funktionella kriterier. I olika EU:s konsumentdirektiv är konsumenten alltid en fysisk person som agerar utanför en handels-, närings- eller yrkesverksamhet. När vi väl har definierat en person som konsument kan vi tala om referensramen och konsumentens ställning i en viss rättshandling. På bilden kan ni se att under 1990-talet fastställde EU-domstolen

  46. Rättvisan har idag fastställt en objektiv standard för den genomsnittlige konsumenten som är rimligt väl informerad, rimligt uppmärksam och försiktig, och detta uppnåddes genom att tillämpa läran om den så kallade homo economicus och informationsparadigmet, vilket innebär att konsumenten ses som en person som fattar rationella och välgrundade beslut och val utifrån tillgänglig och transparent information. Detta kodifierades senare genom direktivet om orättvisa affärsmetoder (UCPD) tillsammans med den kompletterande standarden för särskilt sårbara konsumenter. Och idag frågar vi oss om dessa måttstockar, som fastställdes för länge sedan, fortfarande motsvarar konsumenternas behov i digitala miljöer som formas av algoritmer, personliga rekommendationer, datadriven personalisering och liknande. Nästa bild tack. EU-domstolens rättspraxis bygger starkt på den objektiva standarden för den genomsnittlige konsumenten, och denna standard tillämpas också vid tolkningen av andra EU:s konsumentdirektiv, såsom direktivet om oskäliga avtalsvillkor, direktivet om konsumentkrediter och direktivet om konsumenträttigheter. Som dock redan nämnts kan nivån av konsumentskydd variera beroende på de faktiska omständigheterna i fallet, och rättspraxisen har visat en viss flexibilitet genom att böja eller anpassa denna standard. Till exempel kan ni här se några utdrag från olika mål i det uppmärksammade målet Oceano Grupo, där det handlade om tolkning av oskäliga avtalsvillkor eller en rad mål rörande tolkning av oskäliga avtalsvillkor i kredit- eller hypoteksavtal. EU-domstolen drog slutsatsen att denna genomsnittlige konsument befinner sig i en svagare ställning gentemot näringsidkare, särskilt vad gäller förhandlingsstyrka, kunskapsnivå och tillgång till information. Här kan vi till exempel se det spanska målet Duarte Juero som rörde bristande överensstämmelse med varor, och EU-domstolen ansåg att konsumenten som inte hade kunnat åberopa en av rättigheterna i civilprocessen var omedveten.

  47. eh hennes rättigheter, vilket alltså visade oss att benchmarket redan i praktiken är kontextkänsligt och att det finns möjlighet att kodifiera EU-domstolens praxis genom att behålla målstandarden samtidigt som omständigheterna, inklusive de digitala, som kan förvandla en genomsnittlig konsument till en svagare och till och med sårbar part, inkluderas. Nästa bild, tack. Vilket för oss till benchmarket för den sårbara konsumenten eh som för närvarande erkänns i UCPD:s konsumenträttsdirektiv, AI-lagen, UK-lagen och annan lagstiftning på ett liknande men inkonsekvent sätt och huvudsakligen fokuserar på personliga egenskaper som ni ser på bilden, såsom mental och fysisk funktionsnedsättning, ålder, lättrogenhet, medan externa faktorer som kräver särskild uppmärksamhet ges mindre fokus, i synnerhet när vi talar om utmaningarna i digitala miljöer. Nästa bild, tack. I det avseendet, enligt BUC-rapporten 2021, är digital sårbarhet och den därtill hörande digitala asymmetrin i B2C-relationer sammankopplade begrepp, och sårbarheten uppstår direkt ur den strukturella arkitekturen på digitala marknadsplatser och de digitala tekniker som används i dem, såsom orättvisa manipulativa metoder som gör konsumenter digitalt sårbara och ofta leder till transaktionsbeslut som inte är informerade eller rationella. Asymmetrin i B2C-förhållanden ökar i digitala miljöer och detta erkänns givetvis också, som ni kan se genom exempel och utdrag ur EU-domstolens rättspraxis som erkänner effekten av dessa tekniker på konsumenternas val online. Här kan vi nämna flera fall, men med tanke på tidsbegränsningen kan vi bara nämna det tidigare nämnda Compass Banka på föregående bild, där det erkändes att genomsnittskonsumentens standard inte utesluter att detta beaktas.

  48. eh inflytandet av kognitiva fördomar eh på den genomsnittlige eh konsumenten uh nästa bild, tack. Så rekommenderar jag i briefingen att uppdatera både referenserna för den genomsnittlige och den sårbara konsumenten genom att behålla EU-domstolens standard, men genom att lägga till kriterier som speglar utmaningarna i digitala miljöer. Hur ska det gå till? Genom att införa nya begrepp som digital sårbarhet och tillhörande digital asymmetri, eftersom dessa uppenbarligen kan påverka både genomsnittliga och sårbara konsumenter i digitala miljöer. Nästa bild, tack. Naturligtvis kommer sättet att reglera bero på formen av akten och enligt min mening har den ursprungliga idén att undvika rättslig fragmentering genom ett systematiskt tillvägagångssätt för att uppdatera direktiven övergivits. Så oavsett vilken riktning det tar, måste lagstiftaren vara försiktig med att uppnå extern samstämmighet med det digitala nyckelbegreppet, eftersom vi alla vet att det kan påverka rättstillämpningen. Nästa bild, tack. Och här är de viktigaste slutsatser som jag redan har nämnt. På grund av tidsbegränsningen kommer jag inte att upprepa dem. Tack för er uppmärksamhet och jag tackar också för möjligheten, som en sårbar konsument, att få ordet online på grund av mina funktionshinder. Tack så mycket för möjligheten och uppmärksamheten.

  49. Talare 1en

    Tack.

  50. Talare 1ro

    Tack så mycket, och jag hoppas att ni stannar hos oss eftersom det kommer att bli inlägg från kollegor, som ni har märkt. Professor Emilia Mișenicis forskning har fokuserat på europeisk privaträtt, antidiskrimineringsrätt och konsumenträttigheter. Det är nu min glädje att bjuda in professor Peter Rot, professor i civilrätt, handelsrätt och informationsrätt vid Oldenburgs universitet. Hans bidrag kommer säkert att berika denna debatt. Hans forskning fokuserar på digitaliseringens effekter på privaträtten, hållbarhet och säkerställandet av efterlevnaden av konsumentskyddslagstiftningen. Ni har 10 minuter, professor.

  51. Talare 1en

    Tack så mycket, fru ordförande, ärade ledamöter, damer och herrar. Min uppgift är att titta på några mer konkreta aspekter av Digital Fairness Act, och ni vet förmodligen alla att förslaget till Digital Fairness Act eller utkastet läckte ut vid precis rätt tillfälle, nämligen efter att vi hade förberett våra presentationer. Jag hade tio minuter på mig att bläddra igenom det och jag kommer att försöka relatera till det jag har sett och vad jag föreslår. Nästa bild, tack. Jag behöver alltså inte upprepa alla målen med DFA. Jag ville bara nämna att de flesta av dem – att öka rättssäkerheten, minska rättslig fragmentering, undvika friktioner, förenkla det rättsliga ramverket – skulle gynna alla: konsumenter såväl som näringsidkare som skulle ha en tydligare ram att förhålla sig till. Och naturligtvis den inre marknaden. Och allt detta bör naturligtvis ske på en hög nivå av konsumentskydd. Nästa bild, tack. Det jag vill göra är alltså att titta på tre praktiker: dark patterns, inflytelserika marknadsförings- och personaliseringspraktiker samt vissa praktiska frågor som bevisbördan och precisionen för små näringsidkare. Jag kommer att gå igenom dem genom att identifiera luckor i rättsosäkerheten och potentiella friktioner med annan lagstiftning och sedan ge några möjliga lösningar. Nästa bild, tack. Så vi börjar med dark patterns. Vi har givetvis viss lagstiftning på området, men den täcker bara vissa aspekter. DSA täcker endast onlineplattformar, direktivet om konsumenträttigheter täcker endast distansförsäljning av finansiella tjänster och AI-förordningen täcker endast dark patterns som genereras av artificiell intelligens. Huruvida UCPD täcker dem – och i vilken utsträckning – är inte bara föremål för akademisk diskussion utan också redan motstridiga domar i domstolarna. Detsamma gäller dataskyddslagstiftningen, GDPR, där dark patterns naturligtvis kan påverka fritt och informerat samtycke, men i vilken utsträckning de faktiskt gör det och vad referensramen är, diskuteras återigen mycket kontroversiellt.

  52. alltså nästa bild, tack. Alla känner ett tydligt behov av att reglera dark patterns, i synnerhet också de som svarat på konsultationen och de möjliga lösningarna, och det är det här som – såvitt jag har sett – nu har valts av kommissionen: ett tydligt förbud i direktivet om otillbörliga affärsmetoder, en exemplifierande lista över dark patterns för att konkretisera vad det här vida begreppet egentligen innebär och för att ge vägledning till i synnerhet näringsidkare om vad de får och inte får göra. nej, och för att ge kommissionen befogenhet att konkretisera dessa olika former och typer av dark patterns i delegerad lagstiftning. Jag vill tillägga något som jag ännu inte har sett – nämligen att till och med försöka standardisera vissa rättsliga krav där det inte finns något behov av att lämna utrymme för handlares kreativitet. Mitt exempel är cookie-banners: jag förstår inte varför alla behöver ha en annan. Tack. Nästa punkt: inflytande genom marknadsföring, som ännu inte är explicit reglerat på EU-nivå, men självklart omfattas UCBD-direktivet eftersom inflytande kan utövas av handlare. Frågan är: under vilka omständigheter är de handlare och omfattas UCBD-direktivet? Och vad måste de exakt göra för att upplysa om att de använder kommersiell kommunikation? Här kan vi redan se en stor rättslig fragmentering inom Europeiska unionen och till och med inom medlemsstaterna: den spanska lagstiftningen som har tillkommit vid genomförandet av direktivet om audiovisuella mediatjänster, den tyska specialregeln i den tyska lagen om otillbörliga affärsmetoder, det mest omfattande systemet i Frankrike och skiftande nationell rättspraxis. Nästa bild, tack. Även här finns ett tydligt behov av reglering – och jag ser att det redan finns ett i förslaget, så vi behöver en särskild bestämmelse som klargör vem som är handlare och vad som exakt ska upplysas. Jag skulle också förespråka standardisering av upplysningarna: vad ska man exakt säga och

  53. kommissionen föreslår två, eh, två begrepp som kan användas: reklam och kommersiellt samarbete, vilket jag tycker är en bra idé. Dessutom finns det aspekter, särskilt från fransk lagstiftning, som förtjänar att införas, såsom det särskilda skyddet för minderåriga mot påverkan och särskilda områden där sådan påverkan kan vara särskilt riskfylld – områden som kan vara särskilt riskfyllda, såsom hälsa eller finansiella tjänster, där det kanske inte är lämpligt att utöva marknadsföringspåverkan. Det skulle därför kunna finnas vissa förbud. Och några sådana finns redan i förslaget. Eh, en annan aspekt som har kommit upp och som jag också har sett är att det bör vara tydligt att de som använder influencers för att marknadsföra sina produkter ska vara ansvariga för vad de gör. De bör alltså ha skyldigheten att kanske lära dem vad de får och inte får göra, och de är ansvariga om de inte följer reglerna. Nästa bild, tack. Personliga priser, min favorit. Det finns viss explicit lagstiftning, men den anses vanligen som otillräcklig eftersom det i direktivet om konsumenträttigheter och direktivet om konsumentkredit endast finns informationskrav, nämligen att personliga priser tillämpas, men inte hur. Konsumenterna kan därför inte riktigt förstå vad det innebär. När det gäller direktivet om otillbörliga affärsmetoder råder rättslig osäkerhet. Vissa har föreslagit att personaliseringen av priser ska behandlas som väsentlig information i termer av vilseledande underlåtelse, men detta har aldrig prövats i domstol, så vi vet inte. Det finns säkert luckor eftersom direktivet om konsumenträttigheter och direktivet om konsumentkredit inte täcker allt, och därför finns det behov av reglering. Möjliga lösningar – nästa bild, tack – skulle förstås vara den mest radikala: ett totalt förbud mot personliga priser, vilket i själva verket skulle föredras av de flesta respondenter. En mindre radikal lösning skulle vara ett opt-in- eller opt-out-system där man skulle kunna välja att inte omfattas av personaliseringsmetoder för prissättning. Åtminstone skulle man kunna

  54. och det är precis det jag har sett i förslaget: man bör förbjuda användningen av känsliga uppgifter för personalisering och man bör inte rikta sig till minderåriga med personaliseringsmetoder. Och naturligtvis, om man gjorde det, borde man anpassa de andra rättsakterna, konsumenträttighetsdirektivet och CCD därefter – personaliserad marknadsföring, nästa bild. Samma problem förstås: i bakgrunden har vi GDPR, dataskyddslagstiftningen, eftersom personaliserad marknadsföring innebär att någon har skaffat personuppgifter i förväg, långt innan marknadsföringen sker, och alla vet att ingen läser dataskyddsdeklarationerna, så det är inte särskilt hjälpsamt. Å andra sidan är det oklart i vilken utsträckning detta kan omfattas av UCBD och det kan finnas aggressiva metoder kopplade till detta, men det har aldrig prövats i domstol. Människor känner ett behov av reglering och möjliga lösningar – nästa bild är mer eller mindre densamma när det gäller personaliserade priser: det skulle kunna vara ett opt-in- eller opt-out-system eller åtminstone förbud mot användning av känsliga uppgifter och förbud mot personaliserad marknadsföring riktad till minderåriga. De två sista punkterna har jag sett i förslaget, tyvärr inte den första. Nästa bild. När det gäller praktiska frågor står och faller allt med denna svarta låda med bevisbördan: om man lämnar det till konsumentorganisationer eller enskilda konsumenter att bevisa att det finns dark patterns i webbdesignen kommer det inte att finnas någon tillämpning, ingen privat tillämpning, och man blir fast med offentlig tillämpning som kanske fungerar i vissa medlemsstater men inte i andra. Den nuvarande regeln i artikel 12 i UCBD är uppenbart otillräcklig av flera skäl, eftersom den endast avser fakta och inte webbdesign och överlåter tillämpningen av reglerna till domstolarnas bedömning. Dessutom har olika standarder utvecklats i medlemsstaterna och vissa är mer förmånliga för käranden än andra.

  55. alltså finns det verkligen ett behov uh av reglering, i synnerhet när det gäller en jämn spelplan i de olika medlemsstaterna nästa bild tack lösningen som jag anser vara mest övertygande är att följa modell av direktivet om produktansvar som nyligen reformerats och behandlar precis samma problem, nämligen frågan om den svarta lådan när det gäller smarta produkter etc. Det borde alltså finnas en rätt till upplysning, där till exempel ett mörkt mönster eller prisanpassning görs sannolikt av käranden, så att det verkar som att man ser olika priser och inte kan förklara det, vilket gör det mycket sannolikt att något händer i bakgrunden. Och sedan sanktioner om webdesignen inte avslöjas av handlaren. Det finns också något att säga om beviskravet: i vilken utsträckning måste man övertyga domstolen? Behöver man fullständig bevisning eller räcker det med en sannolikhet att det finns ett mörkt mönster i bakgrunden? Även här finns det olika standarder i medlemsstaterna nästa bild nu har vi precis diskuterat små och medelstora företag, så jag har också något om småföretagare frågan är om många småföretagare inte designar sina webbsidor själva utan köper webbsidan som den är från säljare som Shopify och de vet nödvändigtvis inte vad de gör, de skulle inte ens kunna veta att det finns ett mörkt mönster eller en personaliseringsmetod i bakgrunden och frågan är om vi borde skydda dem på något sätt och en möjlig lösning, som jag också har sett i förslaget, är en regressrätt mot tredje part som kan ha sålt eller designat deras webbsida, inklusive ett mörkt mönster eller en olaglig personaliseringsmetod det är ett system som vi hittar i direktivet om försäljning av varor och i direktivet om digitalt innehåll och digitala tjänster och det är vettigt att inkludera dessa tredje parter i systemet man skulle till och med kunna inkludera dem mer direkt, som i produktansvarslagen, som tredje personer som är ansvariga för det mörka mönstret redan från början

  56. du skulle kunna rikta in direkt, du skulle kunna angripa problemet vid dess rot och inte bara dess många utlöpare, men det står inte i förslaget. Utöver det skulle man kunna tänka sig en viss lättnad när det gäller ansvar, med tanke på att UCBD är ett objektivt rättsligt dokument, så att det räcker med att bevisa överträdelsen, utan att behöva påvisa oaktsamhet för att kunna ställas till ansvar. Men det är ett politiskt beslut. Det sista jag ville säga är att när det gäller förenklingsagendan skulle tydliga förbud och tydliga standarder också kunna minska förvirringen och komplexiteten och därmed sänka transaktionskostnaderna, göra livet enklare och också kunna skapa en mer jämn spelplan mellan stora och små handlare eftersom stora handlare kan unna sig personaliseringsmetoder som små handlare kanske inte kan göra, och stora handlare kanske kan göra det. kan skapa mörka mönster i sina webbdesign som småhandlare kanske inte kan göra, tack

  57. Talare 1ro

    min presentation, tack, herr Professor. Jag har just lyssnat på professor Emilia, jag hoppas att hon är med oss, och på herr Peter Ruth. Nu, kära kollegor, enligt principen om 'cash di', om någon vill ingripa, okej.

  58. Talare 1en

    Dora David: Tack, herr ordförande. Tack så mycket för de omfattande översikterna. Det är mycket nyttigt att se omfattningen av problemen och möjliga lösningar. Jag har en fråga om hur vi kan göra lösningarna framtidssäkra, eftersom jag anser att vi redan har en framtidssäker lösning: principbaserade konsumentlagar. Ni nämnde UCPD i samband med mörka mönster. Jag anser att UCPD tydligt täcker mörka mönster eftersom de får konsumenten att fatta ett transaktionsbeslut som de annars inte hade tagit om de varit medvetna om designen. Med tanke på utökandet av en svartlista, som verkar vara den föreslagna lösningen i DFA, hur säkerställer vi enligt er att lagen förblir framtidssäker och inte behöver uppdateras varannan minut? Jag anser att riktlinjer är mer flexibla i detta avseende. Och jag vill försäkra mig om att vi inte tar bort flexibiliteten i ett principbaserat system som vi redan har. Tack.

  59. Talare 1ro

    Tack så mycket, SND Crystal

  60. Talare 1en

    först och främst ett stort tack för er presentation idag, den var mycket intressant och användbar för det kommande arbetet med DFA. För det första, när det gäller frågan om den genomsnittlige jämfört med den sårbara konsumenten, tycker jag inte riktigt att det här sättet att se på konsumenter är relevant längre, precis som ni sa, professor. Jag är inte säker på att det här sättet att se på konsumenter har någon större mening idag. Jag skulle inte betrakta mig själv som en sårbar konsument – jag är välutbildad, kan läsa, skriva och förstå flera språk osv. Trots det hamnar jag ibland i problem när jag köper varor online och blir på något sätt lurad. Frågan är: borde vi inte sluta skilja på genomsnittliga och sårbara konsumenter och istället bara prata om konsumenter och se till att alla är skyddade, oavsett vad det innebär? Det kan handla om mörka mönster, men också om frågan om en webbutik exempelvis utger sig för att vara dansk – nu vet jag hur man kontrollerar det, men ändå kan jag bli lurad. Jag tror att det är så jag skulle svara, men jag menar att vi idag, som konsumenter och digitala köpare, inte har samma skydd som i den fysiska världen. Förr i tiden, om man köpte en defekt vara, gick man till affären, pratade med någon som förklarade ens rättigheter osv. – det fanns en person man kunde prata med. Idag vet man inte ens om man kan komma i kontakt med någon, man får inget svar eller om man får ett svar kan det vara genererat av en chattbot och oanvändbart. Man vet inte var man står när man ska returnera en vara, även om vi hade bra skydd på det området också. Min fråga är: borde vi fortsätta att göra den här uppdelningen mellan genomsnittliga och sårbara konsumenter eller borde vi helt enkelt bara prata om konsumenter? Och när det gäller alla dessa bra förslag…

  61. vi har precis hört den andra presentationen om förbud och personliga priser etc. Jag funderar också: om vi sätter upp saker på en lista och förbjuder dem, finns det då inte risk att butikerna eller plattformarna hittar nya verktyg som gör det ännu svårare? Ärligt talat vet jag inte hur vi ska hantera det. Jag vill att konsumenterna ska vara bättre skyddade än de är när de handlar online, men jag är också lite rädd för att om vi är för precisa så blir det så smidigt att jag också är lite rädd för det. Vi har sett exempel på hur det fungerar: så fort vi har en idé hittar de sätt att göra den så smidig som möjligt. Därför tvekar jag inför konkreta förbud. Även när det gällde DSA och dark patterns handlade det mer generellt, eftersom det är svårt att beskriva det på ett sätt som täcker allt. Därför är det bättre att behålla begreppet och låta domstolarna hjälpa oss att avgöra genom domar i konkreta fall. Jag har mina tvivel. Jag skulle vilja höra era synpunkter på hur ni ser på det. Men generellt tycker jag att vi inte skyddar konsumenterna tillräckligt när de är online. Problemet är att det är svårt att hitta rätt balans: vi vill inte förstöra för de goda, men vi måste se till att de onda stoppas. Vi har redan tagit upp en del av det i DSA, men jag tycker att vi generellt måste se till att det går att komma i kontakt med någon i en butik, även om det är online. Tack så mycket, tack Crystal. Renew, kanske ett kort inlägg. Tack för presentationerna. Jag är nyfiken på svaret, också på frågan varför inte alla konsumenter skyddas och varför det inte görs någon skillnad. I presentationen stod det att vi inte ska ta ett steg tillbaka, men jag tycker att just nu är egentligen alla konsumenter i fara, om man får säga så.

  62. och å andra sidan måste man naturligtvis ringa till någon, i enlighet med tullbestämmelserna, till den ansvariga personen för att diskutera vilka svårigheter du ser nu vid genomförandet. Tack.

  63. any studies that you know of that transparency will actually support consumers uh uh and whether that's uh that's a good idea um once again I think if we if we don't uh take these steps right now we're making a historical mistake as uh as Europe uh both in uh failing to protect our consumers but also protecting our democracy so curious what will actually come out on Wednesday thank you very much mulțumesc

    Översätts…

  64. Talare 1ro

    și acum dacă doamna profesor Emilia Mișcenic este încă conectată o rog să dea răspuns și după aceea domnul profesor Peter Rut

    Översätts…

  65. Talare 1en

    uh thank you very much um thank you for your questions uh which are uh not only interesting but they are really to the point I actually agree with the with your uh statements and um maybe this was misunderstood in the presentation because as I said in the briefing I I actually do recommend that this average consumer benchmark which needs to be updated and which was created by the court of justice uh needs to be updated in the sense of uh acknowledging that we are as you said and explain uh all vulnerable uh digitally uh but when it comes to vulnerability um and um I was of course thinking a lot about it reading a lot about it this distinction as you said between um vulnerable and average consumer which um exists in the from unfair commercial practices directive um I wrote about it years ago that we have to make this distinction between digital vulnerability and uh consumer vulnerability as um prescribed by the uh unfair commercial practices directive because um under commercial practices directives um consumer vulnerability is uh focused on these certain certain personal characteristics uh where we look as I said informative we look at the age and usually what is meant of course under consumer which are particularly vulnerable are children are elderly people and there are studies actually studies from the European Commission um years ago um um covering uh practices online and showing that um there is actually a distinction between average and and vulnerable consumer and that digital techniques unfair um commercial practices affect vulnerable consumer more than than average consumer although uh this is very very interesting discussion and we should really think about as you said whether we should change the legislation uh to to merge to merge it all on Thursday I don't know whether you have noticed there was a orcla case uh the the judgment came after our briefing uh where the court of justice uh which I said said um explained the benchmarks came up with the interpretation of the notion of the definition of the consumer and

    Översätts…

  66. eh bilden gjorde återigen skillnad på den genomsnittlige konsumenten, men sedan tolkades det som att denna genomsnittliga konsument också kan omfatta sårbara konsumenter, som barn, även om det handlade om ett fall om designen av ett rengöringsmedel som kan vara vilseledande genom förpackningen, vi kan genom analogi tillämpa det även på digitala sårbarheter och säga att det finns kategorier, som domstolen nämnde, där risken för förvirring inom dessa kategorier ökar när det gäller dessa kategorier, så jag vet inte om jag har lyckats förklara det klart, men jag tror att vi i princip är överens om dessa punkter, att som ni sa är vi alla digitalt sårbara och i vissa fall exponerade, det beror naturligtvis på fallet, tack så mycket, tack så mycket. Nu, herr professor Rot, ja, tack för dessa utmanande frågor, eh, jag skulle vilja börja med att säga att jag i min korta presentation antydde att jag kunde ha föreställt mig en högre skyddsnivå inom vissa områden och frågan är alltid: vill du vänta på den perfekta lösningen och få ingenting, eller vill du få någon framgång? Jag tycker att det finns viss framgång i förslaget och jag tycker att det också finns brister. Transparens – jag är mycket skeptisk. Jag har två pojkar på 17 och 22 år och jag oroar mig mycket för att de skulle få ut något av det här. Speciellt tror jag att den generationen är förlorad när det gäller transparens, så jag ser inte hur det här skulle vara till någon större nytta. När det gäller frågorna om framtidsreglering: självklart har konsumenträtten alltid varit sagan om håret och igelkotten. Så snart lagstiftaren kommer med något är igelkotten redan i andra änden av banan. Men det kan inte vara en anledning att inte göra något åt de befintliga problemen. Så jag tycker att vi ska ta itu med det vi har, förbli flexibla och naturligtvis vill ingen ge upp principbaserade tillvägagångssättet.

  67. en reservlösning när det inte finns specifika regler, ja, självklart behövs de, men annars tycker jag att denna flerskiktade lösning – där man har principen, konkreta exempel och till och med en beskrivning eller konkretisering av vad dessa exempel, som mörka mönster, egentligen är – är rimlig, plus flexibiliteten som kommer med delegerad lagstiftning på det här området, som förslaget föreskriver i artikel 103, är just nu den bästa möjliga lösningen. Om man i stället väntar på att rättssystemet ska lösa problemen får man vänta mycket länge. Jag kommer från Tyskland och i Tyskland har vi åtminstone mycket praxis, och om det finns praxis någonstans i EU så är det i Tyskland eftersom vi är ett rättsbenäget samhälle och alla vill stämma alla. Men om vi tittar på andra medlemsstater kommer de inte att ha något under de närmaste fem till tio åren, och det kan inte vara vägen framåt. Därför tycker jag att konkreta exempel i lagstiftningen plus viss flexibilitet med delegerad lagstiftning, eller om det inte finns någon delegerad lagstiftning i alla fall riktlinjer – men riktlinjer med framtidsperspektiv, inte riktlinjer som bara sammanfattar vad domstolarna redan har beslutat, för det vet vi redan – är just nu den bästa möjliga lösningen. Opt-in, opt-out, ja, jag håller helt med. Jag menar, opt-in är så… opt-out är mycket mindre effektivt än opt-in, det har alltid varit handlarnas föredragna alternativ eftersom de vet att inget kommer att hända. Det är ett politiskt beslut.

  68. Talare 1ro

    Tack så mycket till professor Emilia Misenici och professor Peter Rot och till kollegorna som genom de frågor de ställde har kompletterat den information som professorerna har gett oss, och jag hoppas att utskottet också kommer att ta hänsyn till vad experterna rekommenderar. Tack så mycket. Vi går nu vidare till nästa lika intressanta lagförslag om digital rättvisa. Här har vi biträdande professor vid juridiska fakulteten och förvaltningsvetenskapliga fakulteten vid Jagellonska universitetet i Kraków, herr Palca – det andra namnet är svårt att uttala – ni har upp till 10 minuter på er att hålla ert anförande, och vi tackar er för att ni är här.

  69. Talare 1en

    hedersamma ordförande, ärade ledamöter i utskottet, damer och herrar, tack så mycket, det är en stor ära att få vara här med er. Nästa bild, tack. I mitt skriftliga bidrag ombads jag att behandla två frågor. För det första, hur man kan förstå beroendeframkallande design i Digital Fairness Act, och vilka regleringsalternativ som finns på bordet. För det andra, vilka är för- och nackdelarna med att se Digital Fairness Act som en förordning eller ett direktiv, och om det är ett direktiv, vilka är argumenten för eller emot minimi- eller maximal harmonisering? Dessa frågor kommer också att strukturera min muntliga presentation idag. Nästa bild, tack. Vi har talat om beroendeframkallande design i unionsdokument i mer än ett halvårtionde nu. Det nämndes framträdande i kommissionens tolkande vägledning för UCPD 2021. Sedan dess har vi två bindande instrument: DSA, som endast nämner beroendeframkallande design i ingressen men har vissa skyldigheter riktade mot mycket stora onlineplattformar som kan användas för att motverka beroendeframkallande design, och AI-förordningen, likaså artikel 5, där det finns vissa sätt på vilka man kan föreställa sig att den används mot beroendeframkallande design. I den tolkande vägledningen ser vi också att det nämns. Det har uppenbarligen under tiden kommit parlamentets resolution från 2023 som uppmanade kommissionen att göra något åt beroendeframkallande design, och i september i år såg vi förslaget till EU Kids Act för att reglera beroendeframkallande design, och idag har vi sett läckta, ännu officiellt inte offentliggjorda förslaget till Digital Fairness Act. I denna mening måste man komma ihåg att det redan finns bindande instrument på bordet, och DFA måste naturligtvis vara förenlig med alla dessa. Vi vill inte att det på något sätt ska vara oförenligt, men samtidigt kan man lära av de begränsningar som de befintliga dokumenten har. I det läckta förslaget har vi sett att tanken med DFA är att upphäva UCPD, så vi kommer att ersätta UCPD om den antas på det sätt som den föreslagits. Annars

  70. vi har redan DSA och AI-förordningen som är bindande och EU skär ner EU:s barnlagstiftning som diskuteras för tillfället. Nästa bild, tack. När vi diskuterar begreppet beroendeframkallande design måste vi komma ihåg att själva ordet "beroendeframkallande" för med sig associationer till hälsa, ohälsosamma livsstilar, vuxna saker som är beroendeframkallande som alkohol, som tobak, som spel om pengar. Och i vissa situationer, när det handlar om specifikt överdriven användning, stämmer de intuitionerna. Men man måste också komma ihåg att ur medicinsk och psykologisk synvinkel räknas inte varje beteende där en person engagerar sig mer än den skulle vilja eller mer än någon annan anser att den borde inte som beroende ur psykiatriskt perspektiv. Beroenden erkänns mycket sällan i DSM-5, som är en av de två referenspunkterna; endast hasardspelsyndrom anses vara ett beroende i psykiatrisk mening. I ICD-11 finns också datorspelsyndrom, men alla andra beteenden där en person engagerar sig mer än den skulle vilja erkänns ännu inte av det medicinska samfundet. Naturligtvis har vissa psykiatriker föreslagit att vi också borde erkänna beroende av sociala medier, men det finns vissa kriterier som måste uppfyllas om detta beteende skulle bli en störning för att någon ska anses vara beroende. Dessa kriterier inkluderar: dominans (salience), stämningsförändring, tolerans, abstinenssymptom, konflikt och återfall, precis som vid många andra beroenden. Nästa bild, tack. I det avseendet behöver det faktum att vissa konsumenter anser sig vara beroende eller tror sig ha något problem nödvändigtvis inte överensstämma med hur många som faktiskt uppvisar symptomen. Även om man skulle acceptera de kriterier som för närvarande föreslås i litteraturen – som jag har citerat i mitt bidrag – visar vissa studier att det handlar om ungefär 10 % av befolkningen som kan sägas uppfylla dessa kriterier, medan antalet personer som i olika studier uppger sig vara beroende samtidigt är betydligt högre.

  71. viktigt, eftersom om hälsan framförs som det främsta skälet till att reglera beroendeframkallande design kommer det också att vara det främsta område där aktörerna kommer att försvara sig genom att säga: se, inte alla som använder vår tjänst mer än de skulle vilja är verkligen beroende – det kallas beroendeframkallande design. Det här kommer att vara en av de möjliga försvarslinjerna. Vi kan föreställa oss att EU-lagstiftaren kan ge begreppet beroendeframkallande design en autonom innebörd. Vi kan definiera det, unionen kan definiera det isolerat från hur psykiatriker och psykologer tänker på beroende, och då uppstår frågan om hur beroendeframkallande design egentligen ska definieras. Det vi ser i förslaget, i det läckta förslaget från DFA, är att det finns en lista på vissa egenskaper som ska räknas som exempel på en aktör som använder beroendeframkallande design. Men det här är inte den enda möjligheten. Man skulle också kunna tänka sig en allmän klausul och även någon form av generellt förbud baserat på den allmänna klausulen. Men återigen har alla dessa lösningar sina för- och nackdelar. Jag tycker att man bör komma ihåg att den bakomliggande orsaken till att aktörerna använder dessa egenskaper är affärsmodellen som bygger på reklam. Ju mer tid konsumenterna tillbringar online, desto mer pengar tjänar aktörerna, som redan nämndes av den hedrade ledamoten under diskussionen om den tidigare presentationen. Nästa bild, tack. En annan sak jag vill påpeka är att problemet med beroendeframkallande design inte nödvändigtvis måste hanteras i DFA på ett enhetligt sätt för alla möjliga aktörer. Man skulle kunna tänka sig olika åtgärder, allt från rena förbud till någon form av riskhantering, som vi har i DSA mot vloggare, eller informationsskyldigheter, som är det minst ingripande sättet för aktörerna och möjligen minst hjälpsamt för konsumenterna. Men man skulle kunna tänka sig att vissa typer av tjänster måste följa vissa åtgärder, medan andra typer av tjänster följer andra åtgärder.

  72. och andra skulle vi kunna föreställa oss en värld där sociala medier har annan reglering än till exempel leverantörer av videoströmningstjänster eller butiker etc. etc. Så just nu i det läckta utkastet har vi denna allmänna artikel som riktar sig till alla leverantörer, det vill säga möjligheten att välja bort de funktioner som listas i förordningen, vilket kommissionen kan ändra. Men man skulle kunna föreställa sig att det här skulle kunna vara mer nyanserat. Nästa bild, tack. I slutändan kommer det val som görs att avgöras av vilket mål DFA:n förväntas uppnå – ett mål om bättre konsumentskydd eller enklare efterlevnad är den typ av mål som alla kan vara överens om, men det handlar om frågan om hur vi exakt operationaliserar bättre konsumentskydd. Vad exakt vill vi uppnå? Det kommer att styra valen här. Det finns en möjlighet till en värld där vi kan föreställa oss att det för vissa typer av tjänster eller för vissa typer av konsumenter inte alls ska finnas någon exponering för beroendeframkallande design, oavsett hur vi väljer att definiera det. För vissa typer av tjänster vill vi att konsumenterna ska kunna slå av och på det, men vi skulle också kunna föreställa oss att det för vissa typer av tjänster eller konsumenter bara handlar om att informera dem, precis som vi gör med cigaretter – de är verkligen dåliga, alla vet att de är verkligen dåliga, men vi sätter upp skylten så att de vuxna kan fatta det beslutet. Nästa bild, tack. När det gäller den andra frågan om det ska vara förordning eller direktiv har vi sett att förslaget är en förordning. Det finns uppenbara och kända skäl för oss alla till varför en förordning ger mest enhetlighet och mest rättssäkerhet åtminstone på papperet, som vi har sett under de senaste fem åren där nästan alla akter har antagits i form av förordningar. Men det finns vissa problem med olika nationella versioner av förordningarna när de ska tillämpas i praktiken. Det ena är att översätta förordningen på rätt sätt, vilket vår översättningstjänst gör fantastiskt, men sedan måste förordningarna tillämpas av juristerna i

  73. medlemsstat som har utbildats i en viss medlemsstat och ibland har dessa begrepp helt enkelt olika betydelser, även om de översätts korrekt, kan det uppstå oväntade skillnader. Lagstiftare i nationell kontext fungerar som ett andra lager som eventuellt kan kontrollera den här aspekten. Samtidigt skulle ett direktiv kunna anpassas till konsumenten och problemet skulle vara löst. Nästa bild, tack. Och frågan uppstår om det ska vara en maximal eller minimal standard. Minimiharmonisering inom konsumenträtten har inte tillämpats på länge och alla känner till skälen till varför vi inte bör göra det. Jag skulle dock vänligen påpeka att när det gäller design som skapar beroende är huvudförövarna inte europeiska företag – de kommer från USA och Kina. Därför är frågan om avvägningen mellan en hög nivå av konsumentskydd och enkel efterlevnad är densamma kvarstår, enligt min mening, öppen och på bordet. Vill vi underlätta för Meta eller för Bidens företag att efterleva våra lagar? Jag tror inte att det finns något självklart svar på det. Dessutom är det möjligt att vi inte vet den bästa metoden för att hantera beroendeframkallande design och att det kan finnas fördelar med att medlemsstaterna får experimentera. Ni vet bättre än jag, damer och herrar, hur svårt det är att lagstifta i Europeiska unionen, hur lång tid det tar att få en lag antagen och hur lång tid det tar att reformera den. Kanske skulle en medlemsstat som lyckas mobilisera den politiska viljan hemma för att anta viss lagstiftning – oavsett om den är genomförbar eller inte, det är en annan fråga – kunna fungera som ett laboratorium där andra aktörer kan komma med lösningar, eftersom det kanske ännu idag inte finns någon bästa metod. Kommissionen lämnar dörren öppen för detta genom

  74. Talare 1ro

    Mulțumesc foarte mult și acum am plăcerea să îi invit pe șefa de unitate de la Digi Just doamna Maria Mio a Canel Canelopulu

    Översätts…

  75. Talare 1en

    It's correctly that is excellent okay thank you very much chair thank you honorable members and also a big thank you from the side of the commission to the experts who intervened in today's workshop indeed you touched upon some of the key aspects that we have been examining in preparation of our proposals for additional fairness act that the commission is expected to examine on the 11th of November so in a couple of days time today's workshop for us is very timely not only for us as commission but also for the co-legislators it will it can inform the interinstitutional process that still lies ahead of us and help us arrive collectively hopefully to a very solid legal text that makes rules clear simpler and more effectively enforceable in practice this has been a key consideration for us I'm sure you will all understand that a that we are not able to comment in detail today on the upcoming proposals I would like however to reiterate three key elements also in reaction to the presentations that we heard today first of all to remind everyone that the digital fairness act is the result of a very long journey which which started already in 2024 with the publication of the findings of our digital fairness fitness check of horizontal consumer protection rules we have since consulted very broadly to prepare the impact assessment for the DFA we had a call for evidence and a public consultation that received over 7,000 responses we had several surveys with targeted service with consumers businesses civil society we of course liaised with academia looked into behavioral research had a youth dialogue and implementation dialogue on simplification all this is to say of course that we have to take into account of into account various elements when formulating our proposals we paid particular attention as was signaled today also to recent case law by the court of justice and I would like to thank again the European Parliament and the IMCO committee for keeping the topic of digital fairness very high up on the agenda throughout you will not be surprised

    Översätts…

  76. to see that the resolutions the debates that this committee has had have informed the proposals that the commission will be examining on on Wednesday secondly in terms of content indeed we have touched upon and assessed the full range of issues that have been highlighted today in line with the mandate that was given to Commissioner McGrath together with Vice President Virkunen to combat unethical techniques online such as dark patterns marketing by social media influencers the addictive design of digital products and online profiling when consumer vulnerabilities are exploited for commercial purposes we also looked in indeed at some horizontal questions such as the benchmarks of average and vulnerable consumer when calibrating our proposals our objective has been to stay targeted and proportionate in our intervention to provide a meaningful digital update to EU consumer production rules that already apply horizontally to all business to consumer practices to all companies that are active in the single market and work as a safety net on issues such as pricing advertising selling contracting and other commercial practices we tried to reconcile indeed and this was a topic that was highlighted I think in couple of interventions what currently works really well with our horizontal consumer protection rules which is this flexible principle based nature of the rules reconcile that with the clarifications that we think are necessary to make these rules implementable and enforceable in the complex digital environment we have also given thought to how we can integrate elements in the proposals to make these rules future proof and able to be updated to keep pace with technological developments final points we have recent listened very carefully to the strong cause for ensuring coherence and complementarity between the digital fairness act and the existing digital rulebook which we are actively implementing and enforcing in practice I'm sure you have seen the latest the latest announcements on the implementation of the DSA the DFA will not affect the

    Översätts…

  77. current relationship between horizontal consumer protection rules and sectoral legislation our intention is not to duplicate rules such as the DSA the audio visual media services directive and the AI act but to update indeed the baseline horizontal protections in a targeted manner that keeps them fully coherent and complementary with the digital rulebook our proposals on the DFA should of course also be read in conjunction with the upcoming EU kids with a recent proposal of for an EU kids act there the commission put forward very concrete rules for the protection of children who are indeed particularly vulnerable as online consumers for example on key aspects such as addictive design on the commission side we will continue to work very closely digi just and our colleagues in digi connect as we have done for the preparation of the proposals also throughout the negotiation process to make sure that the legal text develop in a manner that is both clear mutually reinforcing and coherent thank you very much

    Översätts…

  78. Talare 1ro

    Mulțumesc foarte mult iată avem și poziția comisiei vreau să vă informez că serviciul. De cercetare a Parlamentului European a făcut un briefing foarte interesant și vi l recomand legat de ceea ce se va întâmpla peste câteva zile și acum întrebări din partea colegilor la. Te rog din partea SND

    Översätts…

  79. Talare 1en

    Thank you chair and thank you to to the experts for this very interesting presentations thank you Mithos we have been working for the last two years and it's not a surprise that from the SND IMCO we have been calling for an ambitious and strong legislation that will imply a DFA that would tackle the vulnerabilities that exploit consumers online especially those of children the leak that we have seen now it's too early to to make an assessment from my side but obviously we consider there's an opportunity to finally address what the existing legislation has not sufficiently tackled addictive design dark patterns manipulative advertising and unfair personalization but I want to make three points first we need to move from consumer responsibility to corporate responsibility and from my point of view it's not enough to allow users to switch off addictive features with this opt out why should the burden fall on the consumers again rather than on the companies that deliberately designed this mechanism safety and fairness must be by default not an option so this is to the commission secondly obviously we consider that children must be at the center of the legislation and we need to ensure the DFA and Kids Act work together without loopholes and gaps in protection we will make sure from this parliament that this is the case and finally we must address economic manipulation especially also with addictive sorry dynamic pricing and ensure strong European enforcement transparency is not enough rights without enforcement are simply promises so let me conclude with one message Europe should not accept a digital economy where profits depend on exploitation on exploiting people's vulnerability thank you so much thank you very much now EPP Dora thank you thank you for the presentations as well Note that consumers don't read regulations they feel them or they don't so once I've had a chance to digest the leak I haven't had the chance either yet I will read the DFA with one question in mind

    Översätts…

  80. kommer det verkligen att förändra vad människor upplever online? Målet är naturligtvis bättre konsumentskydd, men jag oroar mig för att fler regler inte nödvändigtvis leder till det resultatet. För att säkerställa eller maximera chanserna till bättre konsumentskydd måste DFA vara mycket precis. Kommissionens egen lämplighetsprövning har identifierat var de nuvarande reglerna brister, och det är där DFA bör agera – inte på det som redan täcks av Digital Services Act, AI Act eller direktivet om otillbörliga affärsmetoder, eftersom överlappande skyldigheter inte skyddar konsumenter, de skapar bara rättsosäkerhet. Jag oroar mig för att komplexiteten är kontraproduktiv och leder till högre grad av icke-efterlevnad, vilket i princip är läget just nu eftersom konsumenter inte förstår sina rättigheter och företag inte förstår sina skyldigheter. Och som professorn sa befinner sig DFA sig i ett redan trångt fält, så jag vet inte hur konsumenter och företag ska förstå vilka regler som gäller för dem när vi redan har dessa skyldigheter, särskilt om de nu måste ta del av ytterligare en uppsättning regler för att få helhetsbilden. För det andra måste reglerna vara desamma överallt. Jag tycker att kommissionens förslag om en förordning är bra, men den får inte lämna något utrymme för avvikande nationella regler, eftersom vi ser att det är ytterligare en källa till rättsosäkerhet. En konsument i Budapest förtjänar samma skydd som en konsument i Amsterdam, och ett företag ska omfattas av en uppsättning regler, inte 27. Kommissionen har åtagit sig att förenkla konsumentskydd och informationskrav för konsumenter, och jag skulle vilja se det åtagandet i texten – och inte nya rapporteringskrav. Jag har en fråga till kommissionen: för varje ny skyldighet i DFA, kommer ni att visa oss vilken lucka den fyller och varför befintlig lagstiftning inte redan täcker det? Och slutligen, som min kollega redan har nämnt, är det avgörande att vi säkerställer att DFA och Kids Act samverkar. Jag tycker det är lite förvirrande att vissa delar av DFA berör

  81. specifikt om minderåriga och jag tycker att det vore mer logiskt att behålla det i Kids Act, som handlar om barn, tack så mycket, tack så mycket. Nu Renew, ja, om frågan om psykologi eller kanske neurologi, jag vet inte, jag har talat med en neurolog som också gav mycket information om vad som händer i ungdomars hjärnor under påverkan av sociala medier, men bara av nyfikenhet, vi ser mycket negativ ramning på sociala medier eftersom människor gärna klickar på någon sorts negativ ram. Bör man ta hänsyn till detta i reklam och produktförsäljning, eller bör vi rama in det på ett annat sätt? Finns det något psykologiskt perspektiv på ett svar? Tack, Crystal. Tack så mycket, framför allt för att ni snart kommer att presentera förslaget till Digital Fairness Act, jag tycker verkligen att vi behöver det eftersom det fortfarande finns luckor som vi måste täppa till. Jag tycker också att vi har lärt oss mycket sedan till exempel DSA och en av sakerna är till exempel beroendeframkallande design, det vill säga saker utvecklas väldigt snabbt i den digitala miljön och här tycker jag att det verkligen är vettigt att titta på vad vi kan göra för att bättre skydda konsumenterna. Enligt min mening är det verkligen vettigt att göra mer, men vi måste naturligtvis vara försiktiga med att inte skapa dubbla regelverk. Men jag hoppas att kommissionen kommer att ta hand om det, eftersom det är deras uppgift. Men en sak, som Laura också sa, jag tycker att det är extremt viktigt att komma ihåg att i denna miljö idag, när vi är online, kan de flesta av oss bli lurade, vi är sårbara, alla, så vi måste göra något för att vända bevisbördan eller något som verkligen kan hjälpa konsumenterna. Jag tror inte att människor känner sig tillräckligt skyddade idag och förhoppningsvis kan vi använda DFA och Kids Act för att täppa till dessa luckor, inte för att dölja dem utan för att åtgärda dem. Tack så mycket, jag ser verkligen fram emot det.

  82. vi ser fram emot nästa månad.

  83. Talare 1ro

    Tack. Om det inte kommer några fler inlägg skulle jag vilja ställa ett enda fråga till kommissionen: är ni redan förberedda att lansera det om några dagar? Har ni diskuterat med alla relevanta intressenter? Vad är medlemsstaternas ståndpunkt? Vad säger medlemsstaterna? Eftersom professorn här berättade att det är svårt eftersom jurister i de 27 medlemsstaterna kommer att tolka det olika och vi kommer återigen att få fragmentering och återigen inte kommer att ha något skydd. Har ni något svar från medlemsstaterna? Kan ni berätta för oss vad deras ståndpunkt är? Tack.

  84. Talare 1en

    Tack så mycket, herr ordförande, och tack till de hedrade ledamöterna. Jag kan börja med att bekräfta det jag sade även under mitt tidigare inlägg, att vi är mycket medvetna om samspelet mellan våra horisontella konsumentskyddsregler, som den kommande Digital Fairness Act tillhör, och den sektorspecifika lagstiftningen om digitala tjänster. Vi har varit noga med att undvika dubbelreglering. Vår utgångspunkt har verkligen varit resultaten av vår digitala rättvise-fitnesskontroll, men också den mängd input vi fått genom en mycket bred konsultationsprocess som jag försökte belysa med de förslag som finns i den tillhörande konsekvensbedömningen. Ni kommer att se exakt hur vi har försökt att först identifiera och klargöra bristerna och områdena med rättslig osäkerhet, och hur vi har kalibrerat det föredragna politiska svaret för var och en av dem. När det gäller diskussionerna med intressenter, akademin och medlemsstaterna är det något som vi har ägnat särskild uppmärksamhet åt under hela processen med att utforma Digital Fairness Act. Utöver de konsultationsaktiviteter som jag har räknat upp har vi – precis som vi gjorde med parlamentet – deltagit i nästan alla IMCO-kommittémöten under de senaste två åren och gett uppdateringar om arbetet med Digital Fairness Act. Vi har gjort detsamma för de relevanta arbetsgrupperna i rådet och har fått flera svar från medlemsstaterna på konsultationsprocessen, liksom inputs under de senaste dagarna. Vi har alltså försökt ta hänsyn till allt och kalibrera förslagen på ett balanserat sätt som tar hänsyn till olika synpunkter. Tack så mycket, herr professor. Tack för era kommentarer och frågor. När det gäller frågan som riktades specifikt till mig, nämligen negativ formulering, anser jag att detta uppenbarligen är ett politiskt och regleringsmässigt problem som måste åtgärdas. Vi har nämligen empiriska studier som tyder på att negativt innehåll, giftigt innehåll, innehåll som ger upphov till

  85. negativa känslor leder till att man tillbringar mer tid online, till större engagemang, och det passar mycket väl in i affärsmodellen för många sociala medieplattformar. När dessa plattformar blir de huvudsakliga verktyg genom vilka konsumenter får nyheter och information om världen, börjar detta bli mycket problematiskt. Nu är frågan om detta problem bör hanteras genom konsumenträtt eller på grundval av ett EU-förordning enligt artikel 114, jag tror att svaret på det inte är självklart. Jag tror att det finns argument både för och emot. Jag kan föreställa mig en värld där medlemsstaterna själva börjar ta itu med det här problemet och reglera det på ett eller annat sätt, och när det finns bevis för att det snedvrider den inre marknaden agerar vi. Men som vi vet lever vi inte i den världen. Därför tycker jag att det är en svår, mycket svår fråga. Utöver det tror jag att jag håller med om allt som har sagts, så jag tror att vi är på väg mot slutet. Jag kommer inte att ta mer av er tid. Tack så mycket. Mulțumesc.

  86. Talare 1ro

    Tack så mycket, och till professorerna och representanten för utskottet, låt mig informera er om att alla PowerPoint-presentationer och information kommer att publiceras online på vår utskotts webbplats, så att ni kan studera dem mer i detalj här. De presenterades inom utsatt tid. Tack så mycket, och vi fortsätter. Den sista punkten på dagordningen idag gäller – beträffande kvinnor, den sista punkten: kvinnor som konsumenter – bekämpa könsstereotyper och orättvisa kommersiella metoder. Jag påminner er om att vi hade Jämställdhetsveckan i parlamentet, och vi hade glädjen att inkludera en punkt i vårt program: kvinnor som konsumenter – bekämpa könsstereotyper och orättvisa kommersiella metoder. Till att börja med ett tvåminuters videomeddelande från fru talmannen Roberta Metsola, som kommer att ge en bra introduktion till dagens diskussion. Jag vill hälsa välkomna talarna vid denna sammankomst och tacka dem för deras medverkan. Jag beklagar att det trots våra ansträngningar att säkerställa representation från näringslivet tyvärr inte fanns någon som kunde ta emot vår inbjudan. Jag anser mig själv tillhöra näringslivet, eftersom jag har arbetat omfattande inom detta område, och jag kommer säkert att uppmana mina kollegor, efter att vi har diskuterat frågan, att dela med sig av sina synpunkter. Låt oss nu lyssna på vår talman, Roberta Metsola.

  87. Talare 1en

    Europa går framåt när människor bestämmer sig för att ta steget framåt och axla ledarskapet. Det ser jag i praktiken varje dag: jag möter otroliga kvinnliga ledare i vårt samhälle och över hela kontinenten som banar nya vägar, bygger framgångssagor och förändrar våra samhällen. Men dessa modiga kvinnor hålls alltför ofta tillbaka av påtryckningar som många ledare sällan utsätts för – från löneskillnader och osynligt arbete till förlegade stereotyper och nätmisshandel. I denna kammare vidtar vi åtgärder för att krossa dessa glasväggar och göra vägen till ledarskap mer tillgänglig, bland annat genom att skapa utrymme i styrelser och minska lön-, anställnings- och pensionsgap. Parlamentet kan också vara stolt över vår valreform om röstningsrätt via fullmakt, så att inget ledamot tvingas välja mellan demokratiska åtaganden och att bilda familj. Vi kommer att upprätthålla trycket för ratifikation av alla medlemsstater och nationella parlament, så att ingen kvinna lämnas efter. Men att öppna dörrarna på toppen är bara en del av uppgiften. Vi måste göra mer för att hjälpa kvinnor att lyckas redan från första dagen. Ledarskap formas under hela uppväxten, utbildningen och karriären. Det kräver starka förebilder och stödsystem. Därför måste detta hus fortsätta att bygga en mer jämlik och representativ demokrati som gör ledarskap till en verklig möjlighet för kvinnor inom alla områden – från STEM till idrott. Att nå den här punkten kräver politisk vilja och ihållande åtgärder. Det är det som jämställdhetsveckan handlar om. Mitt tack går till min kollega vice ordförande Antonella Zberna och ordförande Lina Gálvez Muñoz, och till er alla som outtröttligt arbetar för jämställdhet – den här veckan, varje vecka och varje dag. Fortsätt det goda arbetet, för när kvinnor går framåt, går hela Europa framåt med oss.

  88. Talare 1ro

    Vi måste tillämpa detta fina budskap, tack, Roberta, även om du inte är här just nu. Vi har tre talare, och nu får vi inlägget från biträdande direktören för Direktionen för jämställdhet och icke-diskriminering vid Digi Just, fru Pinuccia Contino. Du har sju minuter, tack.

  89. Talare 1en

    Tack så mycket, hedervärde ordförande och kommittémedlemmar, det är en ära att återvända till denna ansedda kommitté efter att ha varit ansvarig för produktsäkerhet och jämställdhet inom DigiJust. Låt mig först påminna om grunderna: EU:s konsumentskydd är fastslaget i artikel 169 i fördraget och artikel 38 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Det skyddet bygger på premissen att konsumenter befinner sig i en svagare position i förhållande till säljare eller leverantörer, eftersom de i allmänhet har mindre information, mindre ekonomisk makt och mindre erfarenhet än säljare eller leverantörer. Konsumenträtten syftar därför till att kompensera för denna strukturella obalans. Till exempel skyddar direktivet om otillbörliga affärsmetoder konsumenter mot otillbörliga affärsmetoder, inklusive vilseledande handlingar och underlåtelser samt aggressiva metoder. Reklam som rör kön, såsom reklam som utnyttjar osäkerheter relaterade till utseende, kroppsuppfattning, åldrande eller moderskap, kan omfattas av direktivet om otillbörliga affärsmetoder om de är otillbörliga på något sätt och leder till att konsumenter – i det här specifika fallet kvinnor – fattar ett transaktionsbeslut som de annars inte skulle ha fattat. Direktivet om otillbörliga affärsmetoder föreskriver också en högre skyddsnivå för en tydligt identifierbar grupp konsumenter som är särskilt sårbara för en affärsmetod eller den underliggande produkten på grund av psykisk eller fysisk svaghet, ålder eller godtrogenhet, om näringsidkaren rimligen kunde förutse denna sårbarhet. I sådana fall bedöms metoden utifrån genomsnittsmedlemmen i gruppen. Kön är dock inte en av de uppräknade sårbarhetsgrunderna i direktivet om otillbörliga affärsmetoder. Det ska dock sägas att direktivet kräver en bedömning från fall till fall av den specifika metoden, med beaktande av omständigheterna kring den specifika metoden eller avtalet. Detta gör direktivet till ett flexibelt instrument för att tackla olika typer av metoder och avtal. Till exempel kan en högre pris sättas för en produkt som marknadsförs till kvinnor.

  90. than for a comparable product marketed to men the so-called pink tax is not automatically an infringement of the UCPD the UCPD does not establish general prohibition on price differences between consumers or product variants it may nevertheless apply where for example the trader misleads consumers about the price or its calculation omits material information or uses an aggressive practice as many of you know and we have just heard all the discussions the commission will propose the DFA in a couple of days the DFA aims is to strengthen consumer protection online and we have seen how much the DFA is conceived to protect the interests of all consumers men or women in all their diversity its rules are intended to address practices that can harm consumers generally while taking account also of vulnerable consumers for sure certain forms of influencer marketing or personalized advertising or pricing might disproportionately affect women for example influencers promoting beauty anti-aging or weight loss products makes exploit gender specific insecurities relating to appearance and body image while failing to make sufficiently clear the commercial nature of their endorsements the DFA could strengthen protection in this area including by requiring sale and disclosures to ensure that consumers are made aware of the commercial nature of such content the work on the DFA also looked at addressing unfair personalized advertising practices for example for instance where traders use consumers personal data including sensitive information revealing health conditions or other characteristics protected under the GPDR the GDPR to target them with advertising that exploits their vulnerabilities and here we know how certain health conditions only affect women as we have stressed in the gender equality strategy minors are particularly vulnerable to influencer marketing often perceiving influencers as their friends influencers sometimes exploit minor's trust for example by blurring the commercial

    Översätts…

  91. purposes of their activities or exploiting gender stereotypes and gender specific vulnerabilities pushing minor to buy products or otherwise distorting their transactional decisions there is also evidence that girls can be particularly affected online also specifically with respect to video games because even though loot boxes and problem gambling was shown in a 2020 study to be stronger among among girls than boys although boys were considerably more likely to engage with loot boxes in the first place the DFA work has looked specifically into this matter and more broadly into the matter of spending maximizing practices if we look at financial services now there is of course a big risk of algorithmic biases traditional credit scoring models for instance often fail to account for women's different career partners patterns including breaks for caregiving to children or older parents when AI systems are trained on historical data reflecting decades of gender inequality they can perpetuate and scale these biases the revised consumer credit directive which will come into application on 20th November 26 strengthens protection against discriminatory automated decision making looking forward implementation will be key to ensure that algorithms are regularly tested for gender bias and deliver fair outcomes the gender equality strategy also explicitly covers the angle of women as consumers i can go deeper into this because i see that my seven minutes are almost there and i really hope that we can continue working together with all of you to address gender equality issues in the field of consumer rights

    Översätts…

  92. Talare 1ro

    Mulțumesc foarte mult da de decenii este inegalitate să sperăm că ajungem să trăim și noi egalitatea de de șanse acuma am să invit pentru patru minute pe doamna Mary Collins secretar general pentru lobby european al femeilor please

    Översätts…

  93. Talare 1en

    Thank you very much Madam Chair and thank you to the MCO committee it's um very honored to be here on behalf of the European Women's Lobby and I think your this is very timely event as um the cost of living is soaring and we can hear out cry and in the streets I just want to first of all reiterate that women are more than 50% of the population they are not a vulnerable group they are not a footnote they're not a minority but however there are many different characteristics that impact their spending power one of them being that there is still a persistent gender pay up between 11 and 12% for decades and that has lifelong consequences because it leads to a gap in lifelong earnings and pension gap and it means poverty in older age so this obviously has a huge impact on the capacity of women in terms of their spending power also we should not overlook the entrenched gender stereotypes that impact on consumer and commercial practices there are gender biases that are ingrained so I wanted to quickly if I may in my four minutes look at the so-called pink tax which we can also call a sexist tax secondly menstrual products and thirdly the commodification of women's bodies so it was pointed out that this so-called pink tax is what we would call a sexist tax it shows that products that are aimed at women that target women are much more expensive even if the equivalent exists for male consumers so for example um healthcare and particularly products like the deodorant which is far more expensive when targeted woman but the studies show and there are not that many studies to be honest show that um even impacts on toys children's toys children's clothes the different color of products as well so we can see that gender stereotypes are ingrained and some studies show that actually it is against um gender equality laws as well in different countries so we would like to see MCO and FAM do a joint um own initiative report to really trace the differentiation of prices um with between women

    Översätts…

  94. and men in throughout the European Union quickly move on to menstrual products and it's more about a tampon tax it's often referred to as a tampon tax but it's more about that it's about inclusion it's part of the union of equality and it's access to women's sexual and reproductive health and rights throughout Europe today girls still drop out of school while they have their periods homeless women lack access to sanitary facilities and it's difficult to manage in terms of their dignity and their safety so we would again like to see more studies done in relation to this there are some good practices in different parts of throughout the European Union these need to be scaled up because this is a really you know very important issue for girls in terms of VAT just to say that the revision of the VAT directive gave the possibility of to member states to actually be more flexible in terms of classifying sanitary products from being luxury items to ordinary items however today there are only three countries in Europe um Malta Cyprus and Ireland where there's a zero VAT on sanitary products thirdly I want to the commodification of women's bodies so women are not for sale and this includes prostitution pornography as well as accelerating exploitive digital exploitation think it was spoken about a little bit earlier they aim to hurt alienate violate women and girls bodies minds and fundamental rights so it's an issue of violence against women and needs to be addressed as such however what we do see is that the so-called mainstream media and advertising they also use the sexualization of women's bodies to lure um customers and clients into practices and consumer practices so these need to be um called out for what it is it's exploitation of women so the DSA covers some issues for example big platforms uh such as porn um porn pornhub but it doesn't go far enough so we really need to have a we need really need to call out against the um sexualization of women through media through

    Översätts…

  95. advertising which have an impact in terms of consumer preferences and choices I'll leave it at that thank you very much

    Översätts…

  96. Talare 1ro

    Mulțumesc foarte mult și mulțumesc și pentru că ați fost și la celelalte prezentări apreciez foarte mult că ați fost aici în sală așa cum apreciez că domnul profesor stă acum să asculte și problema noastră a femeilor acum pentru patru minute am s o rog pe doamna Silvia Maurer director advocacy beuc patru minute să din perspectiva beuc acum

    Översätts…

  97. Talare 1en

    Good afternoon uh Madam Chair honorable members thank you very much for inviting the European Consumers Organization B to this workshop so that we can also maybe share a little bit of the research of our member organizations because indeed uh I think that um very often uh women do uh continue to face practices that undermine their ability to participate in markets on equal terms with men um we have heard about the so-called pink tax and that is something that our members have also uh confirmed uh and it's not only anecdotal so our Slovak member SOS has for example analyzed 200 products that were sold by online retailers and they found that around 10% of those products were more expensive in their pink version and according to their research the most significant differences appeared in health supplements footwear and sporting goods but also our UK member which found out that one of the latest trends is to relabel uh uh products for uh menopa with menopause and to make price premiums even though there's very often no added value of these products compared to other ones um I will try um not to be too repetitive because a lot of points that have already been made I would also have raised the exact same issues um on the pricing what is maybe also interesting is that uh sometimes it's like very obvious what was referred to by the pink tax meaning it is almost the same product it's just that the price is higher when it's packaged differently or the color is different but there is also more subtle uh misleading uh where women are paying more because that can be that for example the quantity is lower and the price is the same so that's an indirect way on how to mislead about the pricing um and uh we have already also heard about uh the issue about um algorithms uh that they uh increasingly determine which products we see which advertisements reach us and uh sometimes even different prices that we pay and that there uh these systems rely very often on biased data uh or reinforce existing stereotypes so that's why discrimination can

    Översätts…

  98. förekommer också på en nivå som är mycket osynlig för konsumenter och svår att utmana. Jag tror att ni kommer att hålla med om att vi verkligen bör vara mycket uppmärksamma på influencer-marknadsföring eftersom kvinnor och flickor är bland de främsta målgrupperna. Unga kvinnor uppmuntras därmed att sträva efter ouppnåeliga skönhetsideal, bland annat genom oändliga produktrekommendationer, och de pressas ofta också till överdriven konsumtion, till exempel inom snabbfashion. Jag tror att vi här också kan koppla till ert tidigare seminarium om Digital Fairness Act, eftersom vi förstås också måste diskutera lösningar: vad kan vi göra? Många av dessa metoder är nämligen mycket subtila, och marknaden har kunnat dra nytta av dem för länge. Jag tror att detta också hänvisar till det faktum att, som Gigi Justice tidigare påpekade, den så kallade pink tax kan vara en oskälig affärspraxis, men i lagen är det inte alltid klart att man kan agera mot allt. När det gäller Digital Fairness Act anser jag att vi här har en möjlighet att förbättra lagstiftningen. Men kanske bör vi på EU-nivå också se hur vi kan strategiskt bättre samordna, till exempel genomförandet av konsumentagendan tillsammans med strategin för jämställdhet. Kanske kan vi där utveckla några idéer. Jag skulle också vilja säga att där det finns mycket praktisk lagstiftning måste vi verkligen kontrollera om det finns specifika krav som vi bör inkludera i den allmänna produkt­säkerhetsförordningen. Tidigare fanns till exempel uppfattningen att tekniska standarder för säkerhetstester ofta inte tog hänsyn till kvinnokroppen. Det var parlamentet som införde ett tillägg till texten som slutligen antogs, och det är just den här typen av tänkande som vi ofta måste tillämpa för möjliga förbättringar. Jag skulle vilja avsluta här. Jag tror att jag kan tillägga en sista kommentar: om vissa av dessa metoder

  99. kanske behöver vi bra verktyg för europeisk tillsyn i fall av gemensamt intresse och om vi vill göra framsteg i jämställdhetsagendan när det gäller kvinnor, kanske finns det också vissa projekt och gemensamma tillsynsåtgärder som vi kan titta på tillsammans. Tack.

  100. Talare 1ro

    Tack så mycket innan jag ger ordet till mina kollegor, jag beklagar att ansträngningar har gjorts och företrädare för näringslivet har bjudits in, men tyvärr har de inte accepterat vår inbjudan. Jag hoppas att de kan delta nästa gång. Jag vill bara att ni ska veta att ansträngningar har gjorts, vi har bjudit in dem och de har inte kommit till denna debatt, vilket jag anser är viktigt. Som någon här nämnde är kvinnor inte fega; vi utgör över 51 % kvinnor, och jag anser att all lagstiftning måste bedömas utifrån dess inverkan på kvinnor. Dora IPP

  101. Talare 1en

    Ja, tack så mycket för att ni kommit idag och tack för presentationerna, ja, precis som ni och även vår kollega just har upprepat utgör kvinnor mer än 50 procent av befolkningen, så vi måste öka medvetenheten om effekterna av orättvisa kommersiella metoder eller hur orättvisa kommersiella metoder påverkar dem. Jag är också lite besviken över den låga närvaron idag. Jag skulle vilja fråga er om den så kallade pink tax, för jag har letat och inte hittat några nyliga studier om det, så jag skulle vara intresserad av om ni har data om förekomsten av det och hur stort eller utbrett problemet är och hur ni föreslår att ta itu med det. Jag menar, vi har sagt, och jag tycker också att det finns skäl att den befintliga lagstiftningen täcker detta som en vilseledande metod. Så jag återkommer till tillsyn och tillsynsprioriteringar. Och min huvudfråga är: hur säkerställer vi att kommissionen och de nationella tillsynsmyndigheterna verkligen agerar och hur kan vi öka medvetenheten om att de bör agera i sådana situationer med orättvisa metoder? Och sedan en fråga till om att jag vet att kommissionen har genomfört den digitala marknadsrättsliga kontrollen och presenterat en chockerande siffra på 7,9 miljarder euro i årliga konsumentförluster på grund av brister i den befintliga lagstiftningen. Denna är uppdelad efter ålder, men inte efter kön. Så jag undrar om kommissionen planerar att samla in data om en sådan uppdelning. Tack.

  102. Talare 1ro

    Tack så mycket, Georgia, S&D. Tack.

  103. Talare 1it

    Herr talman, tack för denna mycket viktiga debatt, tack till alla gäster som har gett oss mycket intressanta insikter, eftersom den digitala transformationen visserligen har öppnat upp nya möjligheter men också gett upphov till många kritiska frågor som vi försöker hantera, särskilt när det gäller orättvisa affärsmetoder och former av konsumentmanipulation. I det här avseendet utgör initiativet om Digital Fairness Act en mycket viktig möjlighet som vi inte får missa, så att ett genusperspektiv också kan integreras i de nya reglerna och i bedömningen av deras inverkan. Vi tänker naturligtvis på algoritmer som kan förstärka orealistiska skönhetsideal, på riktad reklam som i huvudsak utnyttjar osäkerheter kopplade till kropp, ålder eller på marknadsföringsstrategier som reproducerar eller ytterligare förstärker de könsstereotyper som vi tyvärr känner alltför väl till. Dessa metoder påverkar inte bara konsumenternas val; de kan få mycket konkreta konsekvenser för ekonomisk självständighet, välbefinnande och framför allt kvinnors frihet att välja. Vi står inte inför isolerade fall av diskriminering; det handlar inte om enstaka händelser, det vet vi väl: könsstereotyper och fördomar är verkligen inrotade i algoritmiska system och affärsmodeller. De reproducerar och förstärker redan existerande ojämlikheter, och vi ser det ske kontinuerligt. Det är uppenbart att detta inte är en ny fråga. Jag minns en studie från 2023 från Europaparlamentet, som beställdes av utskottet FEM om effekterna av könsgapet i konsumentskyddsdata. Studien visar hur bristen på disaggregerad data också påverkar kvinnor som konsumenter på den digitala marknaden. Därför anser jag att det är absolut nödvändigt att genusperspektivet inte bara förblir en allmän princip utan att det också blir

  104. en verkligt konkret kriterium i den europeiska lagstiftningen om konsumentskydd, redan från GDPR. Men jag undrar, ja, vilka är de kriterier som alltmer preciseras? Tack.

  105. Talare 1ro

    Tack så mycket. Och nu skulle jag vilja ha svar från er alla tre. Innan dess vill jag säga er att ja, ni har rätt, ni sa att kosmetika för kvinnor är dyrare, men även underkläder. Jag är den som handlar åt familjen och jag vet det, och jag tycker inte att det är normalt. Men ännu värre är det faktum att kvinnor, som har lägre lön än män, måste betala mer för kosmetika eller andra produkter. Det som dock är mycket allvarligt är det ni sa i er presentation, att unga flickor luras, särskilt unga flickor, för att se bra ut. Jag har sett så många fall där det finns falsk information, fake news, där de skickas till olika kliniker och helt enkelt lemlästas. Så vi måste verkligen vara mycket försiktiga här. Tack, och jag förväntar mig svar och slutsatser från er alla tre.

  106. Talare 1en

    Tack så mycket, eh, för den här, eh, verkligen viktiga debatten och för alla de punkter som har tagits upp. Eh, som vi alla vet, när vi kommer till jämställdhet, finns det tyvärr inga enkla, eh, svar eftersom könsrelaterade ojämlikheter är så djupt rotade i alla aspekter av livet. Därför kan kommissionen bara instämma i alla de punkter som har tagits upp. Och kanske skulle jag här, eh, först och främst, eh, hoppas att vi kan samla in mer data i framtiden. Vi har, eh, vår, eh, myndighet som gör mycket inom detta, eh, detta område och vi kan säkert också uppmärksamma EGE på perspektivet av kvinnor som konsumenter, som kanske inte har varit det mest, eh, uppmärksammade aspekten eftersom det naturligtvis finns så mycket kvar att göra när det gäller att bekämpa våld mot kvinnor. Det finns mycket kvar att göra när det gäller att bättre förstå alla luckor, alla könsrelaterade klyftor, löneskillnader, skillnader i sysselsättning, pensionsklyftor, och, eh, och naturligtvis finns det mycket kvar att göra för att bekämpa stereotyper som tyvärr inte förändras enbart genom lagstiftning. De kräver därför verkligen ett mycket, eh, mångfasetterat och komplext agerande som kommissionen har tagit sig an i alla sina strategier för jämställdhet och i synnerhet i den senaste som kommissionen antog den 5 mars 2026 och som sträcker sig fram till 2030 där alla de problem som tagits upp idag uppmärksammas och är föremål för många, många olika åtgärder och initiativ, eh, ibland handlar det om studier, ibland om rättsliga åtgärder, ibland om initiativ eller finansiering. Så, eh, det jag kan försäkra denna, eh, hedrade kommitté och ledamöter är att vi kommer att göra allt vi kan för att använda alla de verktyg vi har till vårt förfogande för att förbättra situationen. Men vi behöver verkligen också er och ert arbete, er passion och, eh, engagemang i denna fråga. Tack så mycket.

  107. Talare 1ro

    Jag vill betona att hela vår debatt sändes live online, eh, och säkert var många fler människor uppkopplade online. Eh, men jag tror att kvaliteten på presentationerna och kvaliteten på frågorna var av hög nivå, och jag skulle vilja tacka dem som höll i presentationerna, mina kollegor som ställde frågorna och dem som lyssnade online, eftersom det är viktigt att diskutera öppet, ärligt och utan förbehåll för att hitta lösningar. Eh, jag inbjuder nu representanten för lobbyorganisationen och därefter BEUC att tala, vardera i två minuter.

  108. Talare 1en

    Tack så mycket och tack så mycket för era frågor, kommentarer och synpunkter också. Eh, så den första frågan handlade om hur stort problemet är när det gäller den så kallade pink tax? Det är förmodligen väldigt stort. Eh, problemet är att vi inte har omfattande studier, men där det finns studier kan vi se att det är väldigt högt. Och ibland görs en skillnad mellan varukorgen, alltså den typ av vanliga varukorg som alla använder, och tjänster. Så när man till exempel, det gjordes en studie i Tyskland 2017, så det är några år tillbaka nu, och när det gällde varukorgen var prisskillnaderna inte jättestora. Så vissa av de produkter som riktar sig till kvinnor var inte massiva. Men däremot när det gällde tjänster och särskilt frisör, kemtvätt, skräddare, kosmetika etc. var skillnaden 37 procent. Så det är massivt. Så vi kan bara föreställa oss att det var väldigt stort. Det är väldigt stort. Så vi behöver verkligen data och jag instämmer helt med kommissionen när jag säger att vi är väldigt lyckligt lottade i Europeiska unionen. Vi har Europeiska institutet för jämställdhet som samlar in data och som varje år presenterar jämställdhetsindexet som visar var vi befinner oss. Egentligen kommer det 26:e att lanseras i slutet av denna månad. Så vi är verkligen lyckligt lottade som har det. Och ja, detta är något som institutet skulle kunna göra – att samla in data så att vi kan se tydligt prisskillnaderna eftersom det absolut inte finns någon objektiv motivering till dem. Därför kallar vi det också för en sexistisk skatt. Vad mer kan göras? Eh, så branschen måste engagera sig. Det är helt nödvändigt. Och även när det gäller representationen av kvinnor i sektorn. Vi vet att representationen av kvinnor fortfarande är väldigt låg inom många sektorer. Vi har visserligen direktivet om kvinnor i styrelser, men vi skulle vilja se att det går mycket längre och att det blir jämställdhet i styrelser. För, och med jämställdhet menas 50/50-representation för att verkligen sträva efter det.

  109. därför att vi anser att det är ett sätt att tackla vissa av dessa, eh, frågor och också få ett annat perspektiv, särskilt när det gäller användningen av kvinnors och flickors kroppar. Eh, att vi verkligen behöver en helt annan approach när det gäller det. Och som kommissionen säger har vi många verktyg till vårt förfogande och vi måste se till att de kommunicerar med varandra. Så, eh, alltså, Digital Services Act, DSA, AI-förordningen, jämställdhetsstrategin, eh, de måste alla samverka eftersom det inte finns, alltså, någon enskild lösning. Det är en del av en global uppsättning standarder i våra samhällen och särskilt könsstereotyper. Och man kan föreställa sig att vi år 2026 borde ha kommit längre än så. Men nej, det är fortfarande mycket djupt rotat. Jag skulle också vilja säga något om finansiering. Vi behöver finansiering. Vi behöver resurser eftersom vi måste hantera detta på alla olika nivåer. Och jag vill verkligen påpeka att för nästa fleråriga budgetram föreslår rådet att minska instrumentet Agora EU – ett instrument som omfattar grundläggande rättigheter, jämställdhet, jämställdhet för alla, media och kultur – med 30 %, 3,0 %, vilket är den största minskningen i hela EU:s budget. Därför vill jag också vädja till er idag att se till att det inte sker. Och att återgå till kommissionens förslag och, eh, gå ännu längre. För det här är avgörande. Det handlar också om demokrati. Och särskilt om en flerårig budget. Vi ser fram emot de kommande sju åren. Även om läget idag kan kännas lite mörkt hoppas vi att vi om sju år har en mer positiv och hoppfull värld. Tack.

  110. Talare 1ro

    Tack så mycket. Och jag tror att vi också måste ta itu med utbildningen för att avskaffa stereotyper. Redan i skolan, i familjerna, från det att barnen är mycket små i förskolan, är bilen bara för pojkar, för flickor är det något annat, den här färgen är för pojkar, den andra är för flickor. Alltså måste dessa saker hanteras på gräsrotsnivå och genom utbildning, inte först när vi är vuxna. Och inte bara genom lagar. Utbildning har därför en mycket viktig roll. Nu representanten för BEUC, tack.

  111. Talare 1en

    Tack. Eh, jag tror faktiskt att vi kanske behöver mer bevisinsamling och att vi också måste undersöka väldigt olika områden där vi vill leta efter bevis. Eh, för jag tycker att problemet här i princip till viss del är systemiskt, eftersom – enligt min mening – kvinnor får höra att de inte är tillräckligt bra som de är. Och att nästa köp kommer att föra dem mycket närmare en idealbild. Och det skapar en ständig ond cirkel av missnöje som i sin tur driver konsumtion. Inte för att konsumenterna behöver en produkt, utan för att de har blivit övertygade om att de måste ”fixa” något hos sig själva. Och, eh, jag tycker tyvärr att det hela tiden dyker upp nya sätt på hur den här känslan utnyttjas i marknadsföringstekniker och nya försäljningskanaler och allt annat. Det är alltså lite av en självupprepande cykel: så fort man upptäcker något dyker det upp ännu mer subtila tekniker för att fortsätta sälja till kvinnor. I värsta fall – eftersom vi har hört tidigare att kvinnor i genomsnitt tjänar mindre och betalar mer. De straffas alltså dubbelt för att vara konsumenter på en enda marknad. Och det här förtjänar verkligen vår uppmärksamhet. Eh, jag instämmer i vissa av de förslag som har lagts fram för vägen framåt och vi skulle också gärna fortsätta diskussionen om data. Det stämmer att vi inte har så mycket, men jag kan kanske ställa till förfogande en eller två konsumentundersökningar från de medlemmar vi har – om de skulle vara av intresse.

  112. Talare 1ro

    Tack så mycket. Tack för svaren. Tack för frågorna. Tack till sekreteriatet som hjälpte mig. Tack till tolkarna, för utan dem hur skulle vi ha klarat oss? Det är väldigt bra. Vi har 24 språk. Officiella språk. Idag är nästan alla bås fulla. Tack. Och jag hoppas att vi inte stannar här. Jag kommer att diskutera detta i IMCO-utskottet för att fortsätta och kanske ta hit det vi inte hade idag, nämligen industrisidan för att delta i diskussionerna. Naturligtvis är det väldigt viktigt att inte bara reglera utan också genomföra. För vi kan ha ett mycket bra dokument men tillämpa det dåligt. Och för att tillämpa det väl tror jag att alla intressenter måste engageras och rapportera problem. Vi måste utbilda konsumenter att klaga när deras rättigheter kränks, och särskilt kvinnor, eftersom kvinnor är, låt oss säga, mer tveksamma att tala om när deras rättigheter kränks. Det här måste vi arbeta mycket med. Personligen arbetar jag i mitt land, ni bör veta att jag leder en kvinnoförening som har varit aktiv i 30 år, och jag samarbetar mycket väl med dem, och denna utbildning har uppstått för att ge dem mod att värdesätta sina egenskaper och inte låta sig manipuleras av all den falska informationen. Tack så mycket, och vi ses igen en annan gång. Tack.

  113. Talare 1en

    Tack så mycket. Grattis.

  114. Tack så mycket.

  115. Tack. Jag har en. Tack. Tack.

  116. Imorgon. Imorgon. Imorgon. Ja. Tack.

  117. Talare 1it

    God kväll. God kväll. Ja, ja, men