På dagordningen
- 1Godkännande av dagordningen
- 2Ordföranden meddelanden
- 3Godkännande av protokol
- 4EMPL-uppdrag till Tyskland och Polen för besök på AMAZON:s lager och uppfyllnadscenter
- 5Offentligt hörande om "Yrkesmässig exponering för bekämpningsmedel bland jordbruksarbetare i EU"
- * * *
- *** Elektronisk omröstning ***
- 6Inrättande av Europeiska socialfonden som en del av den nationella och regionala partnerskapsplanen som anges i förordning (EU) […] [NRPPlan] som fastställer villkoren för genomförandet av unionens stöd till kvalitetsarbete, kompetens och social inkludering för perioden 2028 till 2034***I 2025/0239(COD) COM(2025)0558 - C10-0172/2025
- 7Den europeiska barnagarantin inom EU:s fleråriga budgetram efter 2027 2026/2929(RSP)
- 8Undertecknande, på unionens vägnar, av avtalet om Gibraltar mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan 2026/0058(NLE)
- *** Slut på omröstning ***
- 9Offentligt hörande om "Effekterna av EU:s direktiv om balans mellan arbete och privatliv"
- 10Kommissionens rapport om direktivet om likabehandling av ras och direktivet om likabehandling vid anställning
- 11Effekten av extrema temperaturer i arbetsmiljön på arbetstagarnas hälsa och säkerhet 2026/2140(INI)
- 12Effekten av extrema temperaturer i arbetsmiljön på arbetstagarnas hälsa och säkerhet 2026/2140(INI)
- 13Övriga frågor
- 14Datum för nästa möten
- * * *
- 15Koordinatorsmöte
- * * *
Talare 1en
Ja, kollegor, vi har redan passerat vår starttid, så jag skulle bli mycket glad om vi kunde börja.
Talare 2en
Via radion, ja, precis så. Över—
Talare 1en
Vi börjar alltså med att fastställa dagordningen och om det inte finns några invändningar anses dagordningen för mötet vara fastställd. Jag ser inga invändningar, så den är fastställd. När det gäller ordförandens meddelanden har ni informerats via en teknisk not om dagens tillgängliga tolkning. Och, kära kollegor, jag vill informera er om att automatisk tal-till-text-transkription och översättning finns tillgänglig för tillgänglighetens skull. Skanna därför QR-koden på affischerna. Och välj kanalen med det språk som talas. För översättning kan ni välja ert föredragna språk bland de tillgängliga alternativen i menyn. Jag vill också uppmärksamma er på den kommande fjärde upplagan av Europeiska funktionshinderveckan, som äger rum den 30 november till 7 december. Utskottet för sysselsättning och sociala frågor kommer att anordna ett offentligt hörande om inkluderande utbildning och sysselsättning för unga personer med funktionsnedsättning. Och en workshop om EU:s sociala finansiering för inkludering av personer med funktionsnedsättning. En högnivåhändelse den 2 december kommer att markera 20-årsjubileet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning med temat "EU som drivkraft för inkludering och självständigt liv". Ledamöterna är också inbjudna till FEM:s hearing om kvinnor med funktionsnedsättning i politiskt och offentligt liv den 3 december. När det gäller utnämningen av föredragande vill jag påpeka att Jeroen Lenners från EPP-gruppen har utsetts till föredragande för rapporten om revideringen av mandatet för den europeiska arbetsmyndigheten. Mark Angell från S&D-gruppen har utsetts till föredragande för rapporten om digitaliseringen av samordningen av socialförsäkringssystem och inrättandet av det europeiska socialförsäkringspasset. Brigitte van den Berry från Renew-gruppen har utsetts till föredragande för betänkandet om kompetensportabilitetsakten. Sara Mathieu från Greens/EFA-gruppen har utsetts till föredragande för yttrandet om upphandlingsförordningen. Och Laurence Farreng från Renew-gruppen har utsetts till föredragande för yttrandet om erkännande av kvalifikationer för tredjelandsmedborgare.
Och Irena Joveva från Renew-gruppen har utsetts till föredragande för yttrandet om digitalisering av förfaranden för erkännande av yrkeskvalifikationer. Det var allt beträffande talmannens tillkännagivanden. Punkt tre: godkännande av protokoll. Om det inte finns några invändningar anses protokollen från plenarsammanträdena den 1 och 12 oktober 2026 vara godkända. Och de är antagna. Vi går sedan vidare till punkt fyra, en omfattande mission till Tyskland och Polen för att besöka Amazons lager. Den 26 till 28 oktober 2026 genomförde en delegation på sju ledamöter från utskottet för sysselsättning och sociala frågor en informationsinhämtande resa till Amazons lagerlokaler i Tyskland och Polen. Jag hade äran att leda denna mission. Jag är också mycket glad över att missionen kunde genomföras. Som vi alla vet har detta varit en långvarig önskan från parlamentet. Vi besökte tre stora verksamhetsorter i Mönchengladbach och Dortmund i Tyskland samt i Sosnowiec nära Katowice i Polen. Det huvudsakliga syftet med uppdraget var att undersöka på plats arbetsvillkoren, arbetsmiljö- och säkerhetsstandarder, tillämpningen av algoritmiska ledningssystem och omfattningen av automatiserad övervakning av anställda i Amazons europeiska centrallagerverksamhet. Besöket var en direkt uppföljning av utskottets omfattande parlamentariska hearing om arbetsvillkoren hos Amazon som hölls i januari 2026. Under denna hearing framförde arbetstagare och sociala partners allvarliga bekymmer beträffande ökade produktivitetskrav, övervakning på arbetsplatsen och hinder för kollektiva förhandlingar. Under uppdraget genomförde vi rundvandringar i de operativa avdelningarna, träffade platschefer och regionala företagsledare samt höll omfattande konsultationer på annan ort med fackliga representanter, arbetstagarråd och arbetsinspektörer. Jag kommer strax att ge ordet till de ledamöter som i samband med den här missionen, men personligen vill jag säga att en av de viktigaste insikterna vi tog med oss från den här missionen var svårigheten att också för oss att få information om algoritmisk förvaltning.
system som används för att övervaka arbetsflödet och arbetsprestationen i dessa lager. Och också det faktum att arbetstagarna själva inte hade den här informationen, inte heller om hur till exempel produktivitetsmål sätts och varför dessa mål ökar eller mycket sällan minskar. Detta stärker, enligt min mening, verkligen argumentet och visar på behovet av regler för algoritmisk styrning och AI i arbetslivet. Och naturligtvis kommer vi också att använda de bevis och vittnesmål som samlats in under denna uppdrag för att vägleda denna utskotts lagstiftningsarbete. I synnerhet beträffande Europeiska kommissionens kommande lagstiftningspaket om kvalitetsarbeten som förväntas i december 2026. Rapporten efter uppdraget kommer att åtföljas av ett brev från ordföranden till ordförande Metsola och kommissionens verkställande vice ordförande Minsatu, där det betonas behovet av robust lagstiftning om användningen av algoritmisk förvaltning i arbetslivet, som på ett adekvat sätt ska behandlas i kommissionens kommande förslag till en kvalitetsjobbakt. Så ger jag nu ordet till de ledamöter som deltog i uppdraget. Vänligen ange om ni önskar ta ordet och vi kommer att försöka begränsa inläggen till en minut. Vi börjar med fru Sommer.
Liesbet SommenPPEen
Tack, ordförande, och god eftermiddag allihopa. Först och främst skulle jag verkligen vilja tacka alla arrangörerna i vår omfattande utskott för denna uppdrag. Det var verkligen intressant, vår Amazon-uppdrag till Tyskland i Polen. Det var verkligen intressant, men också djupt oroande. Det vi hörde där, och som slog mig allra mest, var det enorma tryck under vilket Amazons anställda arbetar. Vi har hört mycket liknande vittnesmål från arbetstagare och fackföreningar i båda länderna, vilket var anmärkningsvärt. De säger att arbetstagarna ständigt övervakas via scanners och algoritmer, och varje rörelse, varje arbetsuppgift och varje minut av inaktivitet verkar mätas. Arbetstagarna pressas att arbeta snabbare och hårdare. Och det medför givetvis en allvarlig kostnad för deras fysiska och psykiska hälsa. I Polen berättade arbetare för oss att de ibland måste gå upp till 30 kilometer per dag. I varje automatiserat lager minskar gången, men arbetet blir extremt repetitivt. Och som en arbetare uttryckte det har de blivit en del av roboten. Det verkar så. Vi har också hört mycket oroande vittnesmål om påtryckningar mot sjuka arbetstagare, otillräckliga pauser för vila och trakasserier av fackliga representanter. Och naturligtvis förtjänar dessa vittnesmål vidare utredning. Men det samstämmiga i det vi hörde i båda länderna borde bekymra oss alla. Och det är precis det du säger, herr ordförande. Det var en faktasökningsuppdrag, och det är det som oroar oss: fakta verkade inte ligga på bordet. Vi hade vittnesmål, vi hade input från Amazon, men våra frågor som vi besvarades inte på riktigt. Och ur ett lagstiftningsperspektiv är det mycket svårt att veta hur vi ska agera i det här avseendet. Men vi måste agera; det är tydligt. Och jag vill göra en sak mycket tydlig. Jag är inte emot teknik eller automatisering, inte alls. Tvärtom kan innovation förbättra produktiviteten, skapa möjligheter och göra arbetet säkrare. Men tekniken måste alltid tjäna människorna och inte tvärtom.
Jag ser därför fram emot uppföljningen av denna uppgift. Som du säger i lagen om kvalitetsjobb, både när det gäller de specifika oro som har rests om arbetsvillkoren på Amazon och också mer allmänt hur vi kan se till att AI och algoritmisk styrning används på ett ansvarsfullt sätt på arbetsplatser i hela Europa. Tack.
Talare 1en
Tack så mycket, fru Kelemens.
Talare 2fr
Tack, fru talman. Jag skulle också vilja ansluta mig till de tack som har riktats till Arbetsmarknadssekretariatet för att de har organiserat denna mission. Vi visste att det skulle bli en extra utmaning, så det blev lite av en virvelvind mellan Tyskland och Polen, men jag vill verkligen tacka dem för kvaliteten på denna organisation. Alltså, Amazon gav åtminstone intrycket av att de spelade spelet om transparens och faktiskt öppnade sina lager, även om de förmodligen aldrig gör det. Men å andra sidan tror jag inte att vi blev lurade. Vi blev huvudsakligen mottagna av en armé av kommunikationsexperter. De hade förberett tre eller fyra PowerPoint-presentationer, som i stort sett alltid var desamma i varje företag vi besökte. Och framför allt inga konkreta svar på våra frågor. När vi väl ger oss ut på en mission, en faktasökningsresa som rör arbetsvillkor, hälsoeffekter, arbetstid och arbetstagarnas status, kan vi inte ens få ett precist och fullständigt svar på frågan om hur många arbetstagare som är anställda, vilken status de har eller vilka nivåerna av frånvaro är. Så det är mycket tydligt att vi inte har, och framför allt inget svar på frågan. Eller i vilket fall som helst bara ett förnekande, trots att vi har kunnat konstatera att så inte var fallet. Använder ni också algoritmen, inte bara för att organisera arbetet och arbetsflödet, utan också för att kontrollera arbetstagarna? Även om de hela tiden sa åt oss att så inte var fallet, var det mycket, mycket tydligt att så var det, särskilt när det gällde inverkan på raster och andra frågor. I Tyskland har det också varit ett mycket tydligt motstånd mot att förhandla kollektivavtal. Det har framgått mycket tydligt för oss. Även i Tyskland har man använt sådana platser – det handlar om områden som gränsar till Polen – för att försvaga en strejkrörelse eller underminera en strejkrörelse. Därför ser vi också attackerna mot fackliga organisationer.
I Polen finns det till och med problem med organiserandet av rätten till strejk och framför allt tydliga bevis för ständig övervakning via kameror, påtryckningar för att påverka arbetsvillkoren och löneförhållandena. Ja, därför anser jag att vi också kommer att ta vårt ansvar i sysselsättningsutskottet för att följa upp denna uppgift. Tack också, fru talman, vi vet att en initiativ måste tas eftersom vi allt mer i lagen om kvalitetsarbeten måste ha bättre tillsyn av algoritmisk förvaltning. Om det finns ett exempel som har visat oss detta, är det verkligen det från Amazons lager. Tack.
Talare 1en
Tack så mycket. Och nu, fru Scheibe.
Talare 2fr
Tack. Hälsningar till alla. Jag skulle också vilja tacka sekretariatet för att de organiserade denna mission. Det var verkligen mycket väl organiserat, en mycket intressant mission. Så hade också Amazons ledning organiserat och förberett den här uppgiften mycket väl. De gjorde allt för att vi skulle känna oss som om vi befann oss i Amazons underbara värld, där alla anställda är lyckliga och där det inte finns några problem alls. Det var verkligen ett drömföretag. Och därmed blev vi uppenbarligen behandlade som en iscensatt föreställning, en noggrant kontrollerad rundtur. Och jag vill bara dela med mig av denna lilla anekdot till er. Andra dagen, när vi var i Polen, besökte vi där ett lager. Lagret var ganska tomt. Vi sa: »Titta, titta, det finns inte så många människor i det här lagret.« Vid ett tillfälle stannade de oss framför en anställd som packade varor. Och jag lovar er, han var så här... Alltså, helt lugnt. Och sedan säger de till oss:
Talare 2en
Det är ingen brådska. Tittar man så är det alltid så.
Talare 2fr
Alltså säger vi: 'Nåja, ja, det är sant, det stämmer, det strider lite mot det vi såg dagen innan'. Och sedan får vi veta av de anställda, av de personer som vi träffade efteråt, av fackrepresentanterna, att ledningen Amazonledningen hade erbjudit alla anställda en ledig dag den dagen, och de som var på plats hade fått ett textmeddelande som löd: ’Gå till matsalen, göm er i matsalen, och vi kommer att tilldela er en annan plats så att ni inte möter Europaparlamentarikerna.’ Det här är verkligen något, stort tack. Sedan när vi frågade representanterna, hela flottan av PR-tjänstemän, alla dessa människor som följde med oss – de var många, från kommunikationsavdelningen – om problemen, fanns det inga problem. Det handlar inte ens om att säga: ’Ja, det finns problem, vi ska försöka arbeta med dem.’ Det finns inga problem. Bullernivån, nej, nej, nej, bullernivån är inte hög. Man vänjer sig. Ni vet, det är som när man bor bredvid en flygplats, man vänjer sig. Upprepande arbetsuppgifter? Man säger till oss: ’Nej, men det finns rotation, det finns rotation.’ Algoritmisk styrning? De sa till och med: ’Det existerar inte. Nej, det finns ingen algoritmisk styrning. Det existerar inte.’ Det var alltså fortfarande ganska starkt och mycket, mycket karikerat. Det är så att i det ögonblick vi lämnade det vanliga spåret under det första besöket och gick för att träffa arbetarna, stötte vi genast på en kvinna som arbetade i plockningsavdelningen – där man tar produkterna från hyllorna, plockar ut dem och sedan lägger dem i förpackningar. Och det är verkligen en verkstad som är ett robotiserat lager, och de kan vara stolta över att de anställda inte längre behöver gå de 30 kilometrar per dag som de tidigare var tvungna att vandra i gångarna. Men vad ser vi egentligen? Vi ser människor som är i robotarnas tjänst, som är robotarnas slavar.
I själva verket trampar de här i två kvadratmeters utrymme i rasande fart, under förhållanden som knappast kan kallas annat än slaveri, med verkligen infernaliska rytmer. Och för att avsluta: när vi talade med arbetarna – vi hade dessbättre möjlighet att tala med dem – ger de oss en helt annan bild av den underbara värld vi bevittnade. Med andra ord: den så kallade rotationen mellan arbetsstationerna? Den existerar inte. Bullernivåerna mättes inte där arbetarna faktiskt arbetar. För mig har den här uppgiften – jag hoppas att den rapport som ska utarbetas av sekretariatet kommer att spegla exakt det som arbetarna berättade för oss: det ni såg var inget annat än en fasad, rent och enkelt. Tack.
Talare 1en
Tack så mycket. Och herr Andersson.
Li AnderssonThe Leften
Ja, tack så mycket. Jag vill också tacka vårt sekretariat för ett bra jobb och Yuli för hennes ledarskap i uppdraget. Och dessutom vill jag, för att bygga vidare på vad kollegor har nämnt, säga att jag vill lägga till tre ämnen. Det första är, enligt min mening, massivt – den massiva användningen av bemanningsföretag när det gäller den polska fabriken. Om jag inte misstar mig, kanske ni visste detta, men den polska Amazon har inte publicerat en enda ledig tjänst i år. Alla lediga tjänster som publiceras, det vill säga de som är allmänt tillgängliga, publiceras av bemanningsföretag. Så det förekommer en massiv användning av tillfälliga arbetstagare till Amazons fördel, utan – låt oss säga – rimliga skäl till att inte anställa arbetstagare direkt hos Amazon. Även säsongsarbetare hos Amazon är mycket tveksamma. Det är helt oklart var Amazon egentligen har sina säsonger, även om de har sagt oss i Katowice att säsongen börjar i, jag vet inte, november och slutar i januari. I själva verket anställs under, låt oss säga, etiketten säsongsarbetare tusentals arbetare under hela året. Den andra synliga frågan är hindrandet av fackföreningars verksamhet på arbetsplatsen. Vi har fått mycket specifika, mycket, mycket omfattande rapporter om fackföreningsmedlemmar, hur de hindras från att utföra någon som helst verksamhet rörande arbetstagare, hur de pressas i sitt arbete med de människor som arbetar på Amazon. Ja, det vet jag. Och slutligen de skilda arbetsvillkoren mellan Tyskland och Polen, bara ett exempel. Denna operativa eller produktionscykel för tyska arbetstagare har satts till fem sekunder och för polska arbetstagare till tre sekunder. Jag vill säga att även dessa frågor bör behandlas i ett rättvist dokument om jobb som regeringen förväntas presentera. Jag förstår fullständigt att det finns olika ersättningar i Europa, men det finns ingen anledning till att sådana grundläggande arbetsvillkor som produktionscykeln ska vara så oerhört olika mellan Öst- och Västeuropa. Så de orättvisa förhållandena för européer från Östeuropa har också varit ett mycket tydligt resultat av denna uppgift.
Tack.
Talare 1en
Tack så mycket. Och tack också till alla ledamöter som deltog i uppdraget, och som redan har nämnts kommer vi nu att förbereda den skriftliga uppdragsrapporten. Och under mötet kommer vi att gå vidare till nästa punkt på dagordningen, som är den offentliga hörningen. Jag har nu äran att inleda vårt offentliga hörande om yrkesmässig exponering för bekämpningsmedel bland jordbruksarbetare i EU. Bekämpningsmedlens effekter på människors hälsa har dokumenterats under lång tid och kopplas till en ökad risk för cancer och neurodegenerativa sjukdomar. Som Parkinsons eller Alzheimers sjukdom. Det här är frågor som andra utskott i denna kammare, som jordbruks-, miljö- och hälsoutskotten, också har hanterat, och därför har vi bjudit in dem att delta idag. Vårt fokus i eftermiddag kommer dock att vara att anta ett brett perspektiv på dessa faror, nämligen hur jordbruksarbetare skyddas eller kan skyddas mot de risker som uppstår till följd av användningen av bekämpningsmedel. Naturligtvis är den bästa botemedlet alltid förebyggande och därför prioriterar hierarkin av åtgärder inom Ausländerbesetzung undvikande eller minimering av risker, vilket på ett sätt speglar principen om förebyggande åtgärder i EU:s miljöpolitik, såsom den är fastställd i fördragen. Oavsett marknadsregler måste arbetsgivare ur ett arbetsrättsligt perspektiv bedöma relevanta risker för arbetstagarnas säkerhet och hälsa som uppstår till följd av bekämpningsmedel och hantera dessa risker i enlighet med kontrollhierarkin. Men hur samverkar de olika reglerna med varandra inom dessa tvärvetenskapliga områden, med tanke på att jordbruket är en av de ekonomiska sektorer som är mest utsatta för cancerriskfaktorer och andra sjukdomar kopplade till användningen av bekämpningsmedel? Och framför allt: hur kan vi göra det bättre? För att besvara dessa frågor är jag mycket glad att få hälsa välkommen till våra högt uppskattade gäster idag. Från Europeiska arbetsmiljöbyrån, Pesticides Action Europe, Europeiska federationen för fackförbund inom livsmedels-, jordbruks- och turismsektorerna samt Arbetsgivargruppen för yrkesmässiga jordbruksorganisationer i Europeiska unionen.
Vi kommer först att lyssna till våra gästspråkare och därefter öppnar jag ordet för gruppkoordinatorer eller andra representanter för grupperna, varefter vi genomför ytterligare en omgång med proceduren "fånga uppmärksamhet", där även ledamöter från utskotten ENVI, SANT och AGRI inbjuds att ta till orda. Men herr Bogdan Zeleny, Brussels-lobbyist på EU-OSHA, kommer att vara vår första talare för att sätta tonen. Sammanfatta EU-OSHAs resultat i frågan. Ni har alltså ordet i sju till åtta minuter.
Talare 2en
Tack, herr ordförande. Tack till utskottet för sysselsättning och sociala frågor för att ni har organiserat denna debatt. Jag heter Bogdan Zeleny. Jag är chef för EU:s arbetsmiljöbyrås Brysselkontor och, som ni säger, är vår uppgift att skydda arbetstagare och se till att de har säkra och hälsosamma arbetsmiljöer. Om vi kan gå vidare till nästa bild, några ord om vår myndighet. Hur gör vi det? Vi tillhandahåller bevis, data och forskning till beslutsfattare som ni. Vi omvandlar det till vägledningar och verktyg för arbetsplatser. Och vi försöker öka medvetenheten, genomföra informationskampanjer och nätverka för att sprida god praxis i hela Europa. Det gör vi eftersom vi fortfarande har en hög förekomst av dödliga arbetsplatsolyckor, sjukdomar och dödsfall relaterade till arbete. Utöver den mänskliga kostnaden beräknas omkring 3,3 procent av EU:s BNP gå förlorad på grund av det vi kallar undermåliga arbetsmiljöförhållanden. Innan jag går in på pesticiderna själva, nästa bild tack, vill jag ge er en överblick över de yrkesmässiga exponeringar som lantbruksarbetare utsätts för. För diskussionen om pesticider måste sättas in i ett vidare sammanhang av de risker som drabbar sektorn. Så i vår undersökning om arbetstagares exponering, där vi undersöker den sannolika exponeringen för minst en av 24 yrkesrelaterade cancerriskfaktorer, har vi funnit att personer som arbetar inom växtodling, animalieproduktion, jakt och relaterade tjänster – alltså i stort sett hela denna sektor – under en normal arbetsvecka har en sannolik exponering för minst en cancerriskfaktor på 84,4 procent. Det är nästan dubbelt så högt som genomsnittet i EU. Och om vi går vidare till nästa bild kan vi se att det här kan överlappa. Det innebär att det under lantbruksarbete finns flera risker som överlappar varandra på ett mer allvarligt sätt. Och det här är redan innan vi ens börjar prata om bekämpningsmedel. Ta till exempel en bonde som plöjer en åker med en traktor: hen kan utsättas för dieselavgaser. UV-strålning, kristallin respirabel kiseldioxid som virvlar upp från jorden och det är troligen fallet
Även exponering för eventuella bekämpningsmedel. Det är bara för att ge er en uppfattning om komplexiteten i diskussionen och vikten av att ta alla risker i beaktande när vi går vidare till att diskutera förebyggande åtgärder. Men när det gäller själva bekämpningsmedlen, om vi går vidare till nästa bild, hur sker exponeringen? Och återigen är det mycket viktigt att ha ett helhetsperspektiv här. När man talar om exponering för bekämpningsmedel sker den på alla punkter. Det kan ske vid alla steg i processen, alltså vid transport, lagring, behållare, hantering, blandning, fyllning av behållare och naturligtvis vid själva sprutningen, hanteringen av utrustning där det finns stor risk för exponering, men också efteråt, efter användningen, vid rengöring av utrustning, återtransport av tomma behållare, men också för personer som går in i behandlade grödor, förbi passerande personer, som vi kallar dem, som också kan utsättas för exponering. Det sker genom hudexponering, inandning och intag. De negativa hälsoeffekter som vi kan se på nästa bild, som härrör från dessa risker, kan vara akuta och även långsiktiga. När det gäller akut exponering orsakar det irritation, andningsbesvär, huvudvärk, yrsel och i allvarliga fall förgiftning, svimning och liknande, förvärrade symtom. Men det kan också uppstå effekter av långvarig exponering. Och det rapporteras också om samband med neurologiska utfall som Parkinsons sjukdom, andningsrelaterade besvär, vissa cancerformer, men även endokrina eller reproduktiva exponeringar. Nu främjar EU-OSHA – vi kan gå vidare till nästa bild – förebyggande och riskbedömning som hörnstenen i hur arbetstagare skyddas. När det gäller själva bekämpningsmedlen görs en produkt-specifik bedömning. Och jag misstänker att många av mina medpanelister kommer att fördjupa sig i denna fråga här. Och sedan följer en riskbedömning på arbetsplatsen som, som ordföranden sa, måste följa kontrollhierarkin där vi prioriterar åtgärder vid källan. Alltså börja med, helst, att eliminera produkten, ersätta, anpassa eller
isoleringar vid källan. Vi kan diskutera tekniska åtgärder här efteråt. Detta kallas en hierarki. Vissa kallar det en pyramid, men poängen är att det alltid finns steg att ta på varje nivå. Nästa steg kan vara organisatoriska åtgärder, där vi utbildar arbetstagare bättre. Vi kan främja separation vid källan eller temporära åtgärder. Även om det måste sägas att temporära åtgärder på andra arbetsplatser, till exempel när det gäller bekämpningsmedel, kan innebära att arbetstagare kan rotera i skift. När det gäller bekämpningsmedel kan det faktiskt förvärra situationen. Och detta exempel ger jag er bara för att än en gång understryka komplexiteten i att säkerställa tillräckligt skydd. Och sedan finns det givetvis personlig skyddsutrustning. Det är det alla tänker på när vi talar om arbetsmiljö och säkerhet. Det är en av komponenterna i det faktiska förebyggandet när det gäller arbetstagare. Allt detta sker inom ett bredare ekosystem av risker. Och om ni går till nästa bild måste vi vara medvetna om att pesticiderna själva kan utsättas för ett stort antal faktorer. Klimatförändringarna i sig är en förskjutning, en förändring som kan förändra exponeringen. Vädret, temperaturen och vinden påverkar exponeringen under appliceringen. Och de förändrade vädermönstren kan i framtiden leda till att – och vi kommer förmodligen att få rapporter under det kommande året – om hur förändrade mönster av skadegörare kan tvinga fram förändringar i behandlingsmönstren. Och dessutom kan det påverka själva pesticiderna. Vissa kan bli flyktiga på grund av extrem värme. Skyddsutrustningen för arbetstagarna kan skadas. Och så vidare. Det finns alltså ett stort behov av att förstå att vi i denna vidare debatt måste – det är en levande debatt. Det är inget som är slutgiltigt vid någon tidpunkt. Och adekvat förebyggande måste kontinuerligt anpassa sig till förändrade mönster. Jag menar, vi talar om jordbruk. Det är ett arbete som ändå följer en säsong, men på grund av den bredare diskussionen om klimatförändringar krävs här extra uppmärksamhet. Det finns naturligtvis också dynamiken på arbetsmarknaden.
Det finns mycket säsongs- och migrantarbete. Anställda finns också på små gårdar eller egenföretagare. Det finns språk- och utbildningsbarriärer. Om vi ser till förebyggandets hierarki, där utbildning är mycket viktig för att förebygga risker. Och det kan också finnas en ojämlik tillgång till skydd. Och som det sista i denna diskussion om övergångar och förändringar måste vi vara medvetna om att i riskförebyggande arbete kan ett åtgärd som förebygger en risk skapa andra risker. Att minska användningen av bekämpningsmedel kan i vissa fall till exempel leda till att manuell ogräsbekämpning måste utföras, vilket i sin tur kan medföra risker för belastningsskador i rörelseapparaten. Därför bör alla åtgärder och diskussioner helst återigen föras på ett holistiskt sätt. Nu vi på EU-OSHA kan vi gå vidare till min nästa bild. Vi främjar verkligen ett holistiskt förhållningssätt till diskussionen. Vi tillhandahåller våra bevis. Det vill säga resultaten från arbetstagarnas exponeringsundersökning inom jordbruket, en artikel som jag tror delades med er inför dagens utfrågning. Vi har något som kallas OSH-wiki och jag uppmanar er alla att ta del av det. Utöver det utvecklar vi praktiska verktyg och vi har något som vi kallar ett interaktivt verktyg för riskbedömning online som vi egentligen har utvecklat tillsammans med organisationen för mina medpanelister, det vill säga fackföreningarna och arbetsgivarna inom jordbruket. Det här verktyget hjälper till att bedöma vissa risker inom jordbruket och kan dessutom användas gratis online av vem som helst. Vi samarbetar med ett brett nätverk av partners för att granska sådana bevis och anpassar alltid de riktlinjer och verktyg som vi publicerar. Jag uppmuntrar er alla att ta del av den forskning som vi publicerar och jag ser mycket fram emot era frågor. Jag är mycket glad över att jag höll mig till de åtta minuterna och jag ser fram emot resten av debatten. Tack.
Talare 1en
Tack så mycket. Mycket intressant och mycket tydligt, tycker jag. Jag skulle nu vilja välkomna fru Christine de Champelaire, policy officer vid Pesticide Action Europe, en vetenskapsbaserad NGO på EU-nivå som arbetar med alternativ till bekämpningsmedel, för att presentera Pan-Europas data och analys under de närmaste sju till åtta minuterna, tack.
Talare 3en
Tack så mycket. Även för inbjudan och för organisationen av den här mycket angelägna och brådskande frågan. Ja, precis, Pan Europe är en organisation inom civilsamhället och vi fokuserar på att öka medvetenheten om de skadliga effekterna av bekämpningsmedel. Vi förespråkar ett robust skydd och ett stegvis utfasande av beroendet av skadliga bekämpningsmedel genom att ersätta dem med hållbara alternativ. Kan vi gå vidare till nästa bild, tack. Ja, och till den tredje bilden. Tack. Vetenskapliga bevis har visat tydliga samband mellan exponering för bekämpningsmedel och en rad sjukdomar, bland annat neurodegenerativa sjukdomar som Parkinsons sjukdom, vissa cancerformer, kognitiva störningar och sjukdomar i andningsorganen. Tillgängliga data visar också att vissa grupper, som lantbruksarbetare, deras familjer och andra medborgare som bor på landsbygden, är mer utsatta. Data visar också, till exempel utifrån epidemiologiska studier, att vissa sjukdomar och hälsoeffekter är vanligare bland personer som yrkesmässigt har exponerats för bekämpningsmedel, som lantbruksarbetare. Och det är också mycket viktigt att betona att även barn är särskilt sårbara eftersom deras organ fortfarande utvecklas, de har mycket hand-mun-kontakt och studier visar också en stark misstanke om ett samband mellan exponering för bekämpningsmedel under barndomen, men också under graviditeten, och vissa sjukdomar som vissa barncancerformer. Men också utvecklingsstörningar, till exempel. Vi kan gå vidare till nästa bild, tack. Siffrorna är verkligen alarmerande. Jag tycker att vi kan säga att vi här står inför en stor utmaning för folkhälsan. Och siffrorna, till exempel om Parkinsons sjukdom, hur de har ökat, liksom prognoserna att de kommer att fördubblas till 2050, är mycket oroande. Detsamma gäller cancer: antalet cancerfall bland personer under 50 år ökar också, till exempel bland yngre personer, och för båda dessa tillstånd ses också ett samband med exponering för bekämpningsmedel. Ja, vi kan gå vidare till nästa bild.
Och naturligtvis är dessa siffror alarmerande, men det är alltid bra att komma ihåg att bakom var och en av dessa siffror finns en är en människa och deras familjer, och var och en av dessa mycket allvarliga sjukdomar är naturligtvis verkligen en tragedi för bönderna. Deras familjer, andra inblandade och även människor utanför jordbruket som också har exponerats för bekämpningsmedel.
Talare 1en
Ursäkta, tolkarna ber om ett något långsammare tempo.
Talare 3en
Okej, jag fortsätter. Tack. Vi kan gå vidare till nästa bild. Så finns det allvarliga brister i riskbedömningen och genomförandet av pesticidregleringen. Så medan det primära syftet med denna reglering är att säkerställa en hög skyddsnivå och också uttryckligen underbyggs av försiktighetsprincipen, har detta i praktiken misslyckats på många sätt och vi ser stora brister. Det framgår också mycket tydligt av att pesticider mycket regelbundet har fått förbjudas eftersom allvarliga farliga egenskaper inte har identifierats ordentligt under riskbedömnings- och tillståndsprocessen. Vi ser alltså att reproduktionstoxiska, neurotoxiska och endokrinstörande pesticider kommer ut på marknaden och ofta stannar där under lång tid tills de slutligen granskas på nytt. Dessa brister kommer jag inte att gå in på i detalj, men de inkluderar det faktum att kombinationseffekterna av pesticidblandningar inte är tillräckligt väl beaktade i den nuvarande riskbedömningen, liksom den kroniska exponeringen för låga halter av pesticider under lång tid. Dessutom bedöms inte tillsatsämnena, det vill säga de ämnen som tillsätts pesticidprodukter utöver den aktiva substansen, tillräckligt väl beträffande sin toxicitet – detta beaktas inte. Och det är viktigt att dessa brister har understrukits av konsortier av forskare som arbetar med detta ämne. Vi rekommenderar verkligen att dessa luckor snarast ska täppas till. Vi kan gå vidare till nästa bild. Här kommer jag inte heller att gå igenom alla de exempel som ges, men det är viktigt att visa exempel på många särskilt farliga bekämpningsmedel som fortfarande finns på marknaden. Till exempel hormonstörande bekämpningsmedel: enligt lag ska de vara förbjudna, men i praktiken finns de kvar på marknaden och förbudet dröjer mycket länge. Det handlar om ämnen som experterna också säger att vi inte kan fastställa säkra koncentrationer för, eftersom de redan vid mycket låga koncentrationer kan ha betydande
har viktiga negativa effekter på hälsan och vi ser till exempel att direktivet om CMR-ämnen, som syftar till att skydda mot CMR-ämnen på arbetsplatsen, också fokuserar på bland annat reproduktionstoxiska ämnen i kategori 1B, men vi har dessutom fortfarande vissa reproduktionstoxiska bekämpningsmedel i kategori 1B som är godkända än idag. Vi kan gå vidare till nästa bild. Sedan om Skyddsutrustning är förstås avgörande, men det är viktigt att det har gjorts ganska mycket forskning om hur det definitivt inte varken ett underverk eller en mirakellösning för exponering. Studierna visar alltså att vissa uppgifter också tyder på att exponeringen ibland till och med ökar på grund av de fältförhållanden som bönderna befinner sig i. Det är alltså möjligt att koncentrationen i skyddsutrustningen till exempel är högre än utanför. Det är också viktigt att inte lägga ansvaret på enskilda bönder, eftersom vi naturligtvis måste se till att de inte utsätts för särskilt farliga bekämpningsmedel under sitt arbete. Vi kan gå vidare till nästa bild. Det här ville jag kort nämna eftersom det här är andra viktiga brister i genomförandet som vi ser. Till exempel ligger genomförandet av direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel efter i planeringen. Vi har också inga rumsligt explicita digitala data om användningen av bekämpningsmedel, även om detta naturligtvis är en avgörande grund som vi behöver. Annars kommer vi inte att kunna se var exponering kan förväntas och vi kommer inte att kunna mäta fördelarna med vissa politiska åtgärder. Därför behöver vi detta akut. Dessutom konstaterar vi inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken att det inte finns någon tydlig koppling – det finns ingen tydlig koppling till att minska och successivt fasa ut skadliga bekämpningsmedel. Det saknas också tillräcklig social konditionalitet, som EFAT enligt min uppfattning kommer att undersöka vidare. Vi kan gå vidare till nästa bild. Det råder också en brist på erkännande och stöd för offer för exponering för bekämpningsmedel; endast ett fåtal medlemsländer har vidtagit åtgärder i frågan, till exempel Frankrike, där erkännandet fortfarande är svårt och många patienter inte får rätt kompensation.
det är en mycket lång process, men det är ett viktigt budskap: det gäller endast i tre medlemsstater och Belgien arbetar för närvarande med detta. Det finns ingen EU-omfattande erkännande och i den rekommenderade listan över yrkessjukdomar ingår inte bekämpningsmedel. Inte heller sjukdomar som till exempel Parkinsons sjukdom, för vilken det finns mycket starka bevis för samband, är med. Jag skulle också vilja nämna omnibus X, som många av er känner till, och som skulle införa betydande förändringar i tillståndsprocessen. Vi ser att det skulle leda till verkligt skadliga försvagningar, och medan vi behöver bättre skydd skulle vi röra oss i motsatt riktning. Ett exempel på detta är obegränsade godkännanden av bekämpningsmedel, vilket naturligtvis är mycket problematiskt. nödvändigt och jag tror att det borde vara uppenbart för alla att vi måste regelbundet granska de ämnen som är avsedda att vara giftiga, för att ha toxiska effekter, och att den vetenskapliga evidensen ständigt utvecklas. Om vi inte gör det vänder vi verkligen ryggen åt jordbruksarbetare, eftersom vi i grund och botten säger att vi inte bryr oss om ny vetenskaplig evidens. Detta har mötts av hård kritik från forskare, civilsamhället, bönder, men också offer för exponering för bekämpningsmedel och hälsoorganisationer som Parkinson Europe. Vi kan gå vidare till nästa bild. För att slutligen färdigställa rekommendationerna ser vi tre huvudsakliga handlingslinjer. För det första: att förebygga användningen av och exponeringen för giftiga bekämpningsmedel. Det innebär att åtgärda de huvudsakliga bristerna i bekämpningsmedelslagstiftningen och genomförandet av direktivet om användning av bekämpningsmedel. Det är också avgörande att medlemsstaterna säkerställer tillräckligt med personal för att uppfylla dessa lagstadgade deadlines och ta ut lämpliga avgifter. Vi behöver rumsligt tillgängliga digitala data om bekämpningsmedelsanvändningen. För det andra finns det verkligen ett behov av en ram för erkännande, ursäkta, och ersättning till offer för exponering för bekämpningsmedel och här anser vi att det är avgörande att den ekonomiska ersättningen också bärs av tillverkarna
för det andra, till principen om att förorenaren betalar, och för det tredje rekommenderar vi att förkasta omnibuspaketet, eftersom vi behöver mycket bättre skydd – inte mindre – mot skadliga bekämpningsmedel. Vi anser att detta skulle vara ett historiskt tillbakagående när det gäller skyddet. Tack så mycket för er uppmärksamhet.
Talare 2en
Tack så mycket och nu ger jag ordet till herr Ivan Ivanov, som är generalsekreterare för Europeiska federationen för livsmedel och jordbruk från Europeiska federationen av livsmedels-, jordbruks- och turismfackförbund, som kommer att ge oss arbetsorganisationernas synpunkter från jordbrukssektorn på relevanta uppgifter som samlats in från deras medlemsorganisationer, samt på relevanta regler – särskilt de som rör arbetsmiljö och säkerhet – och framtidsutsikterna. Ni har nu ordet i sju till åtta minuter.
Talare 1en
Tack.
Talare 2en
Tack så mycket, herr ordförande, och tack så mycket för inbjudan att prata om det här viktiga ämnet. Kanske går vi vidare till nästa bild. Jag menar att de två första bilderna i princip representerar EFAT, det vill säga att vi är den europeiska paraplyorganisationen för fackförbund inom livsmedels-, jordbruks-, turism- och hushållssektorerna. Vi har 120 nationella fackförbund anslutna till vår federation från 40 olika länder. Jag tror inte att jag kommer att lägga ner mycket tid på att presentera EFAT, men jag tror att presentationen ni redan har är tillräcklig. Kanske går vi vidare två bilder och till dagens hearings ämne: exponering av lantbruksarbetare för bekämpningsmedel. Jag skulle vilja inleda min presentation med att belysa några branschspecifika förhållanden som påverkar exponeringen av lantbruksarbetare för bekämpningsmedel. För det första talar vi om jordbrukssektorn, en sektor där vi fortfarande har över 30 % informellt arbete. Det är en uppskattning från Plattformen för informellt arbete, som ligger under Europeiska arbetsmyndigheten. Och ni kan föreställa er att om man, låt säga, är anställd i en informell miljö, så tillämpas vanligtvis inte ramverket för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Vi kan alltså anta att 30 % av arbetskraften inte omfattas av det europeiska ramverket för arbetsmiljö och säkerhet som vi har på plats. i utskottet har vi en sektor där vi har en betydande andel migranter och säsongsarbetare. Vi har olika uppskattningar, men jag tror att Europeiska ekonomiska och sociala kommittén talar om 2,4 miljoner säsongsarbetare inom europeiskt jordbruk. Och vi vet att säsongs- och migranterbetare generellt sett är mer sårbara, de är mindre medvetna om sina rättigheter som arbetstagare och i det avseendet är de också mer benägna att inte följa arbetsvillkor och utnyttjas. Dessutom rapporterar de sällan eventuella överträdelser eller brist på respekt gentemot dem.
rättigheter. Sedan, när vi ändå talar om jordbruket, har vi talat om en mycket fragmenterad sektor där familjegårdar är den dominerande formen, och om den låga frekvensen av inspektioner inom jordbrukssektorn. För en viss medlemsstat – jag kommer inte att uppge vilken, men vi har funnit – är andelen företag inom jordbrukssektorn som inspekteras årligen endast 0,024 %. Det leder också till många brister när det gäller genomförande och tillämpning av arbetsvillkor. När det gäller exponering för bekämpningsmedel och de direkta orsakerna har vi inte särskilt tillförlitliga uppgifter från europeisk statistik, men det finns vissa goda uppskattningar som pekar på 1,6 miljoner fall av oavsiktlig förgiftning av bekämpningsmedel i Europa varje år. Det här är en uppskattning som har gjorts av Pan Germany, men också av Heinrich Böll Foundation i Tyskland. Det här är ett betydande antal, och författarna till studien påpekar också att de antar att det kommer att finnas en stor andel underrapportering även inom dessa siffror, som min kollega från Pan Europe redan har sagt. mycket ofta när vi talar om direkt exponering hänvisar vi till skyddsutrustning som, låt oss säga, den mest utbredda skyddsåtgärden, men i själva verket är det sista utvägen när vi tillämpar hierarkin för riskhantering inom ramen för arbetsmiljö- och hälsosäkerhetsarbetet. Och som min föregående talare sa har vi också bevis för att den dämpande effekten av personlig skyddsutrustning kan vara kraftigt överskattad. Hittills har vi talat mycket om de direkta effekterna, de direkta effekterna av exponering för bekämpningsmedel, men vad sägs om långtidseffekterna, som sjukdomar som Parkinsons, Alzheimer, men också cancer? Vi har också hört att Parkinsons endast erkänns i tre medlemsstater i Europeiska unionen, vilket långt ifrån är tillräckligt. Kanske går vi vidare till nästa bild som behandlar detta ämne lite mer ingående?
vad som behöver göras ur vårt perspektiv för att stärka skyddet för lantbruksarbetare? För det första måste vi säkert förbättra genomförandet av både pesticidlagstiftningen och – som min tidigare talare också berörde – ramverket för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. I det syftet samarbetar vi också med Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-OSHA) och med våra sociala partners från arbetsgivarsidan för att utveckla ett digitalt verktyg för riskbedömning som underlättar riskbedömningar på arbetsplatsen. Sådana verktyg måste anpassas till nationell nivå men också spridas brett. Jag tycker att det också ingår i vårt arbetsprogram för den europeiska sektorsdialogen som vi har med våra sociala partners. För det andra råder det ingen tvekan om att vi måste upprätthålla de befintliga pesticidreglerna som de är just nu. Därför motsätter sig EFAT kraftfullt antagandet av omnibus 10-paketet och i synnerhet bestämmelserna som rör pesticidförordningen. Jag har också hänvisat till hierarkin för riskhantering, och som jag sagt kommer personlig skyddsutrustning sist, medan eliminering eller substitution av riskerna – till och med före förebyggande åtgärder – har högsta prioritet. jag tror därför att EFAT också har varit mycket aktiv och samarbetat med civilsamhällesorganisationer, även från miljösfären, för att driva på för politik som möjliggör en rättvis omställning bort från farliga bekämpningsmedel. För det andra ser vi också att dessa förebyggande och skyddande åtgärder kanske kommer för sent för vissa arbetstagare som under lång tid har exponerats för bekämpningsmedel. Därför måste vi också bättre erkänna och kompensera yrkessjukdomar som är kopplade till exponering för bekämpningsmedel. Det skulle till exempel vara fallet med Parkinsons sjukdom, som enligt vår uppfattning också bör erkännas som en yrkessjukdom, inte bara i tre länder utan i hela Europa. Tyskland var till exempel det
den sista av de tre länder som nyligen införde och formellt erkände Parkinson som en yrkessjukdom och vi har redan indikationer på 300 potentiella fall under det första tillämpningsåret och jag menar att vi har ett instrument på europeisk nivå som kommer att bli den europeiska semestern för yrkessjukdomar som behöver uppdateras men också omvandlas till ett bindande instrument för att tillhandahålla en harmoniserad lista över yrkessjukdomar på europeisk nivå. Vi menar också att vi behöver underlätta erkännandet av yrkessjukdomar – för närvarande är det också i de länder där Parkinson erkänns som yrkessjukdom för arbetstagare särskilt betungande att bevisa och därför argumenterar vi också för att lantbruksarbetare ska ha rätt till ett dokument som också specificerar de kemikalier och bekämpningsmedel som använts under deras yrkesverksamhet för att underlätta erkännandet av yrkessjukdomar. En annan punkt som vi anser vara avgörande är att vi måste utnyttja olika politikområden för att stärka skyddet för lantbruksarbetare mot exponering för bekämpningsmedel. Vi har talat mycket om bekämpningsmedelsregleringar, regleringar om arbetarskydd och hälsa, men jag menar att vi också måste utnyttja den gemensamma jordbrukspolitiken och stärka de sociala villkoren som vi lyckades införa vid den senaste revisionen av den gemensamma jordbrukspolitiken eftersom den också innehåller en viktig pelare för arbetarskydd och hälsa. Till sist menar jag att vi också måste ta vårt ansvar på global nivå och sluta exportera de bekämpningsmedel som produceras här men är förbjudna i Europa till tredjeländer. Jag avslutar här och står till ert förfogande för eventuella frågor och synpunkter. Tack så mycket och jag lämnar nu ordet till fru. Claudia Melino, som är ansluten på distans, och som ordförande för arbetsgivargruppen för de yrkesmässiga jordbruksorganisationerna i Europeiska unionen, kommer att ge oss arbetsgivarorganisationernas synpunkter i unionen.
jordbrukssektorn om relevanta uppgifter och relevanta regler, särskilt de som rör hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, samt framtidsutsikter. Ni har därför ordet under de närmaste sju till åtta minuterna. Tack, god eftermiddag, fru Claudia Merlino, ordförande för GEOPA. GEOPA är den europeiska gruppen av arbetsgivarorganisationer för yrkesverksamma inom jordbruket och har ett mandat från kommissionen för den sektoriella sociala dialogen som vi bedriver praktiskt taget varje dag tillsammans med våra vänner i EFAT. Jag skulle vilja inleda denna utfrågning med ett mycket tydligt uttalande från vår sida, nämligen följande: för de europeiska jordbruksarbetsgivarna är hälsa och säkerhet för jordbruksarbetare och bönder en absolut prioritet. Det har sagts, det måste sägas. Jordbruket är en ytterst differentierad sektor. Det är en sektor som kännetecknas av förekomsten av egenföretagare, familjeanställda, säsongsarbetare, arbetskraft från tredjeländer, företag av mycket olika storlek och mycket olika produktionssystem. Vi anser att dessa egenskaper också måste beaktas när det gäller att förebygga exponering för bekämpningsmedel och växtskyddsmedel. Därför skulle jag vilja fokusera på fyra huvudbudskap. Det första budskapet handlar, enligt vår mening, om förebyggandets roll. Vi vet Ni vet hur bönder och lantbrukare dagligen möter så många risker: skadegörare, växtsjukdomar, ogräs. De arbetar dagligen med att producera tillräckligt med säker mat. Det är den första aspekten. Hur växtskyddsmedel används är enligt oss avgörande. Hur produkten hanteras, vilken utrustning som används och vilka arbetsmetoder som tillämpas är alla relevanta faktorer för oss för att minska exponeringen. Och det är därför – som redan har sagts – vi har ett avgörande behov av adekvat utbildning.
när det gäller säker tillämpning av dessa produkter är det också tydligt att vi mycket tydligt erkänner den avgörande roll som integrerat växtskydd spelar i detta försvar; vi kombinerar jordbruksmetoder för bekämpning av skadliga organismer och bygger naturligtvis på principen att kemiska bekämpningsmedel endast ska användas som en sista utväg. Detta är klart för oss och har redan nämnts. Vi har möjlighet att växla grödor, använda resistenta sorter och sköta jorden; alla dessa element bidrar – utan tvivel – till att minska beroendet av kemiska behandlingar. Men det måste också sägas att det integrerade växtskyddet måste förbli konkret tillämpbart och genomförbart för företagarna. Det innebär att produkterna måste finnas tillgängliga, att det måste finnas ekonomisk hållbarhet för dessa produkter och också en effektivitet som ska mätas under verkliga förhållanden. Den andra aspekten gäller exponeringen. Vi anser att man vid bedömningen av risken, den faktiska risken för arbetstagarna, måste ta hänsyn inte bara till farligheten hos produkterna och ämnena, utan också exponeringsförhållandena och de åtgärder som finns tillgängliga för att minska denna exponering. Det finns samma riktlinjer från EFSA som till exempel bekräftar vikten av att bedöma exponeringen för arbetstagare som går in i grödorna efter behandlingar. Här framhävs behovet av lämpliga förebyggande åtgärder och det är också ur detta perspektiv som de europeiska bönderna förra året, 2025, efterfrågade att exponeringsbedömningen skulle få större centralitet. Det är naturligt att vi måste fokusera på det som kan minska exponeringen. Vi har mycket användbara teknologier, som system för avdriftminskning och robotik, som kan bidra på ett mycket konkret sätt till att minska exponeringen för arbetstagare och vars resultat är mätbara. Jag skulle vilja nämna två viktiga resultat som enligt vår mening kan tjäna som vägledning, en väg att följa: förra årets studie.
ett exempel är en studie från universitetet i Turin som jämförde konventionell besprutning med optimerad besprutning i vingårdar och fruktodlingar, och man uppmätte en minskning av exponeringen genom inandning med upp till 85 % och av hudexponeringen med upp till 91 %. Ett annat exempel: en europeisk fältstudie med så kallade slutna överföringssystem för växtskyddsmedel visade att exponeringen under förberedelse och påfyllning av dessa produkter kan minskas drastiskt med upp till 90 %, eller till och med nästan 100 %, om man använder speciella system, såsom vända behållare eller system med extraktion via sond. Dessa är exempel som visar att exponering dels är en avgörande faktor att ta hänsyn till, dels att det finns mycket konkreta och praktiska åtgärder som kan minska den. Den tredje punkten handlar om tillgång till effektiva alternativ. Jag skulle vilja betona detta. Vi vet alla hur viktig den pågående omställningen inom europeiskt jordbruk mot en mer hållbar grödoskydd är: biologiska bekämpningsmedel, ämnen med låg risk, digitala teknologier med mera. Vår försiktighet ligger i att vara realistiska när det gäller hur lång tid denna omställning kommer att ta, eftersom alternativa produkter kan kräva många år innan de kommer ut på marknaden och blir konkurrenskraftiga och praktiskt tillämpbara lösningar. Det är ingen slump att Europaparlamentet antog en resolution förra året där man till exempel för biologiska lösningar understryker att godkännandeprocesserna kan ta upp till 10–15 år. Det är ett problem, även om det så kallade Omnibus-paketet syftar till att förenkla godkännandet av ämnen med låg risk. Det är avgörande att bönder fortsätter att ha tillgång till effektiva verktyg för att skydda sina grödor, eftersom det annars får konsekvenser för den jordbruksproduktion som jag vill betona.
även när det gäller sysselsättning handlar det sista punkten om två frågor: skydd för arbetstagare och jordbrukets produktivitet, som inte får och inte bör hamna i konflikt med varandra. Det sker hela tiden. Denna försiktighet att de inte hamnar i konflikt beaktas ständigt i den europeiska sociala dialogen. Vi har många goda exempel, som projektet SEI Fabitus som vi deltog i tillsammans med EFFAT, men vi har också många exempel på europeisk, nationell social dialog och kollektivavtal som fungerar väl. Jag nämner en ny risk, de så kallade extrema temperaturerna, där länder som Italien, Frankrike och Spanien på nationell nivå har infört åtgärder som är konkreta och verkligen genomförbara. Med det här exemplet vill jag ge ett konkret vittnesbörd om hur detta samarbete mellan arbetsgivare, arbetstagare, vetenskapliga institutioner och självklart myndigheter utgör en hörnsten i vår verksamhet, som GEOPA redan nu står redo att bidra till med konkreta förslag. Tack så mycket. Thank you very much. Vi går sedan vidare till de breda koordinatorerna eller företrädarna för frågor. Var god och håll frågorna till max två minuter och svaren också till max två minuter. Ni kan antingen ställa frågan till en specifik expert eller om ni vill att alla ska svara tar det lite längre tid, men vi håller oss till två minuter. Vi börjar med fru Kelemens från S&D. Merci, merci, fru ordförande, merci, verkligen, för deltagarna är det viktigt att höra om bekämpningsmedel, om växtskyddsmedel. Allvarligt skadar det hälsan hos dem som förser oss med mat, vare sig de är egenföretagare eller säsongsarbetare – vi ser den risk de utsätts för varje dag. Ni kommer inte att ta illa upp mig, men på något sätt känner jag behov av att dra en parallell till asbest. Även asbest såldes som en oumbärlig teknik, som något vi inte kunde vara utan. Nåväl,
slutligen är bekämpningsmedel i princip detsamma och här ser vi det: jag hörde nyss om 1,6 miljoner problematiska exponeringar och i alla fall exponeringsolyckor med omedelbara risker för irritation, men framför allt långsiktiga risker. Därför kopplar jag det till asbest och hälsa: till dödsfall, till Alzheimers sjukdom, till neurodegenerativa problem. Så vid ett visst tillfälle vet Europa idag att det går åt helvete och att det via det här ökända Omnibus 10 kommer att luckra upp reglerna och tillåta marknadsföring av dessa skadliga ämnen – inte bara för hälsan hos arbetstagare, utan också för barn, hela familjen och konsumenter. Därför vill jag ställa två frågor: den första till representanten för GEOPA-COPA och den andra till representanten för EU-OSHA, nämligen om deras inställning till godkännanden utan några tidsbegränsningar för bekämpningsmedel som sedan kan bli extremt problematiska för hälsan hos arbetstagare, både män och kvinnor. Vi vet att det finns en cocktail-effekt, effekten av kronisk exponering och det faktum att detta godkännande kommer att ske utan ytterligare villkor eller riskbedömningar. Jag skulle vilja höra deras inställning i denna fråga. Tack så mycket. Nu ger jag ordet till våra experter, och börjar med herr, herr från EU-OSHA. Tack. Jag måste dock säga att vår myndighet inte är den instans som bedömer ämnena. Vi främjar god praxis och bedriver forskning på arbetsplatserna. Vi bedömer inte ämnena själva i ekosystemet. Vi samlar in bevis och det finns ingen one-size-fits-all-lösning för sådana här frågor. Jag kommer att vidarebefordra denna fråga till mina kollegor. Jag tror att vi också har kollegor från kommissionen här som kan komplettera denna debatt. Men utöver det kan jag säga att vi kommer att ha mer forskning om specifika typer av cancer.
exponeringar eller risker – vi själva hanterar risker som en kategori, inte enskilda ämnen. Tack. Och det här var från fru Meloni. Tack, jag svarar på frågan i två korta punkter. Den första är en uppmaning att också skilja på, när det gäller tillstånd, förenkling av procedurer – där vi alla, tror jag, är överens om att vi åtminstone bör undvika procedurer som kan anses vara överflödiga – och kvaliteten på den vetenskapliga bedömningen och kvaliteten på de faktiska kontrollerna. Det är den första punkten jag vill göra. Jag vill också kort påminna om att, när det gäller omnibuspaketet, är hållningen inom den jordbrukssektorn och bland jordbruksproducenterna ännu mer nyanserad. Man talar om att säkerställa effektiva verktyg för grödoskydd, att påskynda tillgången till biologisk bekämpning – något som nämndes tidigare, hur lång tid sådana här lösningar tar – och att säkerställa en övergång som är genomförbar. Det är ett element som vi alla måste ta hänsyn till. Förlusten av effektiva lösningar på kort sikt, utan möjlighet att ersätta dem, skulle få konsekvenser för den ekonomiska hållbarheten i jordbruksföretagen. Det innebär också konsekvenser för sysselsättningen och, i ännu vidare mening, tillgången till säker och tillräcklig mat. Tack. Nästa talare är fru Patons.
utan att ytterligare straffa dem som föder oss, jag tänker särskilt på nödvändigheten av att skilja mellan en substans inneboende fara och den verkliga risk som är förknippad med dess användning. Risken kan kontrolleras tack vare skyddsutrustning som är anpassad, utbildning och respekt för goda brukningsmetoder. Och på den punkten har jag fullt förtroende för våra jordbrukare, som är hederliga människor och älskar sin mark. Jag anser också att det är hög tid att bryta vissa ideologiska kedjor och ge våra bönder möjligheter att arbeta, att innovera och att effektivt skydda sina skördar. Vår jordbruk är redan världens renaste, mest högpresterande och mest krävande. Låt oss bevara denna oerhörda rikedom, eftersom den utgör hjärtat i denna livsmedelsmässiga suveränitet. Jag har lyssnat på alla våra talare, men jag måste erkänna att jag känner mig lite tveksam, eftersom jag inte har hört många konkreta förslag utöver att avlägsna de mest riskfyllda bekämpningsmedlen. Inga förslag, inga snabba och effektiva alternativ, som fru Merlino påpekade. Därför skulle jag vilja vända mig till fru Christine. Jag vill inte misshandla ert namn, men ni som önskar avskaffa allt – vilket framtid ser ni för vårt jordbruk? Vilken framtid ser ni för vår livsmedelsmässiga suveränitet om ni förbjuder alla bekämpningsmedel och inget föreslås för att ersätta dem? Hur tar ni hänsyn till de ekonomiska realiteterna i våra verksamheter inför den internationella konkurrensen, där man importerar produkter som använder extremt farliga bekämpningsmedel och GMO? Där finns det en verklig hälsorisk för våra europeiska konsumenter. Tack så mycket. Jag undrar om frågan var till fru… tack. Jag skulle kanske först säga något om påståendet att det inte finns några alternativ och att vi behöver alla dessa bekämpningsmedel. Jag vill också betona att omnibusförslaget inte handlar om att förbjuda alla bekämpningsmedel. Omnibus handlar om frågan: granskar vi regelbundet vetenskapliga bevis för giftiga substanser eller inte? Eller säger vi helt enkelt
bönder, ja, okej, detta granskades vi tittade på bevisen för 20 till 25 år sedan och det verkade bra då, eller hur? Och jag måste säga att jag är lite förvånad – eller vi är ofta förvånade – över att arbetarskydd för lantbrukare inte är en mycket större prioritet för jordbruksfackförbunden. Till exempel i Belgien har det nu varit under diskussion, och en studie har genomförts för att potentiellt erkänna neurodegenerativa sjukdomar, men det beror på att enskilda bönder, civilsamhället och medborgare har begärt detta för att skydda bönder bättre. Det är dock inte en stark röst från de stora jordbruksfackförbunden, vilket är svårt att förstå. När det gäller alternativen saknar jag en korrekt syn på den aktuella vetenskapliga evidensen. Till exempel på det franska jordbruksforskningsinstitutet har jag också varit på många av deras evenemang, och vi läser alltid deras vetenskapliga forskning. De betonar att det som verkligen krävs för livsmedelssäkerhet är ett paradigmskifte där användningen av bekämpningsmedel – mycket mer än vad som är fallet nu – blir det sista alternativet. Vi måste verkligen gå mot system som är mycket mer robusta och motståndskraftiga mot skadegörare. Detta kräver ofta kunskapsintensivt stöd, så bönder behöver verkligen stöd via CAP och oberoende vetenskaplig rådgivning. Och det är precis vad som behövs för att till exempel ta itu med problem som resistens mot skadegörare, vilket har orsakats av den intensiva användningen av bekämpningsmedel som vi har bedrivit tidigare. Det finns alltså väl beprövade alternativ och studier som visar detta – även mycket varierade studier – som visar att om IPM (integrerat växtskydd) implementeras mycket väl, säkerställer det verkligen stabila skördar och minskar användningen av och risken med bekämpningsmedel dramatiskt utan att undergräva lönsamheten. Jag tycker därför att berättelsen om att vi skulle svälta eller att våra bönder skulle få problem om vi – om vi förkastar detta omnibusförslag – inte är korrekt. Och det är naturligtvis precis i böndernas intresse att inte tillåta och förbjuda särskilt farliga bekämpningsmedel.
för att avsluta vill vi naturligtvis mycket gärna vara överens om att det bör finnas en jämställd spelplan och att vi inte heller bör exportera bekämpningsmedel som har förbjudits här eller importera livsmedel som har rester av förbjudna bekämpningsmedel – det är mycket tydligt och jag tror att vi är fullständigt överens om den punkten tack så mycket tack och nästa talare på min lista är fru Ohisalo från Gruppen De gröna/EFA tack så mycket ordförande och tack till talarna experter inom jordbruket utsätts dagligen för bekämpningsmedel som är kopplade till cancer som vi har hört talas om, Parkinsons sjukdom och reproduktiv skada och säsongs- och migranterbetare bär den tyngsta bördan vi har just avslutat den sjätte revisionen av direktivet om cancerframkallande ämnen men bekämpningsmedel och lantbruksarbetare har i stor utsträckning utelämnats från den och för oss De gröna/EFA måste hierarkin för kontrollåtgärder börja med substitution och minska beroendet av farliga bekämpningsmedel inte med personlig skyddsutrustning skyddet får inte bero på ditt kontrakt eller din nationalitet och de sjukdomar som lantbruksarbetare drabbas av måste erkännas som yrkessjukdomar överallt i EU och jag måste kommentera min kollega här innan jag hörde er säga att det handlar om att bestraffa de som matar oss det handlar om att skydda hälsan och livet för de som matar oss jag tycker att detta är något som vi verkligen måste betona i Europaparlamentet och min fråga är också lite likadan som kollegans men ni frågade om konkreta åtgärder så om ni kunde en gång till kanske anstränga er och ge ett till max två av de viktigaste åtgärderna som ni nu skulle genomföra för att skydda arbetarna tack ja tack mr Van Ivanov ja tack tack så mycket jag tror att vi kan säga att de viktigaste åtgärderna verkligen är att vi måste börja med att genomföra lagstiftningen jag menar att vi redan har bra lagstiftning inom arbetsmiljöområdet men också inom bekämpningsmedelsförordningen men de genomförs inte effektivt effektivt jag tror att vi när vi ser på verkligheten i
jordbrukssektorn, på grund av de specifika drag som jag nämnde i början. Vi ser att riskbedömningar ofta inte genomförs på arbetsplatsen när vi har med migranter och säsongsarbetare att göra. De informeras och utbildas inte på ett sätt som de förstår, och det är mycket viktigt eftersom de utgör en betydande del av arbetskraften i sektorn. Vi måste se till att även de som inte omfattas av formell anställning får ett effektivt arbetsskydd. Låt oss säga att formella anställningar är vanliga inom jordbrukssektorn. Det händer ofta att människor anställs mot sin vilja och utan att deras anställning formellt registreras och dokumenteras, men de måste ändå åtnjuta samma arbetstagarrättigheter som de som har en formaliserad anställning. Jag tycker att samma sak gäller för pesticidregleringen. Det finns lagstiftning som direkt reglerar hållbar användning av pesticider och som föreskriver att kemiska pesticider endast ska användas som en sista utväg. Men vi ser att denna lagstiftning inte följs i praktiken. Om vi börjar med en korrekt tillämpning och förhindrar någon försvagning av det nuvarande regelverket, som i fallet med Omnibus 10, tycker jag att vi redan har tagit ett viktigt steg för att stärka skyddet för jordbruksarbetare. Tack så mycket. Nästa talare är herr Alvin från gruppen The Left. Tack. Ja, ursäkta, det gällde också fru De Champalle. Ja, ursäkta, inga problem. Tack så mycket. Ja, jag håller med i många avseenden med Ivan från Renew. Verkligen, en nyckelpunkt är att vi måste tillämpa den nuvarande lagstiftningen mycket bättre och också se till att den efterlevs bättre. Och till exempel när det gäller förordning 1107 har det inrättats en särskild kommitté,
the report of the best committee in 2019 which has a very important recommendations on how to to better implement and close these loopholes in implementation and so to further implement these recommendations would be an important step because my colleagues have done an analysis of this and a very small percentage of these recommendations have been implemented then about the recognition yes so i think this first point is about prevention and and this has to do with really implementing regulation much better i would also want to stress the directive as i could only do it shortly in my presentation the sustainable use of pesticides directive it really mandates only using pesticides as a very last resort but this is far from reality right now and we hear from many farmers across across different countries in the eu that's what they really miss is independent scientific advice on how they can make their cropping system more resilient and really reduce the the use of pesticides and yeah this is key to really implement ipm to reduce exposure as well about the recognition of occupational diseases linked to pesticides i think here the parliament could could maybe think of an own initiative for example to really ask also the eo commission to to really make that a priority because now we have only a list of recommended occupational diseases in which pesticides parkinson's disease are not represented as i said so i think this could be a very important step concrete step the parliament could take and then indeed about the omnibus we already said it definitely not weakening not. Current authorization and risk assessment as has really also been stressed by many scientists across europe but what that has to happen is indeed we we we we can and should really increase accessibility and implementation of alternatives and this should be among more done by by working through the delays by increased capacity of size also stated that which we through experts extra per member states they can actually
Översätts…
in three year yeah handle the delays and and process them so these things are very important and i've also been described for example in the refit report it has also been described what can be done to implement regulation 1107 much better and to and to ensure increased capacity and less delays thank you very much thank you very much and now mr alvin it's please ευχαριστώ χρήσιμη όμως παρέμβαση πραγματικά και για μας και πολύ χρήσιμη είναι και η σημερινή μας συνάντηση και συζήτηση και ελπίζω να την ακούνε και οι συμπολίτες μας τα κράτη μέλη κοιτάξτε η επαγγελματική έκθεση ορισμένα φυτοφάρμακα έχει συσχετιστεί με συγκεκριμένους καρκίνους όπως ακούσαμε σήμερα και με τη νόσο του πάρκινσον και όπως ακούσαμε αυτές οι συνέπειες μπορούν να εμφανιστούν μετά από πολλά χρόνια και από τη συλλογή της eurostat από τις αναγνωρισμένες επαγγελματικές ασθένειες ορισμένα κράτη μέλη έχουν την φοβερή τακτική του πονηρού στριφοκάμουλου δεν το αναγνωρίζω ότι υπάρχει θέμα δεν υπάρχει πρόβλημα δεν την αναγνωρίζω την ασθένεια δεν υπάρχει ασθένεια έξυπνο σε κάθε κράτος μέλος νομίζω ότι χρειαζόμαστε ουσιαστικούς ελέγχους δυνατότητα καταγγελίας χωρίς αντίποινα πρόσβαση σε κατάλληλη ιατρική παρακολούθηση για όλους όσους εργάζονται στη γεωργία εμείς στην ελλάδα παραδείγματος χάρη έχουμε μικρούς κλήρους δηλαδή είναι και αγρότες και εργάτες ο ίδιος αλλά βεβαίως έχουμε και εργάτες γης συμπεριλαμβανομένων λοιπόν των αυτοαπασχολούμενων χρειαζόμαστε αντιπροσωπευτική καταγραφή της έκθεσης αναγνώριση και αποζημίωση των επαγγελματικών ασθενειών και ο εργάτης γης πρέπει να ενημερώνεται στη γλώσσα που κατανοεί και γνωρίζει πότε μπορεί να επιστρέψει με ασφάλεια στην καλλιέργεια τώρα θέλω να πω ακόμα ότι η μικρή παραγωγή χρειάζονται γεωπονική υποστήριξη και εκπαίδευση πρόληψης όμως το ξέρετε σε πολλά κράτη μέλη και στη δικιά μου έχουμε σκάνδαλα τα τα ποσά τα χρήματα δεν πάνε σε αυτούς που πρέπει να πάνε οι πόροι πάνε αλλού ρωτώ ρωτώ πώς σκέφτεστε να αντιμετωπιστεί η υποκαταγραφή των επαγγελματικών ασθενειών και
Översätts…
ειδικά όσων εργάζονται με την έκθεση σε φυτοφάρμακα πώς θα διασφαλιστεί η δυνατότητα πρόσβασης των εργατών γης στα δεδομένα τους στα data τους μετά την αποχώρηση από το χώρο εργασίας τους ώστε να μπορούν ενδεχομένως να να ανασυνθέσουν το ιστορικό έκθεσής τους σε επικίνδυνες ουσίες και σε περίπτωση ασθένειας και ένα τελευταίο μήπως πάμε πάλι στην εοκ εδώ πάμε για ένωση μήπως χρειαζόμαστε κοινά ευρωπαϊκά εργαλεία επιτέλους και τα κράτη μέλη οι κυβερνήσεις να συμμορφώνονται ουσιαστικά και να μην θέτουν σε κίνδυνο εργάτες και αγρότες θα στηρίζαμε θα υποστηρίζαμε ακόμα και αυστηρότερες κυρώσεις στα παρα στα παρανομούντα κράτη μέλη ευχαριστώ κύριε άντερσον
Översätts…
alltså, om det inte finns någon specifik fråga som ni vill besvara, börjar jag med herr Delano, tack. Det är ett mycket svårt ämne, eftersom medlemsstaterna som ni vet följer direktiven på området och har olika kriterier. Inom vårt område är det ganska svårt att koppla vissa kroniska sjukdomar – särskilt när exponeringen är gradvis och sjukdomens latensperiod är mycket lång – till arbetsplatser. Vi arbetar med en deskriptiv studie inom ramen för YOSHA för att redan nu förstå vilka kriterier varje land tillämpar när det gäller cancer, eftersom varje medlemsstat kan ha en mycket annorlunda approach eller olika grader av approach på grund av denna långa latensperiod: hur många år av exponering som krävs, vilka var arbetsvillkoren, vilka krav ställs på arbetstagarna, vilka kriterier som ska uppfyllas för att sjukdomen slutligen ska erkännas som en yrkessjukdom? Vårt mål är att publicera denna studie senast i november 2027, så det är ett av svaren som jag kan ge er. Utöver det erkänner vi naturligtvis att det är ett mycket svårt ämne, också eftersom vi har att göra med mycket varierande kriterier mellan medlemsstaterna.
skillnaderna i kriterierna, till exempel i Frankrike, om jag inte misstar mig, måste man ha varit utsatt i 10 år, i Tyskland är det mycket kortare, så vi ser detta som en viktig lucka som vi måste arbeta med på EU-nivå. Naturligtvis måste varje person som har varit utsatt och har en sjukdom som potentiellt kan kopplas till bekämpningsmedel kunna bli erkänd och få ersättning. Det fanns också en fråga om data och jag vill betona att yrkesmässiga användare av bekämpningsmedel redan nu är skyldiga att registrera sin användning, men det var inte obligatoriskt att göra det digitalt. Från nästa år kommer medlemsstaterna att vara tvungna att samla in denna information digitalt, och det kommer att vara mycket viktigt eftersom det är avgörande att systemet är användarvänligt, där olika människor, olika aktörer verkligen kan nå denna data. Och säkert också för offer för exponering för bekämpningsmedel att de lätt kan komma åt dem, även om det gäller exponering som skedde för många år sedan. Tack så mycket, tack, herr Ivano. Ja, kanske mycket kort för att inte upprepa det jag redan sagt, men jag tycker att det först och främst är viktigt att vi uppnår en viss grad av harmonisering på europeisk nivå. Och jag tror att jag redan har sagt att det för närvarande är upp till varje medlemsstat att avgöra om de erkänner specifika sjukdomar, yrkessjukdomar kopplade till bekämpningsmedel eller inte. Och när det gäller Parkinsons sjukdom är det bara tre medlemsstater som erkänner den. Jag tror att vi också har rätt instrument på europeisk nivå med den europeiska semestern för yrkessjukdomar, som också var avsedd att omvandlas till ett direktiv vid en viss tidpunkt. Så det här är något som kanske kan tas upp igen och arbetas vidare med tillsammans. Och när det gäller kriterierna måste vi se vad EU kan göra när det gäller att harmonisera, låt oss säga, ramverket och kriterierna. Det vi har argumenterat för från vår synvinkel är att vi också måste se vad EU kan göra när det gäller att harmonisera, låt oss säga, ramverket och kriterierna.
låt oss säga att de hinder som arbetstagare möter för att bevisa denna ofta svårhanterliga koppling mellan den professionella verksamheten och erkännandet som en yrkessjukdom är ganska höga i många fall, och därför har ett av våra, låt oss säga, huvudkrav varit att varje arbetstagare, varje lantbruksarbetare, ska ha rätt till ett dokument som intygar de kemikalier och bekämpningsmedel som använts under deras yrkesverksamhet. Detta är något som har diskuterats och som också har tagits upp i utkastet till betänkande om förordningen om hållbar användning av bekämpningsmedel, som tyvärr inte antogs eller avslogs i parlamentet. Men jag anser att detta är ett mycket viktigt praktiskt verktyg som kan underlätta erkännandet av yrkessjukdomar och säkerställa tillgång till denna viktiga information för arbetstagarna. Tack. Och nu, fru Melino, fru Melino, vill ni ta till orda? Ja, tack. Bara två förtydliganden med anledning av några tidigare inlägg. Det första gäller en hänvisning till det så kallade lagstiftningspaketet och det så kallade ‘vilda västern’ som framställs som ett scenario. Jag vill bara påminna om att kommissionens förslag tydligt anger att om nya vetenskapliga bevis framkommer måste dessa bedömas till nackdel för alla andra bestämmelser. Jag vill påminna om att vi inte befinner oss i en situation där allt är möjligt och allt är fritt, men jag anser att denna hänvisning är på sin plats. Det andra gäller vad som konkret görs för att skydda arbetstagarna och även för att skydda lantbrukarna. Låt oss inte glömma att lantbrukare inte är arbetsgivare som sitter i sina stängda kontor, utan de är personer som – precis som arbetstagarna – utsätts för samma risker och samma exponering. Jag vill påminna om att jag inte hade tid att nämna i mitt inlägg att EFAT och GEOPA är engagerade – det finns ett intressant verktyg, jag uppmanar er att ta del av det. Det heter OIRA, Online Interactive Risk Assessment, och det är ett verktyg
interaktivt verktyg som på ett mycket enkelt och intuitivt sätt möjliggör en första bedömning av yrkesrisker, även utan särskilt djupgående kunskaper, men baserat på viktiga varningar. Det här är konkreta och genomförbara verktyg som naturligtvis inte strider mot arbets- och säkerhetslagstiftningen. Det budskap som vi ville – och som vi gärna vill förmedla idag – är att säkerheten inte garanteras enbart genom att följa reglerna på papper. Det är uppenbart att dessa regler måste följas och att bönderna vill att de följs, eftersom det annars uppstår otillbörlig konkurrens som vi inte vill bidra till. Säkerheten garanteras också genom att se till att varje förebyggande åtgärd översätts till ett verkligt och effektivt skydd för dem som arbetar på fälten. Tack så mycket.
att avskaffandet av det sociala villkoret, som föreslås av jordbruksrådet, skulle innebära att fler arbetstagare utsätts för bekämpningsmedel och andra cancerframkallande ämnen på arbetsplatsen och att vi till slut kommer att få fler arbetstagare som drabbas av cancer och i slutändan mister livet eftersom de exponerats på arbetsplatsen, det är frågan tack så mycket nu har jag fru Saharia och herr Andrush på min talarlista finns det någon annan som vill ta till orda om inte fru Saharia tack fru ordförande, varje gång vi kommer till plenarsammanträdet och röstar om bekämpningsmedel och ogräsmedel ser vi gång på gång att lättnader av begränsningarna främjas till förmån för konkurrenskraften vilka intressen döljer sig bakom dessa beslut bara kemikalieindustrins lobbyister vem mer står bakom dessa beslut är det människor en lantbrukare låt oss säga en bonde som i åratal arbetar med bekämpningsmedel andas in dem kommer i kontakt med dem gång på gång utan tillräckligt skydd och efter 10–15 år drabbas han av allvarlig sjukdom hur ska han kunna bevisa att han har blivit sjuk på grund av sitt arbete vem tar ansvar vilket officiellt dokument skriver under på att denna person har blivit sjuk på grund av de ämnen som han eller hon har exponerats för det är ett krav från arbetstagarna den obligatoriska registreringen av deras exponering för kemikalier den kostnadsfria livslånga medicinska uppföljningen och det verkliga skyddet för arbetstagarna nej konkurrenskraften får inte gå över arbetstagarnas lik det är oacceptabelt och vi måste slutligen fatta detta beslut och inte lätta på åtgärderna tack så mycket
social conditionality omfattar två specifika områden: arbetsvillkor som regleras av nationell och europeisk lagstiftning samt regler om arbetsmiljö och säkerhet. Om det nationella arbetsinspektionen upptäcker brott mot dessa regler, straffas jordbruksföretag genom att de förlorar en del av sina subventioner. Från och med 2028 ska denna regel inte längre tillämpas och tillgången till jordbrukssubventioner ska garanteras även för företag som påvisbart bryter mot dessa regler. Mina motståndare och kollegor, ministrarna, har bekräftat att djurskydd och växtskydd kommer att förbli villkor för tillgång till jordbrukssubventioner. Kära kollegor, jag vet att denna lagstiftning inte faller under detta utskotts kompetensområde. Men till skillnad från mig är ni medlemmar i olika grupper, så jag skulle till slut vilja be er att göra ert bästa för att upphäva denna ministers beslut i parlamentet när vi röstar om denna lagstiftning. Tack så mycket. Tack så mycket. Och sedan återgår vi till våra experter i samma ordning, så vi börjar med herr de León. Tack så mycket, och tack för den livliga debatten och de intressanta frågorna – de är inte lätta frågor, inte minst för er, eftersom jag måste säga att detta ligger utanför vårt ansvarsområde. Det jag kan säga är att vi är en tripartit organisation, så som ni vet har vi arbetsgivare, arbetstagare och regeringar representerade i vårt styrelse. Det finns en konsensus om att ramverket för arbetsmiljölagstiftningen, som vi rådgiver om – inte påverkar eller föreslår på något sätt – i allmänhet ses som guldstandard. Samtidigt försöker vi främja åtgärder och riktlinjer för att skydda arbetstagare, och vårt motto för det här måste jag påminna alla om: bra för dig, bra för företaget. Vi ser nämligen att när det investeras i förebyggande åtgärder finns det studier som visar att det ger avkastning i form av lägre kostnader längre fram. De specifika frågorna som ställdes till oss är dock direkt kopplade till vårt ansvarsområde.
utrymmet att svara på det hela är att ramverket för tvättning anses ganska sunt, också eftersom det är resultatet av långa debatter och en överenskommelse mellan de tre partsorganisationerna, och vi hoppas att denna dialog kan fortsätta även i framtiden, förhoppningsvis med stöd av de data som vi tillhandahåller. Tack. Och fru talman, tack så mycket. Ja, när det gäller den sociala villkorligheten har vi verkligen blivit mycket förvånade över att se denna förändring i rådets allmänna tillvägagångssätt. Det här är naturligtvis avgörande – det är svårt att tro att det har tagits bort, precis som andra viktiga bestämmelser. Vi anser till exempel att övergångsbetalningarna, som var ett gott förslag från kommissionen och infördes frivilligt, är precis vad som behövs för att stödja jordbrukare i att fasa ut skadliga bekämpningsmedel. Ja, och jag tycker att frågorna är korrekta; det skulle sannolikt leda till större exponering för arbetstagare och till större risk för arbetstagare.
that producers have to every 10 15 years again provide the dossier pay for this show that as a certain pesticide is not particularly hazardous and if you remove this then all the burden comes on authorities on civil society to try to fight for a certain pesticides to be reviewed and from experience this would in practice be very difficult and really not comparable to to periodic review we have now maybe to conclude yes i would like to just emphasize again that much better protection is needed not less it's really about the major human health crisis the numbers are are very yeah alarming and the evidence that is there also on the links with pest with pesticides and certain diseases are are very strong for certainly for a serious of diseases so more than enough is needed is known to really act and to use this to apply the precautionary principle while also really supporting farmers to phase out hazardous pesticides and and implement sound alternatives thank you very much thank you and mr ivanov yes thank you thank you very much no i cannot agree more that the decision which was taken by by the agrifish council few few weeks ago it's it stands in stark contradiction to the objective to to reduce exposure to to pesticides among farm workers and from our point of view it's a it's a very big political political mistake as or has been already said the social conditionality it's currently contains three directives two on occupation of safety and health one on predictable and working conditions and let me say that one of the directives from from the osh framework it's the framework directive which also contains the main instrument which we have in the osh framework the risk assessment which is also important to ensure that the exposure to to pesticides is is reduced given. Let's say the sector specificities which i mentioned also the implementation gaps i think it's really important that we leverage any possible policy fields to improve and to reduce the the exposure to pesticides and i think
Översätts…
the common agricultural policy it's it's one policy field which needs to be needs to be leveraged it's also quite disappointing that the arguments which led also to this decision by the agrifish council were also quite quite misleading and false if you're interested we have also engaged with this arguments and try to debunk them so if you if you need some some some arguments some some additional information on that we're happy happy to provide this and again we rely very much on the parliament but also on your important role as employment committee as even if let's say it's the competence lies with another committee of of the parliament i think it's it's an aspect which concerns very much also the and interact with the competencies of this committee i think it's it would be important also to to talk to your colleagues in agri committee and to reiterate again the importance of this of this mechanism so it remains preserved and and eventually also secured in the in the in the subsequent interinstitutional negotiations and secondly on on the comment that health and lives are more important than competitiveness i cannot also agree more i mean health and lives of people have has to have always a priority and i always we always tend to say from the trade union movement that actually good health environmental standards are not obstacle to the competitiveness of the european economy they are actually an essential part a trademark trademark of the european competitiveness and this is how it should be seen thank you very much and mrs merlino grazie un accenno sulla condizionalità sociale non voglio esimermi ma solo per ecco fare un appello a non a non confondere lo strumento con l'obiettivo per noi è fondamentale la legislazione europea le legislazioni nazionali europee prevedono già sanzioni molto severe molto severe per chi viola le norme sulla salute e sulla sicurezza dei lavoratori nonché tutte le altre norme relative alla legislazione sul lavoro quindi non stiamo parlando di una norma che va ad intervenire
Översätts…
su un vuoto su una lacuna normativa ma stiamo parlando di una norma che va a intervenire su un elemento addizionale noi siamo assolutamente convinti l'invito è anche a tutti voi a ragionare su quanto il nostro impianto legislativo rispetto a paesi diversi dai nostri e a regioni del mondo diverse dalle nostre siano tra i più maturi e tra i più evoluti e a cercare di preservare questo grado di evoluzione normativa di rispetto delle norme sul lavoro e facendosi che gli agricoltori e con essi i lavoratori che sono nelle loro aziende possano essere accompagnati in questa transizione è una transizione complessa ciò che si chiede ciò che chiedono gli agricoltori non è di essere esenti da responsabilità non è quello di attenuare le loro responsabilità ne siamo perfettamente coscienti lo viviamo tutti i giorni nelle nostre vite l'invito è quello ad accompagnare l'agricoltura in questa transizione attraverso strumenti attraverso risorse attraverso anche la collaborazione interistituzionale e anche con i sindacati agricoli dei lavoratori attraverso delle misure che siano misure che pensino anche al lato ad azioni positive io sto pensando al agli investimenti in competenze agli investimenti in tecnologie sono tutti elementi che vanno da ultima istanza a beneficio anche di un miglioramento complessivo delle condizioni di salute e di sicurezza della nostra agricoltura grazie thank you very much and after all of these questions and answers where a lot of topics and points have been raised made a short list implementation of existing legislation omnibus x occupational diseases list and recognition cmrd six the right to information from the point of view of workers the social conditionalities i will also give the floor to the commission representatives for comments mr fabio faraula from from from the employment sector in the commission please you have the floor for a round three minutes thank you chair good afternoon everybody everyone first of all let me say that the commission is happy to participate in this exchange of such an important topic
Översätts…
also allow me to remind that in the eu agricultural workers are protected from the risks of exposure to pesticides through three main paths product approval rules occupational safety and health legislation and third enforcement by member states on the first point the eu legal framework establishes that pesticides can only be placed on the market and used if they are authorized following a scientific assessment of the risks to human health and environment in addition when a product is authorized specific conditions may be imposed to reduce worker exposure such as training limits to application methods buffer zones and use of pp as specifically regards the occupational safety and health legislation allow me to underline that the uwash framework directive which applies to all activity sectors with the exception of course of those sectors that have been recalled in previous interventions also covers agricultural workers this legislation defines general principles sets minimum requirements and allows member states to adopt stricter national measures importantly the commission is focused on protecting workers from the risks of exposure to hazardous chemical substances this is mainly done through supporting effective implementation and continuous update of the relevant eu regulatory framework in particular by setting occupational exposure limit values in the framework of the chemical agents directive and the carcinogens mutagens and reprotoxic substances directive the process relies on scientific evidence and is based on a well-established procedure with the involvement of the tripartite working party on chemicals of the advisory committee on safety and health at work in this context experts representing workers employers and national authorities address health concerns relating to the exposure of workers to chemicals hazardous chemicals for possible action at the eu level concrete examples of these action include the recently adopted sixth revision of the cmrd the five updates of the chemical agents directives the update of the asbestos at work directive the
Översätts…
publicering av riktlinjer, till exempel riktlinjerna om asbest och riktlinjerna om farliga läkemedel, liksom upprättandet av en indikativ förteckning över farliga läkemedel och slutligen det redan nämnda jordbrukets EU-OSHA-OIRA och OSHWiki. Avslutningsvis vill jag påminna om att även om EU fastställer det rättsliga ramverket är det de nationella myndigheterna som ansvarar för genomförandet och tillämpningen av reglerna och för att kontrollera efterlevnaden och genomföra inspektioner. Det seniora arbetsinspektörskommittén stödjer medlemsstaterna i detta arbete. Tack så mycket, tusen tack. Och det här leder oss till slutet av denna offentliga hearing. Jag tycker att det har varit ett mycket intressant hearing och diskussion som tydligt visar att det finns utrymme för förbättringar. Naturligtvis måste vi se till att såväl arbetstagare som bönder inom jordbruket skyddas på ett tillräckligt sätt mot de risker som uppstår genom användningen av bekämpningsmedel. Jag vill än en gång tacka våra talare för de insikter ni har bidragit med och även de andra utskotten och i synnerhet jordbruksutskottet för det goda samarbetet vid organisationen av denna hearing. Som jag redan har nämnt tror jag att vi har en lång lista med ämnen att ta itu med och följa upp. Denna hearing har, enligt min mening, gett oss en gedigen grund för eftertanke och punkter för uppföljningsarbete. Tack så mycket. Och till medlemmarna, vi ses i morgon.
.
Översätts…