Brussels Live · Utskottssammanträde ECON 2026-11-10 Automatiskt transkriberat och översatt från originalljudet. Fel kan förekomma. Maskinöversättning. Originalet gäller. Oberoende tjänst, inte knuten till Europaparlamentet eller Europeiska kommissionen. Källa: © Europeiska unionen. AI-generated: Transcripts, translations and summaries on this site are generated automatically by AI: speech recognition (Soniox), machine translation and summaries (Mistral AI). Not edited by humans before publication. EU AI Act, Article 50. [15:01:20] Speaker 1 [PT] Damer och herrar, jag fortsätter. [15:01:22] Speaker 1 [DE] När det är för sent hamnar det i kassan. [15:01:23] Speaker 2 [DE] Ja, ja, självklart. [15:08:43] Speaker 3 [EN] God eftermiddag allihopa. Vi kommer att inleda dagens möte med att fastställa dagordningen. Om ingen invändning finns, antas dagordningen. Idag kommer tolkning att finnas tillgänglig på 12 språk. Nu går vi vidare till godkännande av protokollen från mötena den 10 och 28 september 2026. Om ingen invändning finns, godkänns mötesprotokollen. Nu rapporten om pågående mellaninstitutionella förhandlingar och paketet för den gemensamma valutan. Det var den fasta trilogen. Detta. Regleringen om inrättandet av den digitala euron, tillhandahållandet av digitala euron-tjänster av betaltjänstleverantörer som är verksamma i medlemsstater vars valuta inte är euron, har behandlats. Och sedlarna och myntens lagliga status som betalningsmedel. Det här förhandlingstriologin ägde rum den 5 november i rådet. Förhandlingarna fortsatte kring olika politiska frågor. Som en följd av utbytet delegerades vissa frågor till den tekniska nivån, nämligen begränsade delar av förordningen om lagligt betalningsmedel för kontanter och de relevanta bestämmelserna om distributionen av det digitala euron, medan andra inte blev avgörande eller inte diskuterades på grund av tidsbrist. Kommissionens tekniska bistånd begärdes för att driva förhandlingarna vidare, särskilt när det gäller utsedda betaltjänstleverantörer och sanktioner. Nästa trilog är planerad till den 18 november i Europaparlamentet. Och detta är en perfekt övergång eftersom jag skulle vilja välkomna herr Piero Cipollone, ledamot av ECB:s direktion, som kommer att uppdatera oss om de senaste utvecklingarna kring det digitala euron. ECB fortsätter att arbeta med sitt pilotprojekt om den digitala euron, som ska inledas under andra halvåret. 2027. Och genom att involvera industrin för att vara redo för en potentiell första utgivning av det digitala euron 2029. ECB har inlett en serie upprop till uttryck för intresse till industrin för detta ändamål. När det gäller lagstiftningsprocessen fortsätter de mellaninstitutionella förhandlingarna med rådet, som ni vet. Och idag, herr Cipollane kommer att uppdatera oss om ECB:s fortsatta arbete på [15:11:21] Speaker 3 [EN] det digitala europrojektet, särskilt pilotprojektet som bygger på det utbyte vi hade med honom i denna utskott i juni. Jag lämnar därför ordet till herr Cipollane i fem minuter eller lite längre om det behövs, och därefter följer en frågestund med ledamöterna i Ekonomiutskottet. Välkommen åter, Piero. [15:11:45] Speaker 4 [EN] Ärade ordförande, ärade ledamöter i utskottet för ekonomiska och monetära frågor, det är ett nöje att vara tillbaka här för första gången sedan parlamentet antog sitt ståndpunkt om paketet för den gemensamma valutan, och jag hälsar det breda stöd som det fick vid plenarsammanträdet den 9 juli hjärtligt välkommen. Detta ger ett starkt demokratiskt stöd för den digitala euron. Låt mig också tacka er för det betydande arbete och den konstruktiva dialog som har möjliggjort denna framgång. En snabb avslutning av de pågående trilogförhandlingarna skulle bana väg för antagandet av paketet för den digitala euron före årets slut, som anges i vägledningen "One Europe One Market". Detta ger oss den rättsliga säkerhet som vi behöver för att slutföra förberedelserna för den digitala euron. Det skulle också ge marknaden säkerhet när det gäller det planerade datumet för en eventuell första emission, som endast kan fastställas efter det att förordningen har antagits. En fördröjning av antagandet skulle i stället kunna senarelägga införandet av den digitala euron, fördjupa Europas beroende av utländska leverantörer och försvåra för europeiska företag att innovera och konkurrera. Europas framsteg inom innovationsområdet för betalningar sträcker sig längre än framstegen med det digitala euron. I september lanserade vi Pontes, som kopplar ihop plattformar för marknadsdistribuerade huvudboksteknologier med euro-systemets målservicetjänster. Uppstarten välkomnades brett av marknaden, med 18 marknadsaktörer och DLT-operatörer som var ombord redan första dagen, och många andra som förbereder sig för ansluter snart. Pontes gör att avvecklingen av tokeniserade transaktioner i centralbankslikviditet blir en operativ verklighet och är en viktig milstolpe i utvecklingen av digitala europeiska kapitalmarknader. Den 2 november genomförde den emissionen av den första digitala, inhemska benchmarkobligationen från ESM på 1 miljard, vilket underlättar övergången inom europeisk tokeniserad finansiering från experiment till införande. Även om jag gärna svarar på frågor om Pontes skulle jag idag vilja fokusera mina kommentarer på den digitala euron och kontanter. Vi går vidare med förberedelserna för pilotprojektet för den digitala euron. [15:14:35] Speaker 4 [EN] Det kommer att testa den digitala eurons tekniska funktioner, operativa processer och användarupplevelse med hjälp av en betaversion utan laglig betalningsstatus. Pilotprojektet kommer att inledas under andra halvåret 2027 och kommer att omfatta Eurosystemets personal, deltagande betaltjänstleverantörer och utvalda handlare som erbjuder vardagliga tjänster, till exempel i ACB:s matsal och deltagande nationella centralbanker. Vi har sett ett starkt marknadsintresse för piloten och i juli. Vi meddelade de 36 utvalda betaltjänstleverantörerna (PSP) som valts ut att delta i piloten bland mer än 50 sökande. De omfattar både banker och icke-bankleverantörer och täcker ett brett spektrum av affärsmodeller, storlekar och geografiska lägen. Vi arbetar nära tillsammans med de deltagande betaltjänstleverantörerna för att höra deras synpunkter och dra nytta av deras erfarenheter. I september öppnade vi en extra inbjudan till online- och mobila handlare att ansluta sig till piloten för att testa fjärrbetalningar. Det slutliga urvalet av handlare kommer att meddelas i början av nästa år. Detta samarbete med marknadsaktören är avgörande. Den digitala euron måste fungera på teknisk nivå, men också i vardagen för konsumenter, handlare och betaltjänstleverantörer. Med ett längre perspektiv planerar vi lanseringen av den digitala euron. På vår sida planerar vi att säkerställa att alla relevanta användningsfall för det digitala euron är tekniskt tillgängliga från den första utgåvan. Samtidigt visade återkoppling från marknadsaktörer att en gradvis lansering skulle stödja en smidig och framgångsrik första utgåva genom att ge dem tillräckligt med tid för att anpassa sig. Vi är glada över att kommissionens brev avser att ge rättslig säkerhet när det gäller genomförbarheten av en sådan fasvis utrullning i butiker. I förberedelserna inför den första utgivningen arbetar vi också nära marknaden med innovationsplattformen för det digitala euron. I september lanserade vi en ny förfrågan om uttryckande av intresse där privata företag och organisationer inbjuds att undersöka hur det digitala euron kan främja marknadsinnovation. Nästa våg av aktiviteter omfattar test av villkorade betalningar och utforskande av tillämpningen av [15:17:25] Speaker 4 [EN] artificiell intelligens i betalningar kommer att gälla från januari till juni 2027. Innovationen omfattar också sedlar. I juli bjöd vi européer att dela med sig av sina synpunkter på tio utvalda designförslag för de nya euromyntsedlarna, baserade på teman som europeisk kultur, floder och fåglar. Enkäterna fick nästan 10 miljoner svar. Med den höga deltagningen i alla euroområdes länder och alla åldersgrupper visar detta hur djupt européer bryr sig om sina pengar. Enkätens resultat kommer att ligga till grund för ECB:s styrelses beslut om det slutgiltiga designkonceptet, som förväntas runt slutet av i år. Vid det tillfället kommer vi att publicera undersökningsresultaten. För det första förväntas den nya sedelserien komma i omlopp i början av 2030-talet. Men kontanter måste också fortsätta att vara allmänt tillgängliga och accepterade i praktiken. Vi stöder därför starka lagstiftningsbestämmelser om obligatorisk accept av kontanter, tillgång till kontanter i hela euroområdet och. Resiliensen hos kontanthanteringen. Låt mig avsluta. I denna osäkra geopolitiska miljö är det viktigt att digitala euron utvecklas i tid för att stärka Europas självständighet när det gäller betalningar. Vi gör vår del genom att fortsätta med de tekniska förberedelserna, men antagandet av det rättsliga ramverket är nödvändigt för att färdigställa designen och regelboken för det digitala euro och slutligen ge ut det digitala euro. Om två månader kommer vi att uppmärksamma 25-årsjubileet av att eurosedlar och euromynt togs i bruk. Även om kontanter fortfarande används flitigt i butiker växer de digitala betalningarna. Jag hoppas därför att vi vid det laget kommer att ha ett starkt rättsligt ramverk på plats – ett ramverk som både säkrar acceptansen av kontanter och ger en europeisk digital form av kontanter. Tack, herr ordförande. [15:19:53] Speaker 1 [EN] Tack. [15:19:53] Speaker 2 [EN] Tack så mycket. [15:19:54] Speaker 2 [SL] Sloveniska för frågan, tre minuter för svaret, och jag börjar med EPP och herr Avtjas. [15:20:02] Speaker 1 [SL] Tack. Kära kollegor, jag kommer att tala på grekiska. [15:20:10] Speaker 1 [EL] eftersom du är mycket erfaren vill jag ha fyra snabba svar så att den europeiske medborgaren kan bli informerad. För det första, hur kommer ni att stoppa skatteflykt? Genom det digitala euron. För det andra, hur mycket kommer handlarnas avgifter att sänkas? För det tredje, vad kommer uttagsgränsen att vara? Och för det fjärde, hur kommer processen för att sätta in kontanter i det digitala euron att se ut? Fyra avgörande frågor för medborgarna. Om euron inte når fram till den vanlige medborgaren har vi ett problem. [15:20:57] Speaker 4 [EN] Så jag är inte helt säker på att jag har förstått frågan fullt ut, men låt mig försöka besvara den. När det gäller skatteflykt är vi ingen skattemyndighet, som ni föreställer er. Det vi gör här är att tillhandahålla ett betalningsmedel för människor. Jag har svårt att koppla den här frågan till skatteflykt. Det handlar om kostnaden för... Om jag förstår rätt undrar ni vilken påverkan det får för handlarna när det gäller det digitala euron. Nu handlar det om kompensationsmodellen. Det här är kompensationsmodellen. Det ligger helt i era händer. Jag förstår att det för närvarande finns två förslag som kan komplettera varandra. Ett förslag är att införa ett tak på europeisk nivå, som i stort sett är genomsnittet av vad människor betalar just nu. Det innebär att detta kommer att gynna framför allt småföretagarna, som just är de som betalar det högsta priset i dag. Det här är ett förslag. Tillsammans med detta förslag finns också förslaget om "no worth of solution", vilket innebär att även för dem som redan betalar under taket kommer det att finnas en bestämmelse för att säkerställa att deras pris inte kommer att öka. Nu är det inte klart hur detta ska genomföras tekniskt, men det är inte upp till oss att avgöra. Detta har diskuterats av Senare i kollegierna. Som vi alltid säger står vi redo att tillhandahålla teknisk assistans om det behövs, närhelst det behövs. Så här ser situationen ut. Det vi med säkerhet kan säga är att med tanke på det nuvarande förslaget förväntar vi oss att I synnerhet den lille handlaren kommer att. Betala mindre. Men denna lägre avgift bärs inte av andra människor, förutom att det vi gör med det digitala euro-systemet är att vi inte tar ut avgifter för transaktioner, vilket är en... En viktig kostnadskomponent i det nuvarande systemet. Genom att ta bort systemavgifterna skulle denna besparing kunna fördelas genom det digitala euro kommer vi inte att ta ut systemavgifter, vilket är en viktig kostnadskomponent i det nuvarande systemet. Genom att avskaffa dessa avgifter kan denna besparing föras vidare i hela försörjningskedjan. Så både handlarna och bankerna och betaltjänstleverantörerna kan dra nytta av det. Ursäkta mig, jag hörde inte ert sista fråga. Jag vet inte. [15:23:47] Speaker 2 [EN] Det var 14 minuter, ser jag. [15:23:49] Speaker 4 [EN] Ah, på den gamla. [15:23:50] Speaker 2 [EN] Jag tror att det var 14 minuter, ja. [15:23:55] Speaker 1 [EL] Uttagsgränser? För att stoppa pengar från att lämna bankerna. [15:23:58] Speaker 3 [EL] För det tredje, processen att omvandla likvida tillgångar till digital form. [15:24:02] Speaker 1 [EL] Om någon har 30 000 euro på kontot, hur mycket kommer de att föra över till den digitala plånboken? Vad kommer den gränsen att vara? [15:24:08] Speaker 3 [EL] Bankirer är rädda för en stor utflyttning av kapital till det digitala euron. Hur ska detta förhindras? Men först om skatteflykt – ni har gjort mig besviken. Bara så ni vet. När det gäller den första frågan om skatteflykt har ni låtit oss hänga. Och jag beklagar verkligen det. Ni måste agera. [15:24:35] Speaker 4 [EN] Låt mig återkomma till den här frågan. Nu förstår jag den bättre. Jag förstår inte varför ni tror att det digitala euron kommer att öka skattefusk. Det ser jag inte. Det här kommer att vara en transaktion som i huvudsak kommer att — gå igenom. Genom det nuvarande systemet. Därför ser jag inte hur det skulle öka skattefusket. Det kan finnas ett fall där det gäller peer-to-peer, men det här kommer att leda till— jag hoppas det. Jag föreställer mig att det kommer att finnas ett tak för en enskild transaktion för den offline-lösningen. Och detta ska i vilket fall som helst registreras på handlarnivå i kassan. Så jag ser verkligen inte hur detta skulle öka skattefusket. Jag ser det inte alls. Dessutom har vi anklagats för att vi gör detta för att, ni vet, för att... Undvik skatteflykt. Därför ser jag inte det här. När det gäller innehavstakerna vet ni hur processen fungerar, eller hur? Det kommer att bli ett förslag från ECB om den nuvarande lagstiftningen godkänns, eftersom jag fortfarande väntar på det. Om den nuvarande lagstiftningen godkänns kommer ECB att lägga fram ett förslag i samförstånd. Eller i samråd med kommissionen. Detta kommer att gå till rådet och rådet kan antingen godkänna eller inte – denna summa. Det här är takbeloppet. Det maximala beloppet. Inom denna ram får ECB fritt fastställa hållandegränser. Beroende på mängden. Och det gäller innehaven. Men det finns inga gränser för transaktionerna. Alltså kan ni spendera hur mycket pengar som helst med det digitala euron. Det finns ingen — åtminstone inte i det nuvarande lagstiftningsförslaget — någon gräns för hur mycket du kan spendera via det digitala euron. Begränsningen gäller det belopp som du kan ha i din plånbok. Nu, om människor kommer att flytta sina insättningar från bankkontot till det digitala euro som vi presenterade för denna kommission för ett år sedan, har vi tillhandahållit en detaljerad studie som visar att detta inte är en verklig oro. Ni kanske minns att vi har tillhandahållit er en studie där vi simulerade effekterna på banksektorn av eventuella gränser för innehav av digital euro, från 500 euro upp till [15:27:31] Speaker 4 [EN] 3 000 under två möjliga scenarier. Det ena scenariot är business as usual och det andra scenariot är, ni vet, ett fall av kritisk kris så att alla människor skulle använda— för att flytta så mycket pengar som möjligt. till den digitala euron. Så även i detta extrema scenario visar den tillgängliga simuleringen – som vi har tillhandahållit denna kommitté – att det inte kommer att bli någon påverkan på den finansiella stabiliteten. endast 13 banker skulle uppfylla likviditetstäckningsgraden, det vill säga de likviditetskrav som regulatorerna ställer. Och det belopp i tillgångar som förvaltas av dessa 13 banker är i praktiken noll. Tre procent av euroområdets totala tillgångar. Och vi talar om detta extrema scenario. Så jag— jag menar att jag bara kan upprepa det vi visade i studien, nämligen att vi inte ser någon anledning till oro för finansiell stabilitet. [15:28:44] Speaker 2 [EN] Tack. Nu ger jag ordet till S&D:s Nikos Papamareou. [15:28:49] Speaker 4 [EN] Tack, herr ordförande. Tack, herr Cipollone, än en gång för att ni är här. Så det har varit en svår process och jag vill bara betona ett av dess svåra inslag. Debatten har alltför ofta formats av de etablerade kommersiella instrumenten hos de stora bankerna och de större medlemsstaterna. De har de största andelarna i sina inhemska kortsystem och vill naturligtvis skydda dem. Rösten har varit stark. Rösten från handlare och medborgare har inte varit det, åtminstone inte i alla små länder. I Grekland har vi IRIS, som är ett system för omedelbara betalningar, och människor är nöjda med det, men vi har inget inhemskt kortbetalningssystem, vilket gäller många andra länder också. De flesta euroländer har det inte heller. För kortbetalningar använder vi Visa eller MasterCard. Så är det digitala euro för oss inte bara en trevlig tillägg. Det är det första europeiska betalningsmedlet som våra medborgare och handlare skulle kunna använda för vardagsköp, och det är vad suveränitet innebär. Men det kommer bara att fungera verkligen om det är ett riktigt alternativ. Om den digitala euron kostar lika mycket i Aten eller Tallinn som de internationella systemen har ingen handlare någon anledning att välja den. Och bankerna har ingen anledning att erbjuda den. Då hade vi gjort allt det här arbetet för att skapa ett instrument som inte förändrar något där det gör mest skillnad. Det handlar alltså inte om stora mot små länder. Det är en enkel fråga. Är inte detta projekt utformat för att skydda etablerade kommersiella intressen och ge varje medborgare i euroområdet ett europeiskt val? Och jag skulle vilja höra igen vad ni sa lite tidigare. Alltså stödjer ECB idén att de avgifter som ska offentligt stödjas ska beaktas när det genomsnittliga resultatet reduceras till en rättvis fördelning mellan betaltjänstleverantörer och alla handlare, inklusive småföretagare. Till skillnad från endast taket. Alltså håller ni med om medelvärdet, men vi har också scheme-fee som var en ganska stark position från SND. Tack. Från allra första början— Tack först och främst för den här frågan. Jag menar, från allra första början har det här inte varit någon hemlighet, eller hur? [15:30:44] Speaker 4 [EN] Vi har sagt det här många gånger: vi är inte— ECB kommer inte att täcka en viktig del av de kostnader som i dagens system bärs av handlaren och som ingår i systemet. Och detta är ingen marginell fråga. Det här är ingen marginell — Låt mig vara lite mer tydlig med det här. Vi talar absolut om inga stora siffror. Men när du talar om köpmän som driver sin verksamhet med en marginal på tre, fyra procent marginalen, om du drar av endast några baspunkter detta är en enorm effekt. Så det är inte så — Om du är en liten handlare och lever på, vet du, kanske tre, fyra procents marginal som du tar ut på din produkt. Marginalen du har på din produkt. Om ni kan sänka ens ett litet belopp, hur litet det än är, är det en enorm förbättring. Så från början har vi sagt att vi tar bort kostnaderna, en stor del av kostnaderna, det vill säga avgiften för systemet och processavgiften. Och sedan — och det är vår roll, eller hur? Att utforma ett system som ger systemet vissa besparingar. Hur denna besparing ska fördelas längs kedjan är inte upp till oss att avgöra. Det har vi sagt till lagstiftarna: snälla, fördela denna besparing, herrar. så att alla har något att vinna, eftersom man behöver incitament för att alla ska delta när man skapar ett system. En rättvis fördelning av det här systemet av den här besparingen vore det idealiska att göra. Så taket är avsett att skydda den lille handlaren, eftersom ni nu lägger det på att tvinga handlaren att acceptera det digitala euro är rättvist att ni skyddar dem mot en eventuell prisökning. Så det vi har rekommenderat är en rättvis fördelning av denna besparing, så att alla inblandade aktörer har incitament att delta. Och det har varit filosofin från början. Och jag hoppas att detta kommer att återspeglas i den slutliga lagstiftningen. [15:33:23] Speaker 2 [EN] Tack, Marlena Malag från ECR. [15:33:27] Speaker 1 [PL] Tack, herr ordförande. Jag har en fråga angående tvångsacceptans. det digitala euron. Tror ECB verkligen på attraktionskraften hos denna digitala europrodukt? Eller tror ni inte på det och anser att dess utbredda införande är beroende av tvångsmässig acceptans? via säljarna? Om den digitala euron erbjöd ett verkligt värde, skulle det inte finnas något behov av att pressa säljarna att acceptera den. Det medför ju dessutom extra kostnader för dem. Acceptansen av det digitala euron bör vara helt frivillig. Och hur ser ni på den här frågan? Bör det gemensamma valutapaketet påtvinga en sådan skyldighet eller inte nödvändigtvis? Tack så mycket. [15:34:22] Speaker 4 [EN] Låt mig då göra det här — det här är en viktig fråga och den kanske ofta förbises. Låt mig därför ta lite tid för att förklara detta. Redan från början har vi frågat oss: varför gör vi det här? Vi gör det för att vi vill erbjuda något som är väldigt likt kontanter. Det kan användas för de användningsområden där kontanter inte kan användas. Vi talar om en stor del av våra utgifter. En tredjedel av våra utgifter sker online. Det innebär att medborgarna inte har friheten att använda sina pengar kontant för viktiga användningsområden. Vårt ansvar som centralbank är att tillhandahålla betalningsmedel för människor. Så måste vi komplettera kontanterna med en lösning som gör det möjligt för dem att betala med sina egna pengar. Alltså är den digitala euron en digital version av kontanterna. Och kontanter har vi — det diskuterar ni också — är lagligt betalningsmedel. Lagligt betalningsmedel. Alla länder har ett lagligt betalningsmedel. Alltså eftersom det digitala euron är en digital version av kontanter måste det också ärva denna status som lagligt betalningsmedel. Men det här är inget— Det här är inget konstigt. Det här är den suveränens pengar. Och per definition kan den suveränens pengar befria dig från en förpliktelse. Så det här är ingen kommersiell— Det här är ingen kommersiell produkt. Det handlar om möjligheten för människor att behålla friheten att betala med sitt suveräna lands pengar. Nu, det faktum att det här kan innebära en del små kostnader för handlaren, det kan det. Men om vi ser på verkligheten, stöder små och stora handlare från alla hörn av Europa den här idén. Det innebär att de besparingar som de kan göra genom att acceptera det digitala euron är mycket större än de små införandekostnader som de kommer att få bära. Jag menar att om det digitala euron vore ett hot mot de små handlarnas lönsamhet, så hade vi hört talas om det. Vi har hört precis motsatsen. När vi träffar dem säger de till oss: gör det snabbt. Gör det snabbt. För det här är avgörande för oss att spara pengar och få insyn i de avgifter som andra aktörer lägger fram på bordet. [15:37:42] Speaker 4 [EN] Tack. [15:37:44] Speaker 2 [EN] Tack. Ludovic Todor för Renew. [15:37:48] Speaker 4 [EN] Tack och tack för denna intressanta diskussion. Jag är egentligen inte rädd för handlarna, eftersom de borde dra nytta av det digitala euron. Min fråga gäller två andra saker som verkligen är viktiga. En sak är den allmänna acceptansen och för det här behöver du en sorts användarupplevelse som är jämförbar med andra lösningar. Och om banksektorn inte stödjer projektet tillräckligt kan de ju se till att användarupplevelsen med elektroniska pengar blir lite annorlunda än användarupplevelsen med det digitala euron. Kan ni kommentera det här? Och den andra handlar om den debatt som vi har fört i Europaparlamentet om införandet av det digitala euron. euro eller att stödja privata lösningar. Min fråga är därför: hur ser ni på det just nu? Finns det en möjlighet att ha ett kompletterande system där det finns ett slags digitalt euro-ryggrad och privata lösningar på det? Eller kommer banksektorn att försöka komma med sin egen lösning på det här problemet? [15:39:09] Speaker 3 [EN] Tack. Det här är två frågor, men på ett sätt pekar de på samma fråga. Nu beror definitivt det allmänna stödet på användarupplevelsen. Så arbetar vi hårt med att utforma en toppklassad användarupplevelse. Som ni kan föreställa er, genomför vi fokusgrupper. Men när vi gör det vill vi inte lämna någon utanför. Vi är ingen kommersiell produkt. Så för oss är inkluderande en mycket, mycket viktig— mycket, mycket viktig egenskap. Så vi försöker bygga in den här funktionen i arbetsordningen för att säkerställa enkel tillgång, användarvänlighet — lätt att förstå — vi försöker bygga in det. i arbetsordningen och för att ge en fysisk representation av detta utvecklar vi vår egen app som kommer att integrera alla dessa funktioner. Därför har vi krävt att distributionen av appen ska vara obligatorisk. Nu kommer diskussionen att fortsätta— alltså— Så bra. För att se till att alla är med. Vissa grupper uppmuntrar till distribution av det digitala euron och inte till att stoppa projektet. Vi måste arbeta med incitamenten. Så har vi sedan början arbetat med den privata sektorn för att försöka skapa en produkt som skulle uppmuntra dem att distribuera den. Vi har redan talat om kompensationsmodellen, men det finns något mer. Vi sade till den privata lösningen — den privata lösningen som för närvarande finns tillgänglig i Europa är begränsad. Det är begränsat på nationell nivå eller när det gäller användningsfall. Så för att de ska kunna tillhandahålla full täckning i hela euroområdet och för alla användningsfall krävs normalt sett nationell täckning med det internationella kortsystemet. Men varje gång som kunden använder det internationella kortsystemet förlorar de avgifter och data. Alltså om de i stället för det internationella kortsystemet kunde använda det digitala euron, skulle det förbättra deras ekonomiska resultat. Och vi anser att detta är ett effektivt incitament för dem att inte dölja euron alltför mycket. Samtidigt — Samtidigt, herr. Möjligheten att täcka med det digitala euron och det faktum att det privata systemet kan återanvända vårt [15:42:18] Speaker 3 [EN] acceptansnätverk. Bör främja deras förmåga att utöka sin räckvidd bortom den räckvidd de har idag. Låt mig ge ett exempel så att alla kan förstå. Idag, om en privat lösning vill expandera till en marknad som inte täcks, måste den övertyga varje enskild handlare att anta den standard som denna privata lösning använder. Och det är mycket kostsamt och tidskrävande. Med den digitala euron kommer acceptansnätverket redan att finnas på plats eftersom vi har pratat om det tidigare i samband med lagligt betalningsmedel. Så kan den privata sektorn redan dra nytta av det befintliga acceptansnätverket. på grund av den digitala euron förväntar jag mig att det kommer att bli en sammansättning av lösningar. Den digitala euron skulle kunna utgöra – skulle utgöra en ryggrad som den privata sektorn kan utveckla nya lösningar på. tjänster. Det är särskilt viktigt eftersom vi lever i en tid då vi vet att lite motståndskraft och redundans i systemet är avgörande, eftersom allt kan hända. Så om vi har ett annat sätt att låta våra medborgare betala, oavsett eventuella avbrott på grund av olyckor, tycker jag att det – med tanke på den tid vi lever i – är en klok åtgärd att vidta. [15:44:11] Speaker 1 [EN] Tack, gröne Damian Bazleger. [15:44:15] Speaker 2 [EN] Ja. Det är trevligt att se er här igen. Som ni vet, befinner vi oss mitt i förhandlingarna om den digitala euron och några av förhandlingsteamet är här. Jag vill fråga om sanktionerna. Ni har flera gånger kallat den digitala euron för suveränt kontanter. Och jag förstår att vi nyligen har sett att Europeiska kommissionen har understrukit att enligt betalkontodirektivet berövar sanktioner från tredje land – såsom nationer – som tillämpas här inte medborgarna rätten till ett grundläggande bankkonto. Det gäller redan för företagskonton. Men ändå har vi hört från ICC-domare och kanske även andra att de har problem med att ens acceptera sina grundläggande banktjänster för konton. Det har de – det har de rätt till enligt våra regler. Så om ni anser att det digitala euron ska vara en suverän valuta, borde det då inte klargöras extra att till exempel människor som av någon anledning saknar banktjänster – vilket kan vara orättvist – åtminstone ska den digitala euron bevaras fullständigt och i alla sina revisioner? Det är den första frågan. Och det andra frågan skulle vara: borde vi inte också använda det digitala euron med ett potentiellt specifikt regelverk för dessa personer, som skulle kunna aktiveras på flera sätt för att möjliggöra för institutioner och enheter enskilda personer som drabbas av dessa sanktioner kan få högre innehavsgränser, högre transaktionsgränser och så vidare. Det är en fråga, och eftersom det var lätt ger jag er genast en till: den handlar om tillgången till mobila enheter. Jag menar att det i texten står att mobiloperatörerna i princip ska ingå avtal med kommersiella banker när det gäller, ni vet, apparna för det digitala euron på deras telefoner och funktionaliteten. Det gäller inte för de som omfattas av DMA, där man i princip måste tillhandahålla full funktionalitet, men också för mobiltelefonoperatörer eller -tillverkare som inte omfattas av DMA. Därför undrade jag om ni har någon synpunkt på om detta också borde vara avgiftsfritt i stället för [15:46:15] Speaker 2 [EN] föremål för förhandling. Tack. [15:46:19] Speaker 3 [EN] Så — jag försöker hitta ett enkelt svar på ert första, mycket långa och komplicerade fråga. Låt mig därför ta ett steg tillbaka i det här. Redan från början har jag sagt att vi har utformat den digitala euron för att vara så inkluderande som möjligt. Och för att alla ska kunna använda den. För att genomföra detta har vi byggt en infrastruktur som inte är beroende av någon annan än oss själva. Av européer. Jag anser nu att detta utgör en tillräcklig grund att tillhandahålla. Kanske kan man hitta tekniska lösningar för att säkerställa att ingen utesluts från grundläggande tjänster som betalningar. Det här är alltså mitt svar på er första fråga och givetvis på er andra fråga – för oss. att alla leverantörer omfattas av artikel 33 skulle vara det bästa. Om vi kan genomföra det direkt är det ett enkelt sätt att tillämpa denna lösning. Det skulle vara det bästa sättet att gå vidare. [15:47:54] Speaker 1 [EN] Tack. Jag lämnar ordet till Pasquale Tredico för vänstern. [15:47:58] Pasquale Tridico (The Left) [EN] Tack. Tack, herr Cipollone. Tack. Tack, herr Cipollone. Tack till Damian, för han ställde precis en fråga som jag också ville ställa, men jag vill gå lite djupare in i den. den här frågan, herr Cipollone. Men egentligen finns det en fråga som just nu är mycket känslig i Italien och utöver perspektivet att hitta en lösning på den genom den digitala euron skulle jag gärna, om möjligt, vilja ha ett svar från er. Jag syftar på det sanktioner som Banca Etica just nu får från USA och som i grunden… Inte tillåta att en förening vid namn Autistici Immaginari får tillgång till deras tjänster och pengar under förutsättning att Banca Etica tillhandahåller tjänster till Autistici Immaginari, vilket i praktiken 130 000 kunder till Banca Etica skulle i praktiken också drabbas av sanktioner. Det handlar dessutom också om läkare från Kuba verkar i en region som ni känner mycket väl, nämligen Kalabrien, och den regionen drabbas i praktiken av samma sanktioner eftersom Kuba är verksamt där. Den här situationen är därför ohållbar just nu. Jag undrar om ECB försöker skapa ett paraply för de institutioner som, utöver dessa föreningar, också anställer kubanska läkare. eller Autistici Immaginari som har tusentals och åter tusentals klienter som riskerar att förlora sina tjänster på grund av sanktioner från USA. Sanktioner som naturligtvis inte erkänns. [15:49:46] Speaker 3 [EN] Nu. Det här är en mycket komplicerad fråga av en fundamental anledning. Källan till det här problemet har att göra med det faktum att dollarn är den dominerande valutan i världen. Så bankerna kommer att – även om ni löser det enskilda problemet – förbli det faktum att även att ta emot betalningar från en bank som har sanktionerats kan utgöra en risk. de mottagande bankerna, eftersom amerikanarna kan förhindra att ni får tillgång till dollarn system. Så om du gör en transaktion i dollar och gör affärer med någon som har blivit sanktionerad kan du bli föremål för sanktioner. Det här är ett ensidigt beslut från USA. ECB kan inte göra så mycket åt det. Det ECB gör på det här allmänna området är att stärka euron internationella roll. När vi talar om euron som internationell valuta har vi också diskuterat det här. Alltså, det är så här, vi måste förstå spelet. Alltså handlar det inte om att du kan bli sanktionerad om du är rädd för att göra affärer med någon som har blivit sanktionerad, vilket innebär att du inte finansierar dig i dollar. Det är en enorm risk. Så människor kommer inte att ge sig in på det. Det finns inte mycket man kan göra, förrän man långsamt rör sig in i en miljö där man kan bedriva verksamhet och. Ni vet, ni finansierar era klienter, även om de, ni, eftersom de inte längre behöver dollar eftersom de gör andra saker. Men specifikt vad den digitala euron kan göra i det avseendet. Börjande med det ni säger, menar jag, infrastrukturen, infrastrukturen för det digitala euron, är oberoende. Det beror på oss, på ECB. Så vi kan tillåta vem som helst att genomföra transaktioner. Det handlar om — Inom det digitala euroekosystemet för euron måste ni hitta en enhet som inte behöver finansiera sig i dollar. Därför kan denna enhet tillhandahålla tjänsterna. Och framför allt genom offline-lösningen skulle människor kunna betala, eftersom offline-lösningen inte är – det är som att växla kontanter. Så, därför svarade jag tidigare att strukturen finns på plats. Vi måste hitta en väl avstämd lösning som gör det möjligt för oss att tillhandahålla specifika lösningar. [15:52:54] Speaker 3 [EN] ärendet och. För striden är den strid den är. Så vi måste, upprepar jag, konstatera att den tekniska infrastrukturen finns och att den i viss mening skulle göra det möjligt för oss att lösa det här problemet. Men det finns, såvitt jag kan förstå och har funderat på det en tid, inget ingen övergripande lösning. Därför måste vi titta på detaljerna och se om vi kan göra det något på specifik nivå. Fördelen med det här är återigen att infrastrukturen beror i huvudsak på ECB och därför kan vi tillåta vem som helst att genomföra transaktioner. Problemet ligger på lokal nivå, på banknivå. Så behöver ni hitta en enhet som inte är beroende av att finansiera sig i dollar. Om ni hittar ett nätverk av sådana enheter har vi löst problemet. [15:54:11] Speaker 1 [EN] Tack. Jag lämnar nu ordet till Regina Duarte från EPP. [15:54:16] Regina Doherty (PPE) [EN] Tack, herr ordförande. Och herr Cipollone, ni välkommen. Det är ett mycket intressant samtal och ni har rätt i att påpeka att införandet av den digitala euron uppenbarligen är ett viktigt åtagande för alla medlagstiftare inom ramen för ”Ett Europa, en marknad”. Och vi ser nu att planen är att nå en överenskommelse vid den öppna trilogen den 18 november. Jag är därför verkligen övertygad om att alla kommer att vara konstruktiva, flexibla och naturligtvis engagera sig mycket meningsfullt, eftersom vi vet hur strategiskt viktigt projektet är. Om det blir ytterligare förseningar kommer det givetvis att påverka ECB:s första emission. Och jag tycker att det här, ur vår synvinkel, genomförandet av det här projektet är något som vi alla uppenbarligen bör se som en prioritet. Så jag har två frågor om det. För det första: om förhandlingarna förlängs, vilken inverkan tror du att det kommer att få på lanseringen av den digitala euron och vilka följder förväntar du dig att det ska få för Europas strategiska autonomi? För det andra, lite kortare, vill jag fråga om diskussionen om kostnaderna för handlarna inom den totala taket. Vad är ECB:s syn på om det fortfarande bör finnas utrymme för förhandling inom det totala taket och tror ni att det kommer att påverka projektets framgång i slutändan? Tack. [15:55:30] Speaker 3 [EN] Alltså eh. Redan från början säger vi eh. Vi behöver ungefär två och ett halvt år för att. Genomföra det digitala euro från det ögonblick då lagstiftningen träder i kraft. När jag säger att lagstiftningen träder i kraft, menar jag dess publicering i Europeiska unionens officiella tidning. I den officiella tidningen. Varför så formellt om du inte vill? Jag ger bara ett exempel. Jag måste ge instruktioner till de som utvecklar programvaran om hur många konton människor kan ha. Det här är, som ni vet, en trivial fråga, men de måste skriva koden på ett sätt som gör att det... Tillgodose de specifika krav som finns i lagstiftningen. Nu är detta ett extremt exempel, men det finns många sådana dimensioner. Så kommer slutgiltigandet av slutgiltigandet av koden att kräva att det finns lagstiftning. Men tänk på regelboken. Regelboken är spelets regler. Hur bearbetas betalningar? Detta måste förklaras steg för steg. Därför har vi alltid sagt att det krävs två och ett halvt år, eftersom hela systemet måste införas. Vi behöver alltså två och ett halvt år från det att lagstiftningen träder i kraft. Naturligtvis vet ni att om vi skjuter upp slutet, så kommer tidpunkten då vi kan lansera den digitala euron att senareläggas. Skadan skulle alltså bli att vi Vi kommer inte att kunna ta itu med det akuta problemet som vi har när det gäller strategisk autonomi och tiden springer iväg, menar jag. Om vi inte agerar kommer situationen bara att förvärras. Därför vet vi att icke-europeiska aktörer vinner marknadsandelar i Europa. Ju mer vi förhalar, desto sämre blir situationen och desto mer rotad kommer vår beroende att bli. Därför har vi redan från början förespråkat snabba åtgärder. Så internt inom ECB anstränger vi oss, vi springer verkligen för att utnyttja den tekniska tiden så mycket som möjligt för att kunna leverera och för att. Införa det digitala euron så snabbt som möjligt. Med ’taket’ menar jag verkligen, verkligen, eh, jag Det är lätt att prata om det, eftersom ni vet att jag är en centralbank. En centralbank gör centralbanken det? Det här är ett finanspolitiskt beslut, om ni så vill. [15:58:38] Speaker 3 [EN] Så fördelar du resurserna över din valkrets och medborgarna. Så vi tycker att vi tar bort mycket kostnader från systemet och därmed ger systemet tillräckliga besparingar som skulle kunna uppmuntra alla att delta. Så min rekommendation till alla är: var inte giriga. Förstå att alla behöver någon form av incitament för att delta. För om vi inför detta kommer alla att dra nytta av det. Inte bara kommer vi att säkert dra nytta av det ur ekonomisk synvinkel, utan också som medborgare och när det gäller vår egen frihet och förmåga att styra vårt eget öde. [15:59:31] Speaker 1 [EN] Tack så mycket och du har helt rätt. Tiden håller på att rinna ut igen. Därför behöver vi att ministerrådet är öppet för förhandlingar, och jag ger ordet till Matias Ecke. [15:59:42] Matthias Ecke (S&D) [DE] Tack, fru ordförande. Herr rådgivare Cipollone, jag vill ställa ett fråga till er. Det handlar om skyldigheten att anta och eventuella undantag från den. Vi alla vill att den digitala euron ska bli en framgångsrik modell, en framgångsrik digital centralbanksvaluta och ett offentligt betalningsmedel. Jag tycker att det är ytterst viktigt. Men det får naturligtvis inte heller leda till absurda situationer. Och det är därför Europaparlamentet har infört undantag, som går ännu längre än kommissionens förslag, för små och mikroföretag samt privata transaktioner. Jag skulle säga att det verkligen inte skulle främja acceptansen av den digitala euron om polisen skulle storma en skolbasar eftersom den digitala euron inte accepteras där. Men samtidigt – och det är lite av min oro i dessa förhandlingar – får undantaget inte gå för långt. Var anser du att gränsen går för när euron i digital form fortfarande har status som lagligt betalningsmedel, det vill säga fortfarande är en lagligt erkänd betalningsform? Var går gränsen för de undantag som medlagstiftarna nu inför, där vi riskerar att förlora statusen som digitalt betalningsmedel, som en lagligt erkänd betalningsform? [16:00:57] Speaker 3 [EN] Tack för den här frågan. Jag tycker därför att vårt ursprungliga förslag var ett rimligt förslag. Vi sa: om du är en handlare accepterar du redan vissa digitala betalningar ni kunde lägga till det digitala euron. Det verkar för mig – och det var i stort sett vårt ursprungliga förslag – vara rimligt. Men återigen menar jag, jag kan upprepa det, eftersom det är enkelt och inte medför stora kostnader. För om du redan har, vet du, du har det redan. Ers back-end kopplad till gränssnittet där ni tar emot digitala betalningar kommer inte att tillföra stora kostnader. Egentligen uppskattar vi att 80 % av maskinerna för att acceptera digitala betalningar kan uppdateras via programvara för att acceptera det digitala euron. Så marginalkostnaden är mycket liten. Därför har vi redan från början ansett att det skulle kunna vara en rimlig lösning. [16:02:15] Speaker 1 [EN] Tack för ESN. Herr Droze. [16:02:18] Speaker 4 [EN] Ja. [16:02:18] Speaker 2 [EN] Tack, herr ordförande. Jag talar tyska. Herr Cipollone [16:02:21] Speaker 2 [DE] Tack så mycket för er rapport. Det stämmer att européer älskar sina pengar. Jag är en av dem. Naturligtvis skulle jag helst vilja att den tyska marken kom tillbaka igen. De gillar det verkligen, men utanför dessa diskussionsrundor och förmodligen utanför ECB:s högkvarter finns det ändå betydande reservationer i samhället mot den digitala euron. Och jag tror att ni kommer att få jobba mycket med det här. Min fråga är följande: som ni vet har fru Lagarde faktiskt meddelat sin tidiga avgång från sitt mandat. Hon har gjort det digitala euron till en av sina prioriteringar. Formuleringen antyder att det digitala euron skulle vara en av hennes prioriteringar. Finns det därför nu några konsekvenser för projektet med det digitala euron? Jag menar, förekommer det några förseningar? Och innebär inte ledarskapsbyten inom ECB skäl att oberoende ompröva kostnader, risker och fördelar med den digitala euron innan man ingår ytterligare betydande finansiella och organisatoriska åtaganden? Skulle det inte vara klokt att avsluta de parlamentariska förhandlingarna och sedan låta ECB:s nya ledning avgöra nästa steg? Och en konkret fråga: vad skulle hända om en stor medlemsstat, säg Tyskland 2029, leddes av andra politiska krafter och ville dra sig ur projektet? Vilka skulle då bli följden av det? Det är det jag är intresserad av. Tack. [16:03:50] Speaker 3 [EN] Låt mig då svara för den avdelning som har att göra med ECB. ECB:s styrelse är robust. Beslutet hittills om utvecklingen av det digitala euron har stötts av styrelsen. Som består av alla centralbankschefer i euroområdet plus de sex ledamöterna i styrelsen. Nå, ja Förordningen. Ursäkta. Hittills har beslutet varit enhälligt i alla avseenden och alla medlemmar i styrelsen stödjer denna process. Av det jag hör förväntar jag mig ingen förändring av inriktningen. Därför att de två namn som har föreslagits som presidentkandidater båda har offentligt stött den digitala euron vid flera tillfällen och var medlemmar i styrelsen för bara några år sedan. Så jag förväntar mig att de kommer att fortsätta ge sitt stöd till det. Dessutom till. Rådet, det vill säga medlemsstaterna, enades enhälligt om deras förslag den 18 december i fjol. Jag hör därför också ett starkt stöd från medlemsstaten. Och parlamentet har också röstat med stor majoritet för det förslag som ni har nått fram till, den text som ni har nått fram till. Hittills ser jag således ett starkt demokratiskt stöd för den digitala euron. När det gäller framtiden kan jag, jag menar, ni vet ju att ingenting är svårare än att göra förutsägelser. Så låt oss undvika att gå in på den här svåra frågan. Gröna. [16:06:03] Speaker 1 [EN] Tack till EPP. Ludek Nidamäe. [16:06:06] Luděk Niedermayer (PPE) [EN] Tack så mycket. Det är bra att ni är här. Jag har två enkla frågor. Varje fråga är lite olika. Den första handlar om... Digital detaljeuro. Hur det skulle hjälpa med problemet med amerikanska sanktioner mot ICC-domstolen. Ni vet att vi diskuterar det. Men om ni kunde sammanfatta hur vi skulle dra nytta av det. Och för det andra vet ni att Europaparlamentet ofta har uppmanat till en grossist-euro. Jag är glad att ni i september, om jag inte misstar mig, startade projektet Pontes. Har ni alltså redan lärt er några första saker under de första månaderna av verksamheten? [16:06:52] Speaker 3 [EN] Tack för den här frågan. När det gäller sanktionen kan jag upprepa vad jag sade till herr Trivigo i båda fallen. Vi bygger en plattform som endast är beroende av oss. Alltså Det här är i sig endast ett ytterligare lager som ökar vår strategiska autonomi. När det gäller hur detta kan hjälpa, det vill säga hur infrastrukturen för det digitala euron kan hjälpa: det kan hjälpa oss att Så länge vi inom PSP hittar ett nätverk som distribuerar det digitala euron. Är motståndskraftiga mot USA:s sanktioner. För de behöver inte finansiera sig i dollar. Det verkliga problemet är att vår banksektor, ni vet, måste finansiera i dollar för många aktiviteter. Och därför är det människor som bedriver normal bankverksamhet, bankaffärer, som kan vara oroliga för att de inte kommer att ha tillgång till amerikanska dollar. Så länge vi kan hitta en uppsättning PSP:er som endast hanterar distributionen av det digitala euron och inte behöver finansiera sig i dollar, tror jag att vi kan skapa något som är oberoende av USA:s specifika sanktioner. Därför måste vi förbli flexibla och ha utrymme att agera från fall till fall. Överlag har det verkligen varit en stor framgång. Den 21:e lanserade vi det digitala euron. Så vad vi har lärt oss, Pontes. Pontes. Vad vi har lärt oss av Pontes. Ni vet att det har skett denna viktiga första transaktion, där en miljard euro har emitterats av ESM. Det viktigaste, skulle jag säga, den allvarligaste punkten som vi har lärt oss är att vi kan bygga upp ett enhetligt ramverk. Vi kan bygga en integrerad plattform i Europa, men vi kommer inte att uppnå en fullständig integration av vår kapitalmarknad – särskilt när det gäller tokenisering – om vi inte vidtar åtgärder på lagstiftningsnivå. Vi ser att det, i avsaknad av en lösning, en europeisk reglering för digitala tillgångar, redan utvecklar medlemsstater sina egna regleringar. Egen lagstiftning, egen nationell reglering, som kanske inte är kompatibel med den följande dörrreglering. Så skulle vi kunna hamna i en situation där vi skulle kunna vara i stånd att utforma en [16:10:05] Speaker 3 [EN] en integrerad finansiell marknad, men på lagstiftningsnivå reproducera den fragmentering som vi har idag. Det vore synd, eftersom det skulle vara en förlorad möjlighet. Därför anser jag att vi börjar allvarligt fundera på hur vi kan undvika denna fragmentering. på nationell nivå. För det andra har vi lärt oss att efterfrågan på tokenisering är stor och att vi kan förvänta oss det. Vi ser alltså en sorts snöbollseffekt. Och många människor kommer till oss och ser och säger: hur kan vi importera och och och. Använd den här tekniken. För att ge ett exempel: Frankrike överväger att tokenisera all kommersiell papper och distribuera dem via DLT. Vi talar om en marknad på 300 miljarder per år. Det är knappast någon liten bedrift. Och andra institutioner överväger att använda det digitala euron. Ursäkta, grossistlösningen. För oss. Till exempel var jag i Bangkok för den årliga sammankomsten och många internationella överstatliga institutioner kom till mig för att förstå hur de kan använda den här lösningen för att tillhandahålla kassaflödet för sina transaktioner i tokeniserade tillgångar. [16:11:32] Speaker 1 [EN] Tack. Varje uppseendeväckande blick. Ja, Eveline Ragner. Tack så mycket för alla era svar och att ni är här. Herr Cipollone, en mycket enkel fråga, men jag tror att det är svårt att hantera det ute i världen. Det finns massor av desinformation och felaktig information, och det hjälper naturligtvis mycket att ni är här nu och tålmodigt besvarar alla dessa frågor. Men just den här desinformationen, menar jag, har främst till syfte att sprida lögner om det digitala euron och dess konsekvenser, och dessutom finns det en massa absurditeter. Där. Tar ni upp några av dem? Jag menar, ibland låter de här argumenten löjliga, som till exempel: ’Ja, det digitala euron kommer att skapa en avgift för att betala kommissionen och finansiera den’ och alla de här sakerna som naturligtvis inte har något med verkligheten att göra. Finns det något som ni uppfattar, även om det är väldigt absurd eller helt felaktigt, för att möta de lögner som är så påtagliga i den digitala världen? [16:12:47] Speaker 3 [EN] Som ni kan föreställa sig, möter vi ständigt den här typen av problem. Och vi försöker svara som en institution. Och vi har ett institutionsspråk, som ni kan föreställa er. Så tillhandahåller vi information. Och vi försöker göra det så enkelt som möjligt för att sprida den här informationen så brett som möjligt. Alltså vår, ni vet, webbplats som vi försöker synas på sociala medier. Men hittills har vi ett stort hinder. Vi kan inte bedriva proaktiv kommunikation, herr talman. För att vi inte kan ligga före oss själva. Hur kan vi kommunicera om en produkt eller lösning som inte existerar? Därför är det så viktigt att ni kommer överens. För det är ni som kommer att föda fram det här barnet. Då kommer vi att kunna låta det växa snabbt och starkt. Men vi kan inte föda det. Det är upp till er. Så jag kan inte bara gå här och lovorda den digitala euron, för den digitala euron existerar inte. Då skulle ni med all rätt kunna fråga mig varför jag marknadsför något som inte existerar och som jag inte är behörig att göra. För att ge ut. Det är därför det är så viktigt. Vi planerar naturligtvis en stark kampanj. Men vi kan dra ut den här kampanjen först när vi har legitimitet från kommissionens ledare, för tack och lov lever vi i en demokrati och där rättsstaten råder. Ni vet att våra beteenden styr oss. Så hjälp oss gärna att, vet du, bekämpa det här. Fake news skulle jag säga, vet du. Och det finns många aktörer som vi kommer att se och som vi ser varje dag. Kan jag få en sekund till? [16:15:18] Speaker 1 [EN] Nej. [16:15:19] Speaker 3 [EN] Ja, det. Ni känner till tre. För fyra år sedan, när vi började prata om strategisk autonomi oberoende av Europa, verkade det som om vi var utsatta för många externa hot. Det verkade som en esoterisk diskussion. Fyra år senare lider vi av det här varje dag på egen hud. Inte bara när det gäller betalningar. Så det är på tiden att vi vaknar och försöker bygga något som fungerar. Vi vaknar på morgonen och känner oss lite lugnare av att vi åtminstone delvis bestämmer över vårt eget öde. [16:16:11] Speaker 1 [EN] Tack. Något anförande? Nej. Tack, min käre Piero Cipollone. Kanske kommer vi att ha en överenskommelse nästa gång du kommer till utskottet. [16:16:23] Speaker 3 [EN] Absolut. [16:16:24] Speaker 1 [EN] Om det digitala euron. [16:16:25] Speaker 3 [EN] Jag kommer ta med champagne. [16:16:27] Speaker 1 [EN] Hoppas det. I alla fall champagne. Tack så mycket för er tid och tack för utbytet med er. [16:20:10] Speaker 1 [EN] Okej. Alltså vi kan nu gå vidare till punkt sex på dagordningen om konkurrenskraften inom banksektorn i EU:s eget initiativ-rapport. Syftet med detta initiativrapporter är att presentera Europaparlamentets ståndpunkt i olika frågor inför bankpaketet 2027. Så att Europeiska kommissionen kan ta del av dem. Mer än 500 ändringsförslag har lagts fram. Jag ger inte ordet till utskottsberedaren utan till Marco Sverber som kommer att tala för utskottsberedaren Isabelle Benjumea. [16:20:58] Isabel Benjumea Benjumea (PPE) [EN] Tack så mycket, herr President. Jag kommer att läsa fru Benjumeas meddelande eftersom hon inte kan vara här med oss idag. Så jag börjar med att citera. Under de senaste åren har den europeiska konkurrenskraften underminerats av en allt större byråkratisk och reglerande börda. Vår banksektor lider av det. Konsekvenserna. Det europeiska regelverket som styr bankerna i EU överskrids nu 95 000 sidor. Idag har vi mer motståndskraftiga banker, men vi har också banker som i jämförelse med dem i andra jurisdiktioner har en konkurrensnackdel. De fortsätter att verka på en fragmenterad marknad med nationella hinder, alltför komplexa regler och höga efterlevnadskostnader. Allt detta begränsar deras förmåga att investera, växa och finansiera vår ekonomi. Och det här drabbar oss alla. Därför är det en brådskande prioritet att se över detta lagstiftningsramverk. 552 ändringsförslag har lämnats in till utkastet till betänkande. Som Europaparlamentets rapportör arbetar hon med resten av de politiska grupperna för att ta fram en ambitiös text. med cirka fem prioriteringar. För det första att slutföra bankunionen och ta bort de återstående hindren på den inre marknaden. För det andra att göra konkurrenskraft till ett sekundärt mål för de europeiska tillsynsmyndigheterna. För det tredje att minska dubblering och onödiga regleringsbördor. För det fjärde att underlätta bankkonsolidering. Och för det femte att främja användningen av tekniker som artificiell intelligens och tokenisering. Hon är övertygad om att de med bidragen från skuggberichterna kommer att kunna uppnå en överenskommelse om en ambitiös rapport. Detta kommer att göra det möjligt för Europaparlamentet att delta i debatten om det stora regelpaket som kommissionen planerar att lägga fram 2027 med en stark och sammanhängande ståndpunkt. Europa behöver banker som kan konkurrera och investera. Banker som finansierar tillväxten i våra företag och stödjer entreprenörer. Vi har en möjlighet att ge dem ett ramverk som gör att de kan göra det. Därför måste vi agera med ambition. Det är vad jag har att säga i Isabelle’s namn. [16:23:13] Speaker 1 [EN] Tack så mycket. Jag ger ordet till skuggdebatten och vi börjar med SND och Ronas Fernandez. [16:23:20] Jonás Fernández (S&D) [EN] Tack, herr ordförande. Jag kommer att tala på spanska. [16:23:25] Jonás Fernández (S&D) [ES] Först och främst skulle jag vilja tacka Isabelle Benjumea och hela hennes team och skicka en stor kram till hennes APA, som har råkat ut för en liten olycka som kan få vissa konsekvenser; hoppas att det löser sig snabbt. I vilket fall som helst vill jag först och främst, som jag redan sagt, tacka Benjumea för utkastet till betänkandet och för arbetet under de senaste veckorna, då vi har försökt – kort sagt – hitta gemensamma nämnare, bland annat på grund av det stora antalet ändringsförslag som vi alla har lämnat in. SANDI:s ståndpunkt i denna fråga är fullständigt klar. Och vi kan sammanfatta det så här: vi hoppas att denna lagstiftningsinitiativ kommer att bidra till att säkerställa att det lagförslag som kommissionen lägger fram nästa år hjälper till att minska fragmenteringen av den inre marknaden, särskilt inom unionen. Banksektorn, eftersom fragmenteringen döljer allvarliga konkurrensproblem som i vissa fall kan återfinnas i vår banksektor. Denna fragmentering drabbar framför allt konsolideringen av bankunionen. Vi står inför betydande nationella hinder som förhindrar oss att dra nytta av bankunionens effektivitet. Hanteringen av likviditet eller kapital kan inte genomföras effektivt i hela bankunionen. Denna fragmentering förklarar också en del av de extra buffertarna som, kort sagt, de nationella tillsynsmyndigheterna inför för att skydda sig mot risker i andra jurisdiktioner, även inom bankunionen. och alla dessa övervakas av SSM. De här fragmenteringsproblemen, som jag redan har sagt, leder till ökade kostnader, förlorade möjligheter och, som jag redan har sagt, förluster av effektivitet i konsolideringen av den inre marknaden. Dessa fragmenteringsproblem påverkar också kapitalkraven; till exempel ville parlamentet vid den tidpunkten tillämpa produktionsflödet endast på konsoliderad nivå, men i den utsträckning som vi har en fragmenterad marknad, vi tillämpade slutligen utflödet på båda nivåerna, och när vi talar om komplexiteten i tillsynsramverket [16:25:42] Jonás Fernández (S&D) [ES] det är säkert att vi står inför en komplex situation eftersom vi än en gång har ett fragmenteringsproblem. Därför måste vi stärka bankunionen, vi måste liberalisera eller underlätta användningen av kapital- och likviditetsundantag, vi måste granska vissa av de buffertar som införts till följd av fragmentering, och för att lösa allt detta är ett europeiskt insättarskyddssystem avgörande. Det är inte det enda instrumentet; vi behöver också andra typer av skyddsåtgärder, men ett framtida EDIS eller ett framtida europeiskt ramverk för insättningar är centralt. Och ett sista budskap: konkurrenskraften inom den europeiska banksektorn kommer inte att lösas genom att granska de försiktighetsmässiga behandlingarna. Den här motståndskraften i den nuvarande europeiska banksektorn är resultatet av en mycket betydande försiktighetsåtgärd, och tack vare denna försiktighetsåtgärd är finansieringskostnaderna, till exempel för bankinstitut, väsentligt lägre än i en annan miljö där de försiktighetsmässiga ramverken hade varit lättade. Därför anser vi att bankernas konkurrenskraft beror på att den inre marknaden stärks och inte på att de försiktighetsmässiga ramverken revideras, eftersom dessa i hög grad bidrar till denna konkurrenskraft. Tack. [16:26:57] Speaker 1 [EN] Tack. För PFI, Tomás Cubín. [16:27:00] Tomáš Kubín (PfE) [EN] Tack, fru Ordförande. Jag kommer att tala på tjeckiska. [16:27:06] Tomáš Kubín (PfE) [CS] Precis som mina företrädare vill jag också tacka utskottsberedaren och hennes team, eftersom det arbete de har utfört, med tanke på det stora antalet ändringar och de mycket skilda ståndpunkter i de enskilda frågor som behandlas i betänkandet, är verkligen imponerande att utarbeta en gemensam parlamentarisk ståndpunkt, och hela förhandlingsteamet som leds av föredraganden har arbetat med detta i en månad nu, och jag tror att vi är nära ett textförslag som vi alla kommer att kunna stödja. Men jag skulle också vilja tacka de andra skuggföredragandena, eftersom kommunikationen och arbetet med denna text verkligen är konstruktivt, och jag måste säga att det verkligen gläder mig personligen. I förra veckan hade vi ett möte med skuggberedarna, v vars spår följde ett möte på teknisk nivå där våra medarbetare verkligen lade ner mycket arbete. Och jag måste personligen säga att jag är mycket nöjd. Förra veckan hade vi ett möte med shadowrapporternas, följt av förhandlingar på teknisk nivå där våra medarbetare verkligen lade ner mycket arbete. På många punkter är vi i stor utsträckning överens: vi vill inte lägga dubbla regleringsbördor på bankerna, vi vill förenkla komplexa processer, men det får inte ske på bekostnad av motståndskraft och finansiell stabilitet – inte bara för hela Europeiska unionen, utan också för samtliga enskilda medlemsstater. Detta är också kopplat till en annan fråga som diskuteras flitigt i samband med det kommande bankpaketet, om vi nu får kalla det så, nämligen den effektiva allokeringen av kapital och likviditet i gränsöverskridande bankgrupper. Vi förstår att för de stora bankerna skulle deras dröm kunna gå i uppfyllelse om det vi skulle kunna kalla upplösningen av kapitalet inom hela koncernen genomfördes, i stället för att man måste ta tillbörlig hänsyn till de enskilda kopplingarna i varje land. Men vi måste också vara medvetna om effekterna på värdländerna där dessa stora utländska banker verkar genom sina den så kallade avskiljningen av kapital och likviditet har helt rationella skäl och syften, vars ändamål inte är något annat än den aktuella medlemsstatens finansiella stabilitet. Därför strävar vi, tillsammans med andra kollegor, i de rapporter som diskuteras efter balanserade formuleringar som inte enbart ska lyfta fram fördelarna med att frigöra kapital och likviditet, som redan har nämnts här, utan också de potentiella riskerna. Sist men lika viktigt är det för oss att det i det kommande bankpaketet finns tillräckliga bestämmelser. [16:29:42] Tomáš Kubín (PfE) [CS] de specifika för länder utanför euroområdet och därmed också utanför bankunionen har beaktats. Dessa länder står inför olika risker och har andra förutsättningar än euroländernas. Vi uppskattar också att utskottsberedaren i sitt betänkande behandlar den här frågan, om än kortfattat, och vi hoppas att dessa omnämnanden kommer att finnas kvar i texten framöver. Tack än en gång och, som jag redan sagt, jag tror att vi snart kommer att kunna enas om den här slutliga texten. [16:30:18] Speaker 1 [EN] Tack för ACR, Giovanni Corsetto. [16:30:21] Giovanni Crosetto (ECR) [IT] Tack, herr ordförande. Jag skulle också vilja börja med att tacka den föredragande och mina kollegor för det arbete som hittills har utförts. Vi välkomnar de ändringar som syftar till att stärka behovet av europeiska investeringar och vi måste därför vara ambitiösa när vi tar oss an de strukturella begränsningar som missgynnar konkurrenskraften. Jag vill dock vara tydlig: det handlar inte om avreglering eller att försvaga de försiktighetskrav som gäller. Finansiell stabilitet måste fortsätta att vara grunden för vårt banksystem. Men detta får inte hindra oss från att förbättra det regelverk som gäller genom att ta bort obefogade begränsningar och göra det mer effektivt när det gäller att stödja den verkliga ekonomin. I det här sammanhanget stöder vi de ändringar som kräver en mer proportionerlig tillsynsram med hänsyn till den faktiska risken. Förenklingen måste möjliggöra att komma till rätta med överlappande regleringar och införa riktade åtgärder där de befintliga kraven inte är motiverade av de underliggande riskerna. Det innebär också att säkerställa att genomförandet av Basel 3 inte skapar konkurrensnackdelar för europeiska banker. När det gäller suveräna exponeringar motsätter vi oss bestämt införandet av nya begränsningar, inklusive nya riskviktningsfaktorer. Diversifieringen måste drivas av marknaden, inte påtvingas genom reglerande ingripanden. På samma sätt som eventuell revidering av det försiktiga hanterandet av suveräna exponeringar inte bör bli ett villkor för att slutföra bankunionen. Som också Europeiska centralbanken nyligen har sagt. Det här är skilda mål, och fullbordandet av bankunionen måste fortsätta vara en prioritet. Vi stödjer också ett kalibrerat regelverk för små och icke-komplexa institut som gör det möjligt för banker som individuellt klassificeras som sådana att dra nytta av proportionella krav. Behörigheten bör bedömas utifrån storleken på affärsmodellen, komplexiteten och riskprofilen för varje institution, oavsett dess juridiska eller organisatoriska form. [16:32:53] Giovanni Crosetto (ECR) [IT] Som bland annat framhävdes i Europeiska kommissionens rapport den 17 juli. Vi välkomnar också förslagen som syftar till att stärka bankernas förmåga att finansiera små och medelstora företag och hushåll, liksom de som rör ett tillsynsramverk som bättre speglar den faktiska riskprofilen för säkerställda krediter och bolån. I synnerhet skulle vi vilja utforska en mer försiktig behandling som i större utsträckning tar hänsyn till inkomststabiliteten och låntagarnas återbetalningsförmåga. Vi anser också att det är lämpligt att främja en mer enhetlig och konsekvent försiktighetsbehandling av försäkringskoncerner, eftersom det skulle kunna underlätta konsolideringsåtgärder som hjälper till att kanalisera besparingar till produktiva investeringar. I linje med målen för Sparande- och Investeringsunionen. Tack, herr ordförande. [16:33:49] Speaker 1 [EN] Tack, nu ser jag från Brook. [16:33:53] Speaker 3 [EN] Ja. Tack, herr ordförande, och jag skulle också vilja tacka rapportören för de konstruktiva diskussioner som vi har haft hittills. För oss är ett säkert och stabilt banksystem absolut väsentligt. Samtidigt måste vi ta itu med fragmenteringen av vår bankmarknad, främja en större integration och se till att konkurrenskraftiga europeiska banker effektivt kan finansiera vår ekonomi. Där regler och förordningar kan förenklas utan att äventyra den finansiella stabiliteten bör de förenklas, och Renew står redo att arbeta konstruktivt för ett banksystem som inte bara är säkert och motståndskraftigt, utan också mer integrerat och konkurrenskraftigt. Tack så mycket. [16:34:35] Speaker 1 [EN] Tack. För vänstern. [16:34:39] Speaker 3 [FR] Tack, Sarah Mo. [16:34:41] Speaker 2 [EN] Tack, fru ordförande. Jag vill också tacka den särskilde beredaren för hennes konstruktiva tillvägagångssätt. Tyvärr delar vi inte kommissionens och betänkandets huvudpremiss. Bankerna gör stora vinster och det finns inget problem med bankernas konkurrenskraft. Kommissionens egentliga oro gäller alltså bankens förmåga att finansiera den reala ekonomin. Men även nu skulle bankerna kunna finansiera fler viktiga investeringar, men de fokuserar på mer lönsamma områden. Man kan inte skjuta på ett rep – ju mer bankregleringen avvecklas, desto säkrare är det att pengarna kommer att strömma till spekulationer i stället för den reala ekonomin. Det är ett verkligt problem för Europa att riskfinansieringen för scale-ups är betydligt högre i USA. Men skillnaden ligger inte hos bankerna, utan i resten av den finansiella marknaden. Kort sagt: i våra ändringsförslag bör mandatet för tillsynsmyndigheterna inte vara oklart. Historien visar att starka försiktighetsmått är nödvändiga och att de förbättrar stabiliteten och i slutändan konkurrenskraften. Naturligtvis, när det finns överlappande krav eller onödiga bördor finns det utrymme för omprövning och förenkling. Men den totala nivån av erforderliga kapitalbuffertar får inte sänkas. Genom att alltför ensidigt fokusera på vissa aspekter som lyfts fram av banksektorn missar förslaget chansen att ta itu med de problem som ligger framför oss. Det finns flera risker på horisonten. AI, finansiering, geopolitik, klimat och naturrelaterade frågor. Många av de försiktighetsbaserade riskerna förblir obesvarade i det nuvarande ramverket på grund av bristande tillgång till korrekta data eller bristande lämplig behandling. Och för att ta itu med dessa problem skulle det behövas EU-reglering som förbättrar de robusta kapitaltäckningsreglerna och som erkänner betydelsen och de olika aspekterna av den mångskiftande banksektorn. Det bör i nuläget vara en prioritet att hitta bättre sätt att identifiera, mäta och hantera geopolitiska, klimat- och naturrelaterade risker, snarare än att kortsiktigt fokusera på en internationell kapplöpning mot botten. [16:37:10] Speaker 2 [EN] Tack. [16:37:12] Speaker 1 [EN] Tack. Tack till er alla. Jag kan återlämna ordet till utskottsberedaren. Röstningen har alltså skjutits upp till i eftermiddag. Till ikonmötet den 1 december. Tack till er alla. Det vet vi. [16:38:13] Speaker 1 [EN] Bra. Vi går nu vidare till behandlingen av ändringsförslag till utskottets för symboler årsrapport om ECB. Presentationen av den tilltänkta rapporten från rapportören i utskottet ICON den 3 november har redan lett till en mycket omfattande debatt om centralbankens styrning och oberoende, den digitala euron och andra aspekter. Nästan 300 ändringsförslag har lagts fram. Och nu kommer vi att lyssna på gruppernas ståndpunkter angående dessa ändringsförslag, och jag ger i första hand ordet till rapportören, herr Aftias. [16:38:59] Georgios Aftias (PPE) [EN] Kära kollegor, jag kommer att tala grekiska. [16:39:03] Georgios Aftias (PPE) [EL] först och främst skulle jag vilja tacka mina kollegor, fru talman, mycket uppriktigt för deras intresse i denna fråga om den europeiska banken. Jag hoppas också på ett konstruktivt samarbete kring årsrapporten för 2026 och önskar att den ska ligga till grund för den för 2027. Kära kollegor, damer och herrar, jag kommer att upprepa vad jag sade redan från början: som de gamla grekerna brukade säga, *hekaston*. ni kommer att bedöma den som fanns före oss, och slutresultatet kommer att bli överenskommelsen, och det kommer att vara alla människors verk, inte en enskild persons. Våra samhällen behöver oss enade och beslutsamma. Därför har jag, när jag har granskat alla dessa ändringsförslag, identifierat tematiska axlar, jag menar intresseaxlar. det är inte ett gemensamt intresse för Europa; energikrisen är inte ett intresse för hela Europa; den digitala euron är inte ett intresse för hela Europa; penningpolitiken – dessa element skiljer inte mellan vänster, höger, mitten, liberala eller något annat. Alla hushåll, alla företag – herr talman – drabbas. Alla eventuella skillnader som kan finnas, tror jag, fru talman, och jag tackar er varmt, eftersom er er snäll inställning har hjälpt oss mycket, jag tror att vi kan vara överens om att problemen i Europa är gemensamma; jag skulle också vilja påpeka att Jag vill betona följande: Europeiska centralbanken bör framför allt vara en social institution. den måste stödja samhällen, den måste stödja företag, den måste stödja det allmänna goda intressena för samhällena och framför allt dess självständighet, eftersom en självständig Europeiska centralbank innebär större förtroende från den europeiske medborgaren. också, ju mer tillförlitliga våra förslag är, ju mer sociala och objektiva de är, desto bättre kommer vi att tjäna den europeiske medborgaren, och jag tackar er varmt och väntar på era synpunkter [16:41:33] Georgios Aftias (PPE) [EN] Tack. I Matthias Eckers namn ger jag ordet till Jonas Fernandes. [16:41:39] Speaker 3 [EN] Tack. Tack, herr ordförande. Vår skugg Matthias Ecker kan inte delta i detta första utbyte av synpunkter, men han bad mig läsa upp en not. Så ska jag läsa upp det. Ni har presenterat en koncis och fokuserad rapport som utgör en bra grund för vårt arbete. Det finns massa i det som vi som SND kan stödja. Grattis och tack till utredaren. Det är tydligt när det gäller ECB:s oberoende och med all rätt, i en tid då centralbankers oberoende ifrågasätts öppet på andra håll. Europa måste klart visa att man står bakom sin egen centralbank. Vi välkomnar rapportens ståndpunkt om den digitala euron. Det är ett tydligt och ambitiöst åtagande. Samtidigt ger en kortfattad rapport utrymme att utveckla vissa punkter vidare, och det ser vi som en möjlighet. Först och främst mandatet. Fördraget centraliserar ECB:s uppgifter med två rättsligt bindande mål: att upprätthålla prisstabilitet och att stödja unionens allmänna ekonomiska politik. Båda utgör en integrerad del av mandatet och vi skulle vilja se mer transparens om hur detta andra mål återspeglas i ECB:s beslut. För det andra, den nuvarande inflationsperioden. Vi står inför en ny energipriskocka, som till stor del drivs av importerad fossil energi. Penningpolitisk åtstramning kan påverka investeringar och sysselsättning negativt utan att ta itu med de bakomliggande orsakerna till prisökningarna. Vi välkomnar därför ECB:s helhetssyn. Vi noterar att de långsiktiga inflationsförväntningarna förblir väl förankrade. Och vi uppmanar ECB att ta hänsyn till effekterna på investeringar och sysselsättning när man överväger ytterligare höjningar av räntan. För det tredje samspelet mellan penningpolitik och finanspolitik. Vi ser de två som komplementära. Investeringar i förnybar energi och energieffektivitet stärker vår motståndskraft mot framtida energikriser. Och vi välkomnar att ECB noga följer hur finansieringsvillkoren påverkar detta. SND har lagt fram ett antal ändringsförslag. Vårt syfte är att komplettera ert förslag, i synnerhet genom att spegla några av de senaste utvecklingar som euroområdet för närvarande står inför. [16:44:10] Speaker 3 [EN] Däribland hör till exempel den växande betydelsen av artificiell intelligens, både för ekonomin och för cybersäkerheten inom banksektorn. Den snabba tillväxten av stablecoins och den risk de kan utgöra för den monetära suveräniteten. Tack så mycket än en gång, herr. Raftias, tack för ert arbete med denna rapport och för era inledande anföranden hittills. Vi är övertygade om att vi tillsammans kan hitta goda kompromisser och göra denna rapport till ett starkt och balanserat uttalande från parlamentets ståndpunkt om ECB. På uppdrag av Matthias Ecker och SND-gruppen ser vi fram emot vårt samarbete under de kommande veckorna. Tack så mycket. [16:44:52] Speaker 2 [EN] För PFI, fru Pokorná, Germanová. Tack för ordet. Jag fortsätter på tjeckiska. [16:45:04] Speaker 2 [CS] Utkastet till rapporten ger en i stort sett balanserad bedömning av Europeiska centralbankens verksamhet. Vi välkomnar tonvikten som läggs vid prisstabilitet och ECB:s ansvar att förklara sina beslut för Europaparlamentet och allmänheten. Med våra ändringsförslag strävar vi efter en mer grundlig bedömning av köpkraftens utveckling. Även om inflationen avtar kan hushållen fortfarande känna av effekterna av tidigare prisökningar. Därför vill vi att rapporten ska bedöma om löner, pensioner och sparandeavkastningar har hängt med i prisökningarna sedan 2021. Vi välkomnar också förslaget att utvärdera felen i prognoserna och vi vill att ECB förklarar hur dessa fel har påverkat tidpunkten för dess beslut. Kostnaderna och riskerna förknippade med köp av obligationer förtjänar också samma uppmärksamhet. För oss är stycke 6 mycket viktigt, eftersom en försiktig budgetpolitik från medlemsstaternas sida kan bidra till prisstabilitet och ge regeringarna utrymme att hjälpa hushållen under en kris. I punkt 7 stödjer vi omnämnandet av köpkraft och föreslår att ta bort det specifika kravet på att ECB ska rapportera om utgifter för livsmedel, energi och boende efter inkomstgrupper. Den årliga rapporten kan bedöma inflations effekter i ett vidare perspektiv, medan beslut om stöd till hushållen förblir i händerna på de valda regeringarna. När det gäller den digitala euron uppmanar punkt 12 till snabb enighet. I punkterna 12a och 13 betonas att användningen av den digitala euron ska vara frivillig och att människor fortsatt ska ha tillgång till kontanter och möjlighet att betala med dem, inklusive i mindre tätbefolkade områden. Vi välkomnar dessa garantier. Innan betänkandet utpekar den digitala euron som nödvändig bör det bedöma vilka fördelar den erbjuder jämfört med befintliga betalningsalternativ och hur dess föreslagna form skulle skydda medborgarnas finansiella integritet och upprätthålla bankernas förmåga att bevilja krediter. Och slutligen skulle jag vilja tacka rapportören och mina skuggrapportörer för deras samarbete och ser fram emot att det fortsätter. [16:47:18] Speaker 1 [EN] Tack så mycket. I Gilles Boyers namn ger jag ordet till Ludovic Tordor från Renew. [16:47:25] Ľudovít Ódor (Renew) [EN] Tack så mycket. Och jag kommer också att läsa de punkter som Gilles ville ta upp i det här ärendet, men tyvärr kan han inte vara här just nu. Så vill jag först och främst tacka utredaren för utkastet till betänkandet och dessutom alla mina kollegor för de konstruktiva utbyten vi har haft utifrån våra respektive ändringsförslag. Jag tror att många av oss delar de bedömningar som presenteras i utkastet till betänkande. Vår union står inför en följd av chocker, bland annat den pågående krisen i Mellanöstern, vars konsekvenser slår hårt mot hushåll och företag. Framför allt genom stigande kostnader och bestående osäkerhet, i det här sammanhanget utsätter vårt beroende av importerade fossila bränslen vår ekonomi för externa chocker. Det är precis därför som Renew vill att rapporten uttryckligen ska erkänna rollen av omställningen till minskad koldioxidutsläpp när det gäller att minska denna sårbarhet och bidra till att säkra mer stabila energikostnader. Genomförandet av denna omställning kräver djupare och bättre integrerade kapitalmarknader. Att slutföra unions spar- och investeringsunion måste därför fortsätta vara en prioritet, både för att mobilisera nödvändig finansiering för omställningen och för att stärka vår ekonomiska motståndskraft. Vi kommer fortsätta att förespråka detta under våra förhandlingar. Våra ändringsförslag betonar också behovet av att i större utsträckning beakta ECB:s bredare mandat utöver dess huvudsakliga mål att upprätthålla prisstabilitet. ECB har upprepade gånger erkänt vikten av att stödja unionens allmänna ekonomiska politik. Samtidigt vill jag betona att penningpolitiken måste bedrivas med full respekt för ECB:s oberoende, inklusive friheten att välja de instrument som den anser lämpliga. ECB:s oberoende må förstås i sin helhet och de okonventionella penningpolitiska instrumenten måste fortsätta att ingå i dess tillgängliga verktygslåda. Slutligen skulle jag återigen vilja tacka rapportören för detta arbete. Jag förblir fullt tillgänglig för att fortsätta våra konstruktiva utbyten. [16:49:57] Ľudovít Ódor (Renew) [EN] Vår prioritet måste förbli tydlig: att säkra prisstabilitet och garantera stabiliteten i vårt finansiella system, eftersom båda är avgörande pelare för EU:s långsiktiga välstånd och strategiska autonomi. Det här är på uppdrag av Gilles Boyer. [16:50:15] Speaker 1 [EN] Tack så mycket. Jag lämnar ordet till Rasmus Andreessen för Gruppen De gröna. [16:50:20] Rasmus Andresen (Verts/ALE) [EN] Tack så mycket. Och även från vår sida tack till rapportören för utkastet till betänkande och även för det första mötet. Vi har redan behandlat ECB-rapporten och de olika ändringarna. Jag tror att betänkandet kommer att antas i år. kommer att förhandlas under en intressant period på grund av de förändringar som vi kommer att se högst upp i ECB, men också om några av de andra uppdrag som ECB nu måste tillsätta eller som medlemsstaterna och parlamentet måste tillsätta måste fundera över det. Och jag menar att rapporten handlar inte om det, men jag tycker ändå att den ger oss möjligheten att reflektera över några av de senaste utvecklingarna inom penningpolitik och centralbanksverksamhet. Och det är också det som ingick i de ändringar vi lade fram eller som ingår i de ändringar vi lade fram. Först och främst vill jag ta upp prisstabiliteten. Jag vill särskilt påminna de kollegor som oroar sig för frågan om prisstabilitet att det är just jag. också. Jag tycker att det kommer att bli allt viktigare att också beakta de sekundära målen, och särskilt vår beroende av fossil energi och energipolitiken, som sträcker sig långt bortom penningpolitiken men ändå har en tydlig effekt här. Därför har vi också lagt fram ändringsförslag när det gäller klimatfaktorn och klimatriskerna. För det andra skulle vi vilja se att det i kompromisserna ingår, tror jag, behovet av ytterligare reflektioner kring frågan om penningpolitik och finansiell samordning, och för det tredje som en viktig punkt är också en prioritet för oss de fördelningseffekter som penningpolitiken får, till exempel på bostadsmarknaden och rollen för institutionella investerare och fastighetsmarknaderna. Det är här vi har lagt fram ändringar och där jag tycker att detta Årets rapport bör gå framåt och inte fastna i några av de rapporter som vi har röstat om, utan vi bör vidareutveckla våra ståndpunkter när det gäller dessa aspekter. Jag ser fram emot nästa steg. För att se de kompromisser som nuvarande rapportör måste utarbeta och jag ser också fram emot att hitta goda och stabila kompromisser. Tack så mycket. Tack så mycket. [16:52:49] Speaker 1 [EN] Tack så mycket. Och jag lämnar tillbaka ordet till utskottsberättaren. [16:52:54] Speaker 4 [EL] Tack till mina kollegor. Alla förslag som framfördes kommer att inkluderas i det här slutliga dokumentet, som jag tror kommer att bli en vägledning för de "27". Tack så mycket. [16:53:09] Speaker 1 [EN] Tack. Och omröstningen i budgetutskottet är planerad till den 14 januari. Tack till er alla. Omröstningen kommer att äga rum klockan 17.00, om sju minuter. [17:01:39] Speaker 2 [EN] Okej, kollegor, ni kan återgå till era platser så att vi kan fortsätta med omröstningen. [17:01:51] Speaker 2 [FR] Jag börjar med en testomröstning. Ja. [17:01:55] Speaker 2 [EN] Okej, vi fortsätter med. Ett testomröstning. [17:02:05] Speaker 3 [EN] Hej. Vill ni fortsätta med en testomröstning? [17:02:19] Speaker 2 [EN] Jag väntar på er. Jag väntar på er. Därför öppnar jag omröstningen för en provomröstning. Omröstningen är öppnad. [17:02:32] Speaker 4 [EN] Ja, ja, låt oss behålla det så. [17:02:43] Speaker 3 [EN] Ett testomröstning, kollegor. Sch. Okej, och jag avslutar omröstningen. Okej, allt fungerar som det ska. Okej, vi vet. Till dagordningen. Punkt 8, ändring av direktivet vad gäller stärkt ram för yrkesmässig pensionsförsörjning. Vi. Jag kommer att börja med att visa N från kompromiss A, vem som är för, vem som är emot. vem avstår, antaget kompromiss B, vem är för, vem är emot, vem avstår, antaget kompromiss C, vem är för, vem är emot, omröstning, det är inte så allvarligt. Men inför den sista omröstningen, var försiktig, det finns... Aha, nu är det tre från PPE. Det går inte... De måste säga upp sitt medlemskap. [17:03:51] Speaker 5 [EN] Ja, ja. [17:04:18] Speaker 3 [EN] Okej, vi börjar igen. Kompromiss C, vem är för? Vem är emot? Vem avstår? Antaget kompromiss D, vem är för? Vem är emot? Vem avstår? Antaget kompromiss E, vem är för? Vem är emot? Vem avstår? Antaget kompromiss F, vem är för? Vem är emot? Vem avstår? Antaget kompromiss G, vem är för? Vem är emot? Vem avstår? Antaget kompromiss H, vem är för? Vem är emot? Vem avstår? Antaget kompromiss A, ursäkta, vem är för? Vem är emot? Vem avstår? Antaget och. Så vi har ett problem här, ursäkta. Vi har tre ledamöter från EPP. [17:05:15] Speaker 4 [EN] För många. [17:05:16] Speaker 3 [EN] För många. Egentligen. [17:05:20] Speaker 2 [EN] Därför måste de dra in sina kort. [17:05:22] Speaker 3 [EN] Alltså måste tre ledamöter lämna in sina kort. [17:05:28] Speaker 2 [EN] Det är okej. [17:05:28] Speaker 3 [EN] Det är bra, tack. Alltså, mina kära vänner, kan vi gå vidare till den slutliga omröstningen, och jag öppnar omröstningen genom namnupprop. Omröstningen är öppen. Omröstningen är avslutad. Och den har antagits. Grattis till rapportörerna, jag menar Buzzliger, med 33 röster för. Inga röster emot. Nu. Vi röstar om mandatet genom namnuppröpning. Omröstningen är öppen. [17:06:08] Speaker 5 [EN] Minst 31 ledamöter. [17:06:11] Speaker 3 [EN] Omröstningen är avslutad. Och mandatet är antaget. Grattis till föredragandena. Nu. Vi går nu vidare till punkt 9 på dagordningen, omröstningen om betänkandet om genomförandet av omvänd momsplikt. Och innan omröstningen ger jag ordet till betänkandeutskottets ledamot, herr Pierre Pompi. I en minut. Ordet är ditt. [17:06:50] Speaker 5 [FR] Mycket bra. Då kommer jag att uttrycka mig på franska. Jag ville bara uttrycka en stor beklagan, eftersom jag anser att det här är en enkel fråga. Som ni vet att, handlar det här om momsbedrägeri, så jag tycker att det här är ett ämne som borde förena oss. Det är ingen vänster- eller högerfråga eller något annat. Och egentligen beklagar jag att vi inte bara kom fram till en enkel text. Nåja, det är väl en del av spelet. Alltså, det här är bara inbillning. Det handlar fortfarande om C. Ändå är det organet där Sani Terre är emot min grupp. Och därför är jag här och beklagar att vi inte prioriterade folkets intressen. Det är allt. [17:07:54] Speaker 3 [EN] Tack. Utredaren. Vi kommer alltså att inleda omröstningen och fortsätta genom att visa ändringsförslagen. Kompromissalternativ A, vem är för? Vem är emot? Vem avstår? Antagen. Vi går därför direkt vidare till kompromissalternativ B, vem är för? Vem är emot? Vem avstår? Antaget. Vi går vidare till kompromissalternativ C. Vem är för? Vem är emot? Vem avstår? Antaget. Kompromissalternativ D, vem är för? Vem är emot? Vem avstår? Antagen. Kompromissalternativ E, vem är för? Vem är emot? Vem avstår? Antagen. Kompromissalternativ F, vem är för? Vem är emot? Vem avstår? Antaget. Kompromissalternativ G, vem är för? Vem är emot? Vem avstår? Antaget. Och vi går vidare till den slutliga omröstningen genom namnupprop. Jag öppnar omröstningen. Och jag avslutar omröstningen. Och det är antaget. Tack till er alla. Nästa kommittéförhandling äger rum den 13 november och den 1 december 2026 i Bryssel. [17:13:18] Speaker 3 [EN] Det tror jag inte. [17:18:30] Speaker 1 [EN] Jag ville egentligen säga, [17:18:49] Speaker 1 [EN] Ja, mötet i utskottet för parlamentets panel.